Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Chrysis zetterstedti

Organismgrupp Steklar, Guldsteklar Chrysis zetterstedti
  Steklar, Guldsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Chrysis zetterstedti är oftast en relativt storvuxen (6-9 mm) guldstekel, men som hos de flesta parasiter varierar kroppsstorleken mycket beroende på födotillgången. Kroppen är vackert färgad i skimrande blågröna färger. Bakkroppens ovansida är försedd med sammanhängande band som är färgade i mer rött-gyllengult. Färgernas utbredning och nyanser varierar mellan individer. Arten kan mycket lätt förväxlas med den snarlikt tecknade och relativt vanliga Chrysis equestris. Arterna skiljs åt genom teckningen på bakkroppens bukplåtar, äggläggningsrörets utformning och mindre skillnader i kroppsformen. Hanarna identifieras säkrast genom mindre skillnader i genitaliernas utseende.
Utbredning
Länsvis förekomst för Chrysis zetterstedti Observationer i  Sverige för Chrysis zetterstedti
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
På grund av förväxlingsrisken med systerarten Chrysis equestris är den historiska fyndbilden något osäker. Säkra belägg finns från Syd- och Mellansverige. Under senaste 50-årsperioden har den endast med säkerhet påträffats på två platser, Öland (Halltorp, Högsrum senaste fynd 1971) och Sörmland (Sjöändan 1973). Chrysis zetterstedti tycks vara en företrädesvis nordlig art. Världsutbredningen är inte helt känd på grund av taxonomiska problem men arten tycks förekomma sällsynt i Baltikum och österut bort genom Ryssland. Arten saknas i Norge och Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Arten är känd från Syd- och Mellansverige, men har under senaste 50-årsperioden endast påträffats på två lokaler, Öland (Högsrum 1971) och Sörmland (Sjöändan 1973). Den är tillsammans med den närstående och allmännare C. equestris lätt att söka ut i fällmaterial, men inte påträffad i senare tids omfattande vedfaunaundersökningar. Arten är boparasit, troligen hos någon av de mer sällsynta solitärgetingarna. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (0-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (0-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde (var tidigare utbredd från Skåne till Hälsingland.), förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten kan ha stabiliserats på en låg populationsstorlek. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Arten är boparasit, troligen hos någon av de mer sällsynta solitärgetingarna (Eumeninae). Fyndbild, litteratur och observationer indikerar att hallongetingen Gymnomerus laevipes skulle kunna utgöra värd, men detta återstår att visa.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Buskmark
Buskmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Levande djur
Levande djur
· solitära getingar
· solitära getingar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Chrysididae (guldsteklar), Släkte Chrysis, Art Chrysis zetterstedti Dahlbom, 1845 Synonymer Chrysis fasciata Olivier, 1790, Chrysis fasciata zetterstedti Dahlbom, 1845

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är känd från Syd- och Mellansverige, men har under senaste 50-årsperioden endast påträffats på två lokaler, Öland (Högsrum 1971) och Sörmland (Sjöändan 1973). Den är tillsammans med den närstående och allmännare C. equestris lätt att söka ut i fällmaterial, men inte påträffad i senare tids omfattande vedfaunaundersökningar. Arten är boparasit, troligen hos någon av de mer sällsynta solitärgetingarna. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (0-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (0-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde (var tidigare utbredd från Skåne till Hälsingland.), förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten kan ha stabiliserats på en låg populationsstorlek. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)).
Chrysis zetterstedti är oftast en relativt storvuxen (6-9 mm) guldstekel, men som hos de flesta parasiter varierar kroppsstorleken mycket beroende på födotillgången. Kroppen är vackert färgad i skimrande blågröna färger. Bakkroppens ovansida är försedd med sammanhängande band som är färgade i mer rött-gyllengult. Färgernas utbredning och nyanser varierar mellan individer. Arten kan mycket lätt förväxlas med den snarlikt tecknade och relativt vanliga Chrysis equestris. Arterna skiljs åt genom teckningen på bakkroppens bukplåtar, äggläggningsrörets utformning och mindre skillnader i kroppsformen. Hanarna identifieras säkrast genom mindre skillnader i genitaliernas utseende.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Chrysis zetterstedti

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Chrysis zetterstedti

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



På grund av förväxlingsrisken med systerarten Chrysis equestris är den historiska fyndbilden något osäker. Säkra belägg finns från Syd- och Mellansverige. Under senaste 50-årsperioden har den endast med säkerhet påträffats på två platser, Öland (Halltorp, Högsrum senaste fynd 1971) och Sörmland (Sjöändan 1973). Chrysis zetterstedti tycks vara en företrädesvis nordlig art. Världsutbredningen är inte helt känd på grund av taxonomiska problem men arten tycks förekomma sällsynt i Baltikum och österut bort genom Ryssland. Arten saknas i Norge och Finland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Chrysidoidea  
  • Familj
    Chrysididae - guldsteklar 
  • Underfamilj
    Chrysidinae  
  • Tribus
    Chrysidini  
  • Släkte
    Chrysis  
  • Art
    Chrysis zetterstedtiDahlbom, 1845
    Synonymer
    Chrysis fasciata Olivier, 1790
    Chrysis fasciata zetterstedti Dahlbom, 1845

Arten är boparasit, troligen hos någon av de mer sällsynta solitärgetingarna (Eumeninae). Fyndbild, litteratur och observationer indikerar att hallongetingen Gymnomerus laevipes skulle kunna utgöra värd, men detta återstår att visa.

Ekologisk grupp: Kleptoparasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker, Buskmark, Trädbärande gräsmark, Lövskog, Barrskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· solitära getingar - Eumeninae (Viktig)
Då artens ekologi inte är fullständigt känd är hotbilden oklar. Eventuellt föreligger ett hot genom exploatering av artens livsmiljö på mellersta Öland. Arten förefaller vara starkt värmegynnad och i likhet med sina släktingar knuten till solvarma brynmiljöer och torde därför missgynnas av igenväxning av dessa.
Kända lokaler bör ej få växa igen eller på annat sätt förändras. Arten bör eftersökas på tidigare kända platser för att klargöra dess nationella status.
Arten har tidigare betraktats som en underart till det centraleuropeiska taxonet Chrysis fasciata och har därför behandlats under det namnet. Enligt nuvarande taxonomiska avgränsning förekommer inte C. fasciata i Sverige.

Kunz, P.X. 1994. Die Goldwespen Baden-Württembergs. Beihefte zu den Veröffentlichungen für Naturschutz und Landschaftspflege in Baden-Württenberg 77: 1-188.

Linsenmaier, W. 1997. Die Goldwespen der Schweiz. Ver.Nat.-Mus. Luzern 9. 140 pp.

Paukkunen, J., Rosa, P., Soon, V., Johansson, N. & Ödegaard, F. 2014. Faunistic review of the cuckoo wasps of Fennoscandia, Denmark and the Baltic countries (Hymenoptera: Chrysididae). Zootaxa 3864 (1): 1-67.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Chrysidoidea  
  • Familj
    Chrysididae - guldsteklar 
  • Underfamilj
    Chrysidinae  
  • Tribus
    Chrysidini  
  • Släkte
    Chrysis  
  • Art
    Chrysis zetterstedti, Dahlbom, 1845
    Synonymer
    Chrysis fasciata Olivier, 1790
    Chrysis fasciata zetterstedti Dahlbom, 1845
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2015.