Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Gyrophaena transversalis

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Gyrophaena transversalis
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mycket liten ca 2 mm lång mörkbrun kortvinge med gulbruna täckvingar. Arten är svårbestämd och för en säker bestämning behöver hanens genitalier undersökas. Bestämningen måste granskas av en specialist. Att notera är att den inte finns med i svensk bestämningslitteratur (Palm 1968), där de flesta av släktets övriga arter behandlas, men däremot i Freude 1974.
Utbredning
Länsvis förekomst för Gyrophaena transversalis Observationer i  Sverige för Gyrophaena transversalis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har i Sverige endast påträffats på en lokal vid Ålabodarna i Skåne 1973 och därefter under ett antal år under 1970-talet. Lokalen är numera förstörd och det är idag okänt om arten finns kvar i Sverige. I Norge togs den som ny för landet 1992 i Sör-Tröndelag (väster om Härjedalen) och har sedan dess påträffats vid flera tillfällen i denna del av Norge (Ödegaard 2000). Avstånden mellan den svenska och norska förekomsten gör det troligt att arten kan finnas på lokaler däremellan. Den är endast känd från Europa och är påträffad på spridda lokaler i Mellan- och Sydeuropa. Artens spridda förekomst tyder på att den är förbisedd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
Biologin är dåligt känd. Lever av sporer från marksvampar, både skivlingar och soppar. Det svenska fyndet gjordes på små markskivlingar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Lever troligen liksom andra arter i släktet av sporer på olika typer av svampar. En del arter är specialiserade på en eller ett fåtal svamparter medan andra kan påträffas på ett antal olika arter. Vilka svampar arten utnyttjar är inte helt känt. I Skåne gjordes de flesta fynden på våren i mycelhaltig förna i anslutning till ringtrådskivling på sandmark under sälg (Peter Cederström, Stig Lundberg, pers. medd.) medan den i Mellaneuropa har tagits på björksoppar bl.a. vid Hamburg (Freude 1974). Även i Norge har den bl.a. tagits i lövförna under våren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Gyrophaena, Art Gyrophaena transversalis Strand, 1939 Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)

Dokumentation Biologin är dåligt känd. Lever av sporer från marksvampar, både skivlingar och soppar. Det svenska fyndet gjordes på små markskivlingar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En mycket liten ca 2 mm lång mörkbrun kortvinge med gulbruna täckvingar. Arten är svårbestämd och för en säker bestämning behöver hanens genitalier undersökas. Bestämningen måste granskas av en specialist. Att notera är att den inte finns med i svensk bestämningslitteratur (Palm 1968), där de flesta av släktets övriga arter behandlas, men däremot i Freude 1974.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Gyrophaena transversalis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Gyrophaena transversalis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har i Sverige endast påträffats på en lokal vid Ålabodarna i Skåne 1973 och därefter under ett antal år under 1970-talet. Lokalen är numera förstörd och det är idag okänt om arten finns kvar i Sverige. I Norge togs den som ny för landet 1992 i Sör-Tröndelag (väster om Härjedalen) och har sedan dess påträffats vid flera tillfällen i denna del av Norge (Ödegaard 2000). Avstånden mellan den svenska och norska förekomsten gör det troligt att arten kan finnas på lokaler däremellan. Den är endast känd från Europa och är påträffad på spridda lokaler i Mellan- och Sydeuropa. Artens spridda förekomst tyder på att den är förbisedd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Homalotini  
  • Släkte
    Gyrophaena  
  • Art
    Gyrophaena transversalisStrand, 1939

Lever troligen liksom andra arter i släktet av sporer på olika typer av svampar. En del arter är specialiserade på en eller ett fåtal svamparter medan andra kan påträffas på ett antal olika arter. Vilka svampar arten utnyttjar är inte helt känt. I Skåne gjordes de flesta fynden på våren i mycelhaltig förna i anslutning till ringtrådskivling på sandmark under sälg (Peter Cederström, Stig Lundberg, pers. medd.) medan den i Mellaneuropa har tagits på björksoppar bl.a. vid Hamburg (Freude 1974). Även i Norge har den bl.a. tagits i lövförna under våren.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
Eftersom arten är beroende av förekomsten av vissa svampar är det största hotet ingrepp på en lokal som orsakar förändringar i svampfloran, t.ex. genom röjning av träd och buskvegetation.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
I första hand behöver artens förekomst i Sverige kartläggas. Förekomsten av kortvingar som lever på marksvampar och i förna är ofta dåligt känd och dessa habitat behöver mer aktivt studeras. Om arten påträffas på en lokal är det viktigt att denna bevaras på ett sådant sätt att svampfloran och därpå levande insekter kan bevaras.

Freude, H., Harde, K.W. & Lohse, G.A. 1974. Die Käfer Mitteleuropas, Band 5. Goecke & Evers, Krefeld.

Palm, T. 1968. Svensk insektsfauna, Kortvingar, häfte 5. Stockholm.

Strand, A. 1939. Neue paläarktische Arten der Gattung Gyrophaena Mannh. (Col., Staph). Norsk Entomologisk Tidskrift 5:108-111.

Ödegaard, F. & Ligaard, S. 2000. Contribution to the knowledge of Norwegian Coleoptera. Norwegian Journal of Entomology, 47:7-19.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Ramqvist 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Homalotini  
  • Släkte
    Gyrophaena  
  • Art
    Gyrophaena transversalis, Strand, 1939
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Ramqvist 2015.