Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större slavmyra

Organismgrupp Steklar, Myror Formica clara
Större slavmyra Steklar, Myror

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arbetare: Längd 4,5–7,5 mm. Något större än och färgad som röd slavmyra Formica (S.) rufibarbis men med en behåring som mer liknar den hos brun slavmyra F. (S.) cunicularia. Den senare skiljer sig från större slavmyra främst genom att mellankroppen i regel är mörk (ofta helt ljus hos större slavmyra) och att huvudet är mörkt med en liten och ofta mycket ljus kindfläck. Hos större slavmyra är hela kinden ljus men med en brunare ton. De utstående håren på framryggen brukar också vara fler hos större slavmyra (i snitt ett 10-tal). I förhållande till röd slavmyra är större slavmyra mindre hårig med maximalt 20 utstående hår (ofta betydligt färre) på framryggen (minst 20 hos röd slavmyra).

Drottning: Längd 8,5–10 mm. Större och ljusare än brun slavmyra F. (S.) cunicularia samt något större än och ungefär lika ljus som röd slavmyra F. (S.) rufibarbis. Framryggen är övervägande mörkbrun hos brun slavmyra, medan den till större delen är rödbrun hos större slavmyra. Det är inte närmare utrett om drottningarna av större slavmyra och röd slavmyra kan skiljas åt.

Hane: Längd 8,5–9,5 mm. Hanarna kan inte med nuvarande bristfälliga kunskap identifieras till art.

Se också beskrivningen av Formica rufibarbis-gruppen i undersläktet Serviformica.
Utbredning
Länsvis förekomst för större slavmyra Observationer i  Sverige för större slavmyra
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Större slavmyra förekommer från Belgien österut till Bajkalsjön och Mindre Asien. Den är också påträffad i Sverige; Sandhammaren och Ivön i Skåne, Ronneby i Blekinge samt flera lokaler på Gotland, liksom på några platser i södra Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Först nyligen uppmärksammad som art. Värmeälskande, med lokaler främst på Gotland och i östra Skåne. Det föreligger inget känt hot. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (9-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (36-120) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Större slavmyra lever som röd slavmyra F. (S.) rufibarbis men förekommer nästan uteslutande på vegetationsfattiga sand- och grusmarker. Arten är mer värmekrävande och ännu aggressivare än röd slavmyra. Stora samhällen kan försvara sig mot blodröd rövarmyra Formica (R.) sanguinea och andra aggressiva myror som kommer i boets närhet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Formicidae (myror), Släkte Formica (stormyror), Art Formica clara Forel, 1886 - större slavmyra Synonymer Formica lusatica Seifert, 1997, Formica rufibarbis var. clara Forel, 1886

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Först nyligen uppmärksammad som art. Värmeälskande, med lokaler främst på Gotland och i östra Skåne. Det föreligger inget känt hot. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (9-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (36-120) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Arbetare: Längd 4,5–7,5 mm. Något större än och färgad som röd slavmyra Formica (S.) rufibarbis men med en behåring som mer liknar den hos brun slavmyra F. (S.) cunicularia. Den senare skiljer sig från större slavmyra främst genom att mellankroppen i regel är mörk (ofta helt ljus hos större slavmyra) och att huvudet är mörkt med en liten och ofta mycket ljus kindfläck. Hos större slavmyra är hela kinden ljus men med en brunare ton. De utstående håren på framryggen brukar också vara fler hos större slavmyra (i snitt ett 10-tal). I förhållande till röd slavmyra är större slavmyra mindre hårig med maximalt 20 utstående hår (ofta betydligt färre) på framryggen (minst 20 hos röd slavmyra).

Drottning: Längd 8,5–10 mm. Större och ljusare än brun slavmyra F. (S.) cunicularia samt något större än och ungefär lika ljus som röd slavmyra F. (S.) rufibarbis. Framryggen är övervägande mörkbrun hos brun slavmyra, medan den till större delen är rödbrun hos större slavmyra. Det är inte närmare utrett om drottningarna av större slavmyra och röd slavmyra kan skiljas åt.

Hane: Längd 8,5–9,5 mm. Hanarna kan inte med nuvarande bristfälliga kunskap identifieras till art.

Se också beskrivningen av Formica rufibarbis-gruppen i undersläktet Serviformica.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större slavmyra

Länsvis förekomst och status för större slavmyra baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större slavmyra

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Större slavmyra förekommer från Belgien österut till Bajkalsjön och Mindre Asien. Den är också påträffad i Sverige; Sandhammaren och Ivön i Skåne, Ronneby i Blekinge samt flera lokaler på Gotland, liksom på några platser i södra Finland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Formicinae - bitmyror 
  • Tribus
    Formicini  
  • Släkte
    Formica - stormyror 
  • Undersläkte
    Formica (Serviformica) - slavmyror 
  • Art
    Formica claraForel, 1886 - större slavmyra
    Synonymer
    Formica lusatica Seifert, 1997
    Formica rufibarbis var. clara Forel, 1886

Större slavmyra lever som röd slavmyra F. (S.) rufibarbis men förekommer nästan uteslutande på vegetationsfattiga sand- och grusmarker. Arten är mer värmekrävande och ännu aggressivare än röd slavmyra. Stora samhällen kan försvara sig mot blodröd rövarmyra Formica (R.) sanguinea och andra aggressiva myror som kommer i boets närhet.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Etymologi: clara (lat.) = glänsande.

Uttal: [formíka klara].

Douwes, P. 2012. Formica clara större slavmyra, s. 195. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror–getingar. Hymenoptera: Formicidae–Vespidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Seifert, B. 1997. Formica lusatica n. sp. - a sympatric sibling species of Formica cunicularia and Formica rufibarbis (Hymenoptera, Formicidae). - Abhandlungen und Berichte des Naturkundemuseums Görlitz 69: 3-16.

Seifert, B. 2007. Die Ameisen Mittel- und Nordeuropas. Lutra Verlag, Tauer.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Douwes 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Formicinae - bitmyror 
  • Tribus
    Formicini  
  • Släkte
    Formica - stormyror 
  • Undersläkte
    Formica (Serviformica) - slavmyror 
  • Art
    Formica clara, Forel, 1886 - större slavmyra
    Synonymer
    Formica lusatica Seifert, 1997
    Formica rufibarbis var. clara Forel, 1886
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Douwes 2012.