Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor stinkbrosking

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Gymnopus brassicolens
Stor stinkbrosking Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stor stinkbrosking är en liten skivling som både i lukt och till växtsätt påminner om sin nära släkting stinkbrosking Marasmiellus foetidus (tidigare Micromphale foetidum). Stor stinkbrosking skiljer sig från “vanlig“ stinkbrosking främst genom att hatten inte är lika tydligt genomskinligt strimmig och att lamellerna åtminstone som unga är rent vita. Storleken är ungefär densamma, trots det svenska namnet. Stor stinkbrosking skall ha tydligt mindre sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor stinkbrosking Observationer i  Sverige för stor stinkbrosking
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En mellaneuropeisk art, som når upp till södra Skandinavien med utpostlokaler. Veterligen finns från Sverige bara fyra skånska fynd men den kan möjligen vara något förbisedd. Arten är sällsynt i Danmark och bara funnen på en lokal i Norge. Den förefaller vara relativt allmän åtminstone i vissa delar av Mellaneuropa. Rödlistning har skett i Danmark och Norge.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Nedbrytare i liggande grenar, kvistar och multnande löv av bok i näringsrik ängsbokskog med rik tillgång på murken ved, troligen också kalkgynnad. Uppenbart en ytterst sällsynt art med liten population. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (20-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Stor stinkbrosking växer i bokskog med riklig tillgång på murken ved. Lokalen i Allarp är en bergknalle av basalt och där växte svampen på förna i bokskog. Lokalen på Ivön beskrevs som ett “urskogsartat“ parti. Vilka övriga krav arten kan ha på sin miljö är inte känt, men de svenska fynden har gjorts i områden med kalkrik mark.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Marasmiaceae, Släkte Gymnopus, Art Gymnopus brassicolens (Romagn.) Antonín & Noordel. - stor stinkbrosking Synonymer Micromphale acicola (Romagn.) Knudsen, Micromphale brassicolens (Romagn.) P. D. Orton

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i liggande grenar, kvistar och multnande löv av bok i näringsrik ängsbokskog med rik tillgång på murken ved, troligen också kalkgynnad. Uppenbart en ytterst sällsynt art med liten population. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (20-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Stor stinkbrosking är en liten skivling som både i lukt och till växtsätt påminner om sin nära släkting stinkbrosking Marasmiellus foetidus (tidigare Micromphale foetidum). Stor stinkbrosking skiljer sig från “vanlig“ stinkbrosking främst genom att hatten inte är lika tydligt genomskinligt strimmig och att lamellerna åtminstone som unga är rent vita. Storleken är ungefär densamma, trots det svenska namnet. Stor stinkbrosking skall ha tydligt mindre sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor stinkbrosking

Länsvis förekomst och status för stor stinkbrosking baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor stinkbrosking

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En mellaneuropeisk art, som når upp till södra Skandinavien med utpostlokaler. Veterligen finns från Sverige bara fyra skånska fynd men den kan möjligen vara något förbisedd. Arten är sällsynt i Danmark och bara funnen på en lokal i Norge. Den förefaller vara relativt allmän åtminstone i vissa delar av Mellaneuropa. Rödlistning har skett i Danmark och Norge.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Marasmiaceae  
  • Släkte
    Gymnopus  
  • Art
    Gymnopus brassicolens(Romagn.) Antonín & Noordel. - stor stinkbrosking
    Synonymer
    Micromphale acicola (Romagn.) Knudsen
    Micromphale brassicolens (Romagn.) P. D. Orton

Stor stinkbrosking växer i bokskog med riklig tillgång på murken ved. Lokalen i Allarp är en bergknalle av basalt och där växte svampen på förna i bokskog. Lokalen på Ivön beskrevs som ett “urskogsartat“ parti. Vilka övriga krav arten kan ha på sin miljö är inte känt, men de svenska fynden har gjorts i områden med kalkrik mark.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Brist på orörda bokskogar, där fallna stammar och grenar får ligga kvar utgör det primära hotet. Luftföroreningars påvekan på markförhållandena kan inverka ogynnsamt på artens vitalitet och överlevnad.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Växtplatserna måste bevaras i opåverkat skick. Arten bör också eftersökas på andra lämpliga lokaler i Skåne. För artens långsiktiga överlevnad krävs att fler bokskogar på mullrik, kalkrik mark skyddas och bara utnyttjas under iakttagande av strikt naturvårdshänsyn och med anpassning till de arter som förekommer.
Utländska namn - NO: Kålsopp, DK: Kål-bruskhat.

Phillips, R. & Jacobsson, S. 1982. Norstedts stora svampbok. P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm. (BILD)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Marasmiaceae  
  • Släkte
    Gymnopus  
  • Art
    Gymnopus brassicolens, (Romagn.) Antonín & Noordel. - stor stinkbrosking
    Synonymer
    Micromphale acicola (Romagn.) Knudsen
    Micromphale brassicolens (Romagn.) P. D. Orton
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997