Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  parasitsmalmyra

Organismgrupp Steklar, Myror Leptothorax goesswaldi
Parasitsmalmyra Steklar, Myror

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arbetare: Saknas.
Drottning: Längd 3,5 mm. Storleksmässigt ett mellanting mellan drottningen av hårig smalmyra Leptothorax acervorum och snyltsmalmyra L. kutteri. Ytterst lik snyltsmalmyra men skrovligare (som hårig smalmyra) och hårigare (något kraftigare behåring än hos hårig smalmyra). Har liksom snyltsmalmyra L. kutteri ett kort huvud med längsåsar som böjer av in mot mitten bakåt. Den säkraste skillnaden gentemot denna art är att munsköldens framkant är tydligt intryckt.
Hane: Längd 4 mm. Kan inte skiljas från snyltsmalmyra L. kutteri men avviker från de övriga tre Leptothorax-arterna genom förekomsten av ett utskott på undersidan av postpetiolus.
Utbredning
Länsvis förekomst för parasitsmalmyra Observationer i  Sverige för parasitsmalmyra
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige endast påträffad mellan Nyehusen och Furuboda i Skåne, där även alla de andra svenska Leptothorax-arterna förekommer. Parasitsmalmyra är en av den europeiska myrfaunans stora rariteter. Utöver fyndplatsen i Skåne är arten endast funnen på en plats i södra Norge, några platser i Alperna samt på en plats i Kazakstan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
Parasitsmalmyra påträffades för första gången i Sverige (Nyehusen i Skåne) i början på 1980-talet i bon hos Leptothorax acervorum. Fyndplatsen med tallskog har successivt förtätats. Upprepade fruktlösa eftersök på den kända lokalen antyder att arten nu sannolikt är försvunnen, men bör eftersökas på andra platser. Arten är hittad i ytterligare tre områden i världen (Frankrike, Schweiz och Kazakstan). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (4-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).
Ekologi
Parasitsmalmyra lever liksom snyltsmalmyra Leptothorax kutteri hos hårig smalmyra L. acervorum men dödar värddrottningen (eller värddrottningarna) och är sedan ensam drottning i smalmyreboet. I Sverige är arten endast påträffad i mager dyntallskog med ett sparsamt fältskikt av mossa, lavar och kruståtel, där även alla de andra svenska Leptothorax-arterna förekommer. Parasitsmalmyra parar sig strax utanför boet och återvänder sedan, såsom värdarten, till moderboet eller ett annat bo i närheten. Arten lever tillsammans med sin värd i murkna grenstumpar som ligger på marken.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit, "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Levande djur
Levande djur
· hårig smalmyra
· hårig smalmyra
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Formicidae (myror), Släkte Leptothorax (större smalmyror), Art Leptothorax goesswaldi Kutter, 1967 - parasitsmalmyra Synonymer Doronomyrmex goesswaldi Buschinger, 1981

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)

Dokumentation Parasitsmalmyra påträffades för första gången i Sverige (Nyehusen i Skåne) i början på 1980-talet i bon hos Leptothorax acervorum. Fyndplatsen med tallskog har successivt förtätats. Upprepade fruktlösa eftersök på den kända lokalen antyder att arten nu sannolikt är försvunnen, men bör eftersökas på andra platser. Arten är hittad i ytterligare tre områden i världen (Frankrike, Schweiz och Kazakstan). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (4-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).
Arbetare: Saknas.
Drottning: Längd 3,5 mm. Storleksmässigt ett mellanting mellan drottningen av hårig smalmyra Leptothorax acervorum och snyltsmalmyra L. kutteri. Ytterst lik snyltsmalmyra men skrovligare (som hårig smalmyra) och hårigare (något kraftigare behåring än hos hårig smalmyra). Har liksom snyltsmalmyra L. kutteri ett kort huvud med längsåsar som böjer av in mot mitten bakåt. Den säkraste skillnaden gentemot denna art är att munsköldens framkant är tydligt intryckt.
Hane: Längd 4 mm. Kan inte skiljas från snyltsmalmyra L. kutteri men avviker från de övriga tre Leptothorax-arterna genom förekomsten av ett utskott på undersidan av postpetiolus.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för parasitsmalmyra

Länsvis förekomst och status för parasitsmalmyra baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för parasitsmalmyra

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige endast påträffad mellan Nyehusen och Furuboda i Skåne, där även alla de andra svenska Leptothorax-arterna förekommer. Parasitsmalmyra är en av den europeiska myrfaunans stora rariteter. Utöver fyndplatsen i Skåne är arten endast funnen på en plats i södra Norge, några platser i Alperna samt på en plats i Kazakstan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Myrmicinae - ettermyror 
  • Släkte
    Leptothorax - större smalmyror 
  • Art
    Leptothorax goesswaldiKutter, 1967 - parasitsmalmyra
    Synonymer
    Doronomyrmex goesswaldi Buschinger, 1981

Parasitsmalmyra lever liksom snyltsmalmyra Leptothorax kutteri hos hårig smalmyra L. acervorum men dödar värddrottningen (eller värddrottningarna) och är sedan ensam drottning i smalmyreboet. I Sverige är arten endast påträffad i mager dyntallskog med ett sparsamt fältskikt av mossa, lavar och kruståtel, där även alla de andra svenska Leptothorax-arterna förekommer. Parasitsmalmyra parar sig strax utanför boet och återvänder sedan, såsom värdarten, till moderboet eller ett annat bo i närheten. Arten lever tillsammans med sin värd i murkna grenstumpar som ligger på marken.

Ekologisk grupp: Kleptoparasit, "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· hårig smalmyra - Leptothorax acervorum (Viktig)
Området där arten finns i Skåne hyser en omfattande sommarstugebebyggelse som kan vara till nackdel för myran genom att grenstumparna på marken som innehåller bon trampas sönder av folk som går i området eller städas bort i närheten av husen.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Ytterligare bebyggelse i området bör förhindras.
Etymologi: goesswaldi = efter den tyske myrmekologen K. Goesswald. Uttal: [Leptotórax gössváldi].

Buschinger, A. och Klump, B. 1988. Novel Strategy of Host-Colony Exploitation in a permanently Parasitic Ant, Doronomyrmex goesswaldi. Naturwissenschaften 75: 577–578.

Douwes, P. 1995. Sveriges myror. Ent. Tidskr. 116(3): 83–99.

Douwes, P. 2012. Leptothorax goesswaldi parasitsmalmyra, s. 102. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror–getingar. Hymenoptera: Formicidae–Vespidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Seifert, B. 2007. Die Ameisen Mittel- und Nordeuropas. Lutra. Bautzen.

Ødegaard, F., Olsen, K.M., Staverløkk, A. & Gjershaug, J.O. 2015. Towards a new era for the knowledge of ants (Hymenoptera, Formicidae) in Norway? Nine species new to the country. Norwegian Journal of Entomology 62: 80–99.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Douwes 1997. Rev. Björn Cederberg 2001, Per Douwes 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Myrmicinae - ettermyror 
  • Släkte
    Leptothorax - större smalmyror 
  • Art
    Leptothorax goesswaldi, Kutter, 1967 - parasitsmalmyra
    Synonymer
    Doronomyrmex goesswaldi Buschinger, 1981
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Douwes 1997. Rev. Björn Cederberg 2001, Per Douwes 2012.