Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  taggfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramaria karstenii
Taggfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Taggfingersvamp är en relativt liten och spenslig, beigebrun eller ljust gråbrun-grårosabrun-nötbrun korallfingersvamp. Den blir ca 7-12 cm hög och 4-9 cm bred. Många huvudgrenar utgår långt ner på fruktkroppen nära markytan och är relativt långsmala och parallellt uppåtriktade. Ofta är svampen glest grenad med bara några få huvudgrenar. Grenspetsarna är knubbigt avrundade, ofta med små korta 2- eller 3-delade förgreningar. Unga exemplar är ljusa, medan äldre fruktkroppar är mörkare nötbruna. Foten är ofta kort, längst ner vit. Köttet är vitt eller ljust beigebrunt och ändrar inte färg efter snitt. Hyferna saknar söljor till skillnad mot t.ex. lilafotad fingersvamp R. fennica. Arten har länge benämnts och sammanblandats med sydlig taggfingersvamp R. spinulosa, en art som växer i bokskog i sydväst och har mindre sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för taggfingersvamp Observationer i  Sverige för taggfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En relativt sällsynt eller lokalt mindre allmän art i hemiboreal och boreal barrskog. Utbredningen tycks ha en något östlig tyngdpunkt. Den är nu känd från nordöstra Götaland och Gotland, norrut till södra Norrland (Jämtland-Medelpad). Arten utgör bl.a. en karaktärsart i norra Upplands och Jämtlands kalkbarrskogar. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat och fortsatt kommer att minska då arten är knuten till en bördig granskogsmiljö med långvarig grankontinuitet som successivt avverkas och där få områden alltjämt är formellt skyddade. Det är troligt att Sverige hyser en stor andel av den europeiska populationen och att Sverige därför kan ha ett särskilt stort ansvar för artens bevarande.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med gran, i granskog på rikare mark. Den totala populationen av R. karstenii i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. att arealen örtrik äldre granskog har minskat de senaste 50 åren. Vid rödlistningen 2005 innefattades både barr- och bokskogsförekomster under namnet Ramaria spinulosa. Molekylära och morfologiska studier har nu visat att det rör sig om två separata arter med olika ekologi. R. spinulosa s.str. förekommer i bokskog och R. karstenii i barrskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
Arten bildar mykorrhiza med gran och växer i frisk eller något fuktig äldre kalkgranskog av lågörtstyp. Hit räknas även granskog på s.k. grönsten där det finns ett lundartat inslag av gräs och örter i fältskiktet med t.ex. blåsippa, vispstarr, smultron och underviol. Jordmånen utgörs av brunjord. Växtplatsen är ofta påverkad av ytligt och rörligt markvatten. Skogen är normalt olikåldrig och luckig med inslag av gamla träd och strukturen är vanligen präglad av tidigare skogsbete. Taggfingersvamp växer ofta på samma lokaler som violgubbe Gomphus clavatus, koppartaggsvamp Sarcodon lundellii, blek fingersvamp Ramaria pallida och många andra rödlista mykorrhizasvampar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Gomphales, Familj Ramariaceae, Släkte Ramaria (korallfingersvampar), Art Ramaria karstenii (Sacc. & P.Syd.) Corner - taggfingersvamp Synonymer Clavaria karstenii Sacc. & P.Syd., Ramaria spinulosa

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran, i granskog på rikare mark. Den totala populationen av R. karstenii i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. att arealen örtrik äldre granskog har minskat de senaste 50 åren. Vid rödlistningen 2005 innefattades både barr- och bokskogsförekomster under namnet Ramaria spinulosa. Molekylära och morfologiska studier har nu visat att det rör sig om två separata arter med olika ekologi. R. spinulosa s.str. förekommer i bokskog och R. karstenii i barrskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Taggfingersvamp är en relativt liten och spenslig, beigebrun eller ljust gråbrun-grårosabrun-nötbrun korallfingersvamp. Den blir ca 7-12 cm hög och 4-9 cm bred. Många huvudgrenar utgår långt ner på fruktkroppen nära markytan och är relativt långsmala och parallellt uppåtriktade. Ofta är svampen glest grenad med bara några få huvudgrenar. Grenspetsarna är knubbigt avrundade, ofta med små korta 2- eller 3-delade förgreningar. Unga exemplar är ljusa, medan äldre fruktkroppar är mörkare nötbruna. Foten är ofta kort, längst ner vit. Köttet är vitt eller ljust beigebrunt och ändrar inte färg efter snitt. Hyferna saknar söljor till skillnad mot t.ex. lilafotad fingersvamp R. fennica. Arten har länge benämnts och sammanblandats med sydlig taggfingersvamp R. spinulosa, en art som växer i bokskog i sydväst och har mindre sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för taggfingersvamp

Länsvis förekomst och status för taggfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för taggfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En relativt sällsynt eller lokalt mindre allmän art i hemiboreal och boreal barrskog. Utbredningen tycks ha en något östlig tyngdpunkt. Den är nu känd från nordöstra Götaland och Gotland, norrut till södra Norrland (Jämtland-Medelpad). Arten utgör bl.a. en karaktärsart i norra Upplands och Jämtlands kalkbarrskogar. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat och fortsatt kommer att minska då arten är knuten till en bördig granskogsmiljö med långvarig grankontinuitet som successivt avverkas och där få områden alltjämt är formellt skyddade. Det är troligt att Sverige hyser en stor andel av den europeiska populationen och att Sverige därför kan ha ett särskilt stort ansvar för artens bevarande.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria karstenii(Sacc. & P.Syd.) Corner - taggfingersvamp
    Synonymer
    Clavaria karstenii Sacc. & P.Syd.
    Ramaria spinulosa

Arten bildar mykorrhiza med gran och växer i frisk eller något fuktig äldre kalkgranskog av lågörtstyp. Hit räknas även granskog på s.k. grönsten där det finns ett lundartat inslag av gräs och örter i fältskiktet med t.ex. blåsippa, vispstarr, smultron och underviol. Jordmånen utgörs av brunjord. Växtplatsen är ofta påverkad av ytligt och rörligt markvatten. Skogen är normalt olikåldrig och luckig med inslag av gamla träd och strukturen är vanligen präglad av tidigare skogsbete. Taggfingersvamp växer ofta på samma lokaler som violgubbe Gomphus clavatus, koppartaggsvamp Sarcodon lundellii, blek fingersvamp Ramaria pallida och många andra rödlista mykorrhizasvampar.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Svampen tycks vara knuten till granskogar med långvarig grankontinuitet. Den hotas främst av skogsavverkning och tycks försvinna efter slutavverkning, markberedning och plantering och det saknas uppgifter om fynd i planterad skog eller sekundär granskog uppkommen på kalmark. Skogsmarksgödsling innebär ett direkt hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Områdesskydd. Ett skonsamt eller tillfälligt skogsbete med nötkreatur kan vara gynnsamt för att bibehålla vegetationens karaktär.
Arten var välkänd och uppmärksammad redan i mitten av 1900-talet av dåtidens mykologer i Uppsala- och Stockholmstrakten, men man brukade olika arbetsnamn för den t.ex. ”Ramaria uplandica L.”, ”R. stiptica” och ”R. avellaceae”.

Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. (2:a uppl. 2002, 3:dje uppl. 2005, 4:de uppl. 2010). (BILD)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria karstenii, (Sacc. & P.Syd.) Corner - taggfingersvamp
    Synonymer
    Clavaria karstenii Sacc. & P.Syd.
    Ramaria spinulosa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2012