Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  eksotblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Psilota innupta
Eksotblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mindre, svart fluga med ljuspudrat ansikte, som i profil är rakt med utskjutande munspets. Ögonen är tydligt håriga. I fält liknar den bl.a. Melanogaster aerosa, arterna i släktet Pipiza och flera flugor bland hus- och spyflugorna, och förbises därför lätt.

Längd (i Norden) 7-9 mm. I profil är ansiktet rakt, med framskjutande munkant. Honans ansikte är brett, i höjd med antennfästet bredare än ögat. Hanens panna och ansikte är ljuspudrade, honans svartglänsande. Ögonen är röda med tät ljusbrun behåring. Tredje antennsegmentet är knappt 1,5 gånger så långt som brett. Ryggskölden är svartglänsande, åtminstone hos levande flugor med bronsfärgad ton. Dess behåring är utstående och oftast övervägande ljus hos hanen, kortare och enfärgat ljus hos honan. Honans behåring på sidoplåten framför vingfästet (posterior anepisternum) är ljus. Också bakkroppen har övervägande ljus behåring; hos honan finns dock ofta halvt åtliggande, mörka hår mitt på och längs bakkanten av tergit 2. Vingribborna är ljusgula vid basen, och även vingmärket är ljusgult. Benen är övervägande svarta; dock är fram- och mellanskenbenen brett gula vid basen. Baklåren är måttligt uppsvällda, och nära basen löper en svag, taggförsedd ås längs undersidans sidor.
Den liknande arten Psilota atra och andra arter i Europa har svartglänsande ansikte och panna samt mer eller mindre svarthårig ryggsköld. Dessutom är hanens baklår kraftigare uppsvällda.
Utbredning
Länsvis förekomst för eksotblomfluga Observationer i  Sverige för eksotblomfluga
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
I Norden har bara tre exemplar av eksotblomfluga påträffats; tre honor insamlade i Östergötland (sannolikt nära Gusum) vid mitten av 1800-talet av Boheman och Wahlberg. I övriga Europa förekommer arten extremt sällsynt från Tyskland och Spanien i väster till Ryssland och Rumänien i öster. Världsutbredningen omfattar även Nordafrika, och sträcker sig österut till Fjärran Östern, inklusive Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
Eksotblomfluga är endast känd från Östergötland i tre belägg (Boheman och Wahlberg) från mitten av 1800-talet och var då sannolikt reproducerande. Arten har påträffats på savande ekar, men artens biologi är i övrigt okänd. Möjligen kan larven tänkas utveckals under skadad (kanske bränd) ekbark. Omfattande insektsinventeringar under de senaste decennierna i Östergörlands eklandskap har inte kunnat påvisa aktuell förekomst. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Eksotblomfluga förekommer sannolikt i öppen lövskog och blandskog. Några närmare uppgifter om dess biologi är inte kända. Flygtiden utanför Norden infaller under maj och juni, i Kroatien med början redan i april. Larven utvecklas sannolikt i savande eller skadade delar av lövträd. Öppna landskap med inslag av äldre lövträd kan vara en förutsättning för artens förekomst.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tvåhjärtbladiga blomväxter
· tvåhjärtbladiga blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Psilota (sotblomflugor), Art Psilota innupta Rondani, 1857 - eksotblomfluga Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Eksotblomfluga är endast känd från Östergötland i tre belägg (Boheman och Wahlberg) från mitten av 1800-talet och var då sannolikt reproducerande. Arten har påträffats på savande ekar, men artens biologi är i övrigt okänd. Möjligen kan larven tänkas utveckals under skadad (kanske bränd) ekbark. Omfattande insektsinventeringar under de senaste decennierna i Östergörlands eklandskap har inte kunnat påvisa aktuell förekomst. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
En mindre, svart fluga med ljuspudrat ansikte, som i profil är rakt med utskjutande munspets. Ögonen är tydligt håriga. I fält liknar den bl.a. Melanogaster aerosa, arterna i släktet Pipiza och flera flugor bland hus- och spyflugorna, och förbises därför lätt.

Längd (i Norden) 7-9 mm. I profil är ansiktet rakt, med framskjutande munkant. Honans ansikte är brett, i höjd med antennfästet bredare än ögat. Hanens panna och ansikte är ljuspudrade, honans svartglänsande. Ögonen är röda med tät ljusbrun behåring. Tredje antennsegmentet är knappt 1,5 gånger så långt som brett. Ryggskölden är svartglänsande, åtminstone hos levande flugor med bronsfärgad ton. Dess behåring är utstående och oftast övervägande ljus hos hanen, kortare och enfärgat ljus hos honan. Honans behåring på sidoplåten framför vingfästet (posterior anepisternum) är ljus. Också bakkroppen har övervägande ljus behåring; hos honan finns dock ofta halvt åtliggande, mörka hår mitt på och längs bakkanten av tergit 2. Vingribborna är ljusgula vid basen, och även vingmärket är ljusgult. Benen är övervägande svarta; dock är fram- och mellanskenbenen brett gula vid basen. Baklåren är måttligt uppsvällda, och nära basen löper en svag, taggförsedd ås längs undersidans sidor.
Den liknande arten Psilota atra och andra arter i Europa har svartglänsande ansikte och panna samt mer eller mindre svarthårig ryggsköld. Dessutom är hanens baklår kraftigare uppsvällda.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för eksotblomfluga

Länsvis förekomst och status för eksotblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för eksotblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden har bara tre exemplar av eksotblomfluga påträffats; tre honor insamlade i Östergötland (sannolikt nära Gusum) vid mitten av 1800-talet av Boheman och Wahlberg. I övriga Europa förekommer arten extremt sällsynt från Tyskland och Spanien i väster till Ryssland och Rumänien i öster. Världsutbredningen omfattar även Nordafrika, och sträcker sig österut till Fjärran Östern, inklusive Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Merodontini  
  • Släkte
    Psilota - sotblomflugor 
  • Art
    Psilota innuptaRondani, 1857 - eksotblomfluga

Eksotblomfluga förekommer sannolikt i öppen lövskog och blandskog. Några närmare uppgifter om dess biologi är inte kända. Flygtiden utanför Norden infaller under maj och juni, i Kroatien med början redan i april. Larven utvecklas sannolikt i savande eller skadade delar av lövträd. Öppna landskap med inslag av äldre lövträd kan vara en förutsättning för artens förekomst.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tvåhjärtbladiga blomväxter - Magnoliopsida (Viktig)
Öppet landskap med inslag av äldre lövträd kan vara en förutsättning för arten. Förändringar i jordbrukets skötsel av trädbevuxna hagar kan ha orsakt artens försvinnande.
Om arten återfinns i Sverige bör dess fortlevnad säkerställas.
Namngivning: Psilota innupta Rondani, 1857. Dipt. Ital. Prodromus 2: 176. Synonym: Pipiza anthracina auct. nec. Meigen, 1822.

Etymologi: innupta (lat.) = jungfrulig, syftar antagligen på att den urskilts som ny art från de tidigare kända, liknande arterna.

Uttal: [Psilóta innúpta]

Bartsch, Hans; Binkiewicz, Elizabeth; Nasibov, Erik; Nordin, Anna; Rådén, Anders & Östman Torbjörn. 2009. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Eristalinae, Microdontinae. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Jonas Sandström 2015 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Merodontini  
  • Släkte
    Psilota - sotblomflugor 
  • Art
    Psilota innupta, Rondani, 1857 - eksotblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Jonas Sandström 2015 (naturvårdsinformation).