Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  knivmussla

Organismgrupp Blötdjur, Marina musslor Ensis ensis
Knivmussla Blötdjur, Marina musslor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd upp till 13 cm. Mycket långsträckta och sammantryckta skal som är öppna i bägge ändar.Vänster och höger skalhalvor tydligt böjda, bakände avhuggen, framände rundad. Kvot mellan skallängd och skalbredd 7,5–9. Skalbucklan sitter precis i den främre skalkanten. Skalets lås sitter också nära framkanten. Högerskalet har en lång horisontell kardinaltand och en vertikal tand. Vänsterskalet har två av vardera tänder. Mantelbukt u-formad. Främre slutmuskel mycket längre än ligamentet och avrundat bakåt, avståndet mellan bakre slutmuskel och mantelbukten större än muskelns längd. Främre slutmuskelärret är rundat i bakkanten. Periostracum gröngult, skalfärg vit med radiära rödbruna band. Skalets framkant är mera rundad än hos våra övriga arter.



Sifonerna är relativ korta och sitter tätt ihop. Inloppssifonen är påtagligt större än utloppssifonen, och har en krans av tentakler på insidan av ytterkanten, för att förhindra att större partiklar sugs in med vattenströmmen. Den upp till ca sex cm långa och smala foten är blekt rödbrun med ett fint rutnät av rödbruna linjer.



Förväxlingsarter: Lik andra Ensis-arter med böjt skal, men kan kännas igen på skalets rundade framände och den främre slutmuskelns rundade bakdel.
Utbredning
Länsvis förekomst för knivmussla Observationer i  Sverige för knivmussla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den totala utbredningen är från den nordvästafrikanska atlantkusten och Medelhavet, vidare norrut vid de Brittiska öarna, Nordsjön och längs den norska västkusten upp till Trondheimsfjorden. Arten verkar ha gått tillbaka i svenska vatten, särskilt vid Bohuskusten. L.A. Jägerskiöld påträffade arten vid 28 stationer vid hans marina undersökningar under 1930-talet, varav 10 i Skagerrak, resten i Kattegatt. Under Utsjöbanksinventeringen 2004-2005 samt Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten vid 13 stationer, varav alla i Kattegatt, inga i Skagerrak.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
En långsmal knivmussla som kan nå en längd av 13 cm. Lever nedgrävd i grova sandblandade sediment eller rena sandbottnar med lite grövre inslag. Djuputbredning från strax under vattenbrynet till ca 80 meters djup, men i våra vatten huvudsakligen mellan ca 5 och 25 meters djup I vårt närområde förekommer arten söderut längs Norges kust till kustområdet i sydväst kring Lista. I svenska vatten förekommer den från Bohuslän - Kattegatt vidare ner till norra Själland samt i södra Nordsjön. Endast något enstaka fynd av arten gjordes under Svenska artprojektets marina inventering. Taxonomin inom släktet är mycket tilltrasslad, vilket gör det svårt att värdera äldre uppgifter om arten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
På sandbottnar eller blandbottnar på mellan 5 och 30 meters djup. Arten lever i huvudsakligen i rena sandbottnar med inslag av grövre sand eller smågrus, men kan även påträffas i finare sediment som är blandad med grovsand. De är suspensionsätare som filtrerar vattnet från fina näringspartiklar. För att äta ligger knivmusslan nära bottenytan så att de korta sifonerna når upp till ytan. Vid lågvatten innebär det att endast ett tunt vattenskikt täcker sifonerna. Knivmusslor är kända för att de mycket snabbt gräver ner sig djupt i sedimentet med sin kraftiga grävfot om något hotar dem. De är skildkönade, har yttre befruktning och pelagiska larver. Knivmusslor sägs kunna bli över 10 år gamla.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bivalvia (musslor), Ordning Euheterodonta, families incertae sedis, Familj Pharidae (knivmusslor), Släkte Ensis, Art Ensis ensis (Linnaeus, 1758) - knivmussla Synonymer rakknivsmussla

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En långsmal knivmussla som kan nå en längd av 13 cm. Lever nedgrävd i grova sandblandade sediment eller rena sandbottnar med lite grövre inslag. Djuputbredning från strax under vattenbrynet till ca 80 meters djup, men i våra vatten huvudsakligen mellan ca 5 och 25 meters djup I vårt närområde förekommer arten söderut längs Norges kust till kustområdet i sydväst kring Lista. I svenska vatten förekommer den från Bohuslän - Kattegatt vidare ner till norra Själland samt i södra Nordsjön. Endast något enstaka fynd av arten gjordes under Svenska artprojektets marina inventering. Taxonomin inom släktet är mycket tilltrasslad, vilket gör det svårt att värdera äldre uppgifter om arten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Längd upp till 13 cm. Mycket långsträckta och sammantryckta skal som är öppna i bägge ändar.Vänster och höger skalhalvor tydligt böjda, bakände avhuggen, framände rundad. Kvot mellan skallängd och skalbredd 7,5–9. Skalbucklan sitter precis i den främre skalkanten. Skalets lås sitter också nära framkanten. Högerskalet har en lång horisontell kardinaltand och en vertikal tand. Vänsterskalet har två av vardera tänder. Mantelbukt u-formad. Främre slutmuskel mycket längre än ligamentet och avrundat bakåt, avståndet mellan bakre slutmuskel och mantelbukten större än muskelns längd. Främre slutmuskelärret är rundat i bakkanten. Periostracum gröngult, skalfärg vit med radiära rödbruna band. Skalets framkant är mera rundad än hos våra övriga arter.



Sifonerna är relativ korta och sitter tätt ihop. Inloppssifonen är påtagligt större än utloppssifonen, och har en krans av tentakler på insidan av ytterkanten, för att förhindra att större partiklar sugs in med vattenströmmen. Den upp till ca sex cm långa och smala foten är blekt rödbrun med ett fint rutnät av rödbruna linjer.



Förväxlingsarter: Lik andra Ensis-arter med böjt skal, men kan kännas igen på skalets rundade framände och den främre slutmuskelns rundade bakdel.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för knivmussla

Länsvis förekomst och status för knivmussla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för knivmussla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den totala utbredningen är från den nordvästafrikanska atlantkusten och Medelhavet, vidare norrut vid de Brittiska öarna, Nordsjön och längs den norska västkusten upp till Trondheimsfjorden. Arten verkar ha gått tillbaka i svenska vatten, särskilt vid Bohuskusten. L.A. Jägerskiöld påträffade arten vid 28 stationer vid hans marina undersökningar under 1930-talet, varav 10 i Skagerrak, resten i Kattegatt. Under Utsjöbanksinventeringen 2004-2005 samt Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten vid 13 stationer, varav alla i Kattegatt, inga i Skagerrak.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Euheterodonta, families incertae sedis  
  • Familj
    Pharidae - knivmusslor 
  • Släkte
    Ensis  
  • Art
    Ensis ensis(Linnaeus, 1758) - knivmussla
    Synonymer
    rakknivsmussla

På sandbottnar eller blandbottnar på mellan 5 och 30 meters djup. Arten lever i huvudsakligen i rena sandbottnar med inslag av grövre sand eller smågrus, men kan även påträffas i finare sediment som är blandad med grovsand. De är suspensionsätare som filtrerar vattnet från fina näringspartiklar. För att äta ligger knivmusslan nära bottenytan så att de korta sifonerna når upp till ytan. Vid lågvatten innebär det att endast ett tunt vattenskikt täcker sifonerna. Knivmusslor är kända för att de mycket snabbt gräver ner sig djupt i sedimentet med sin kraftiga grävfot om något hotar dem. De är skildkönade, har yttre befruktning och pelagiska larver. Knivmusslor sägs kunna bli över 10 år gamla.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Artens livsmiljö; grunda, strandnära sandbottnar, är utsatt för negativ miljöpåverkan, bland annat övergödning från jordbruket och utbyggnad av marinor för fritidsbåtar. Ett annat hot är sandsugning i områden där arten förekommer, men kunskapen om artens utbredning och status i svenska vatten är begränsad.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till havet fortsätter och intensifieras. Det är dock svårt att föreslå mer specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status i dagsläget är synnerligen bristfällig.
Etymologi, Ensis Lat. svärd, vilket syftar på skalets form.

English name: Common razor shell.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. www.tmbl.gu.se/staff/HansGHanssonP.html.

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Hubendick, B., Hyle, G. & Svärd, S. (Eds.). Acta regiae societatis scientiarum et litterarum gothoborgensis, Zoologica 6.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala.

de Kluijver M.J., Ingalsuo S.S. & de Bruyne R.H. Mollusca of the North Sea. In: Marine species portal. http://species-identification.org

Illustration

Hayward, P. J., Wigham, G.D. & Yunow, N. 2002. Molluscs (Phylum Mollusca). In: Hayward, P. J. & Ryland, J.S. (Eds.). Handbook of the marine fauna of north-west Europe. Fig.10.39, s.617.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2015. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Euheterodonta, families incertae sedis  
  • Familj
    Pharidae - knivmusslor 
  • Släkte
    Ensis  
  • Art
    Ensis ensis, (Linnaeus, 1758) - knivmussla
    Synonymer
    rakknivsmussla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2015. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.