Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Urytalpa atriceps

Organismgrupp Tvåvingar, Myggor Urytalpa atriceps
  Tvåvingar, Myggor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Familjen känns lättast igen på vingribbornas struktur där vingribborna M (media) och R (radius) är förenade ett stycke. R4 är kort eller saknas. De platta antenner som givit familjen dess namn finns endast inom tribus Keroplatini (underfamiljen Keroplatinae) och namnet är således missvisande för det stora flertalet av arterna inom familjen. Nycklar till släktet Urytalpa, bilder och beskrivning se Kjaerandsen mfl. 2009.
Utbredning
Länsvis förekomst för Urytalpa atriceps Observationer i  Sverige för Urytalpa atriceps
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från sex exemplar från från fem lokaler i Lule och Torne lappmarker under perioden 1951-1994 (Kjærandsen m.fl. 2007, 2009). Ytterligare ett fynd har gjorts i Småland i en malaisefälla (Grytsjöns naturreservat, 2005). Honan är okänd. Arten har en vidare utbredning i Nordvästra Europa; södra England, Nederländerna, och Norge.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Arten är bara känd från gammelskogsbestånd i Lule och Torne lpm, en miljö vars areal minskat starkt under senare år. Larven lever som rovdjur på andra småinsekter som fångas i en spunnen väv, troligen i direkt anslutning till fuktig död ved. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (3-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 120 (12-1200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)).
Ekologi
Vår kunskap om platthornsmyggornas biologi, utbredning och habitatpreferenser är bristfälliga. Larven av U. atriceps är okänd. Larver av flera arter spinner nät som de fångar sporer eller småkryp i. Larven av U. ochracea antas leva på svampsporer, men andra källor föreslår att larverna kan vara rovdjur.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Levande djur
Levande djur
· insekter
· insekter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Keroplatidae (platthornsmyggor), Släkte Urytalpa, Art Urytalpa atriceps (Edwards, 1913) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten är bara känd från gammelskogsbestånd i Lule och Torne lpm, en miljö vars areal minskat starkt under senare år. Larven lever som rovdjur på andra småinsekter som fångas i en spunnen väv, troligen i direkt anslutning till fuktig död ved. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (3-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 120 (12-1200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)).
Familjen känns lättast igen på vingribbornas struktur där vingribborna M (media) och R (radius) är förenade ett stycke. R4 är kort eller saknas. De platta antenner som givit familjen dess namn finns endast inom tribus Keroplatini (underfamiljen Keroplatinae) och namnet är således missvisande för det stora flertalet av arterna inom familjen. Nycklar till släktet Urytalpa, bilder och beskrivning se Kjaerandsen mfl. 2009.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Urytalpa atriceps

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Urytalpa atriceps

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från sex exemplar från från fem lokaler i Lule och Torne lappmarker under perioden 1951-1994 (Kjærandsen m.fl. 2007, 2009). Ytterligare ett fynd har gjorts i Småland i en malaisefälla (Grytsjöns naturreservat, 2005). Honan är okänd. Arten har en vidare utbredning i Nordvästra Europa; södra England, Nederländerna, och Norge.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Sciaroidea  
  • Familj
    Keroplatidae - platthornsmyggor 
  • Underfamilj
    Keroplatinae  
  • Tribus
    Orfeliini  
  • Släkte
    Urytalpa  
  • Art
    Urytalpa atriceps(Edwards, 1913)

Vår kunskap om platthornsmyggornas biologi, utbredning och habitatpreferenser är bristfälliga. Larven av U. atriceps är okänd. Larver av flera arter spinner nät som de fångar sporer eller småkryp i. Larven av U. ochracea antas leva på svampsporer, men andra källor föreslår att larverna kan vara rovdjur.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· insekter - Hexapoda (Viktig)
Hotsituationen är svårbedömd, men arten är bara känd från gammelskogsbestånd i Lule och Torne lappmark, en miljö vars areal minskat starkt under senare år.
Arten bör eftersökas, och dess status samt exakta krav klarläggas.

Kjaerandsen, J., Hedmark, K., Kurina, O., Polevoi, A., Ökland, B. & Götmark, F. 2007. Annotated checklist of fungus gnats from Sweden (Diptera: Bolitophilidae, Diadocidiidae, Ditomyiidae, Keroplatidae and Myetophilidae). Insect Systematics and Evolution, Supplement 65: 1-28.

Kjaerandsen, J., Martinsson, S., Hedmark, K. & Evenhuis, N.L. 2009. On the genus Urytalpa Edwards (Diptera: Keroplatidae) in the Nordic and Nearctic regions, with fixation of a new type species and a key to world males. Zootaxa 2160: 29-50.

Martinsson, S. 2011. Nya fynd av rödlistade och sällsynta platthornsmyggor (Diptera: Keroplatidae) från Svenska Malaisefälleprojektet. Entomologisk Tidskrift 132: 194-196.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Sciaroidea  
  • Familj
    Keroplatidae - platthornsmyggor 
  • Underfamilj
    Keroplatinae  
  • Tribus
    Orfeliini  
  • Släkte
    Urytalpa  
  • Art
    Urytalpa atriceps, (Edwards, 1913)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2015.