Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blek fingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramaria pallida
Blek fingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blek fingersvamp är en blekt krämvit, relativt stor och knubbig korallfingersvamp som är upp till 15 cm hög och bred. Stammen är oftast kraftig och kompakt. Fruktkropparna är först tätt, sedan glesare förgrenade. Grenar och stam är gråvita till gräddfärgade, senare blekt brunaktiga och ofta försedda med små vinröda fläckar. Unga grenspetsar kan ha en grårödlila ton. Köttet är vitt och har bitter smak och en curryartad lukt. Sporerna är bruna och har vårtor som delvis sitter ihop i rader. Hyferna saknar söljor.
Utbredning
Länsvis förekomst för blek fingersvamp Observationer i  Sverige för blek fingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Blek fingersvamp är sällsynt i Sverige, mest känd från spridda lokaler i Götaland och Svealand. Svampens förekomster utgör sannolikt reliktpopulationer med mycket gamla mycel. Den är i övriga Norden endast känd från Danmark. Dessutom är den rapporterad från flera länder i Centraleuropa där den tidigare varit relativt allmän, men under senare år gått starkt tillbaka och nu betraktas som hotad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med gran i ängsgranskog samt under bok, ek och avenbok i ädellövskog. Arten är förhållandevis lätt att känna igen. Total population i landet bedöms ha minskat, huvudsakligen p.g.a. kalavverkningar av äldre barrskog på mark med hög bonitet, trol inte i lika stora omfattning i bokskog. Behandlades i rödlistan 2005-2010 under artnamnet Ramaria pallida vilket förmodligen är det rätta namnet och det som används i t.ex. Norge. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (3000-30000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (150-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (636-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Arten är sannolikt en mykorrhizasvamp. Den växer på marken i både löv- och barrskog i områden med lång skoglig kontinuitet. Mest frekvent förekommer den på kalkrik mark, men arten tycks inte vara kalkkrävande. I södra Sverige är den mest påträffad i bokskog och i norra Götaland och Svealand är den främst påträffad i örtrik barrskog. Flera barrskogslokaler utgörs ofta av luckiga, äldre granskogar som präglats av tidigare skogsbete. Skogstypen kan där karaktäriseras som lågörtsrik, frisk och mossig blåbärsgranskog på svagt podsolerade jordar. På lokalerna finns ofta många andra rödlistade marksvampar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· avenbok
· avenbok
· bok
· bok
· gran
· gran
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Gomphales, Familj Ramariaceae, Släkte Ramaria (korallfingersvampar), Art Ramaria pallida (Schaeff.) Ricken - blek fingersvamp Synonymer kärrfingersvamp, Clavaria pallida Schaeff., Ramaria mairei Donk, Ramaria paludosa (S. Lundell) Schild, Clavaria paludosa S.Lundell

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran i ängsgranskog samt under bok, ek och avenbok i ädellövskog. Arten är förhållandevis lätt att känna igen. Total population i landet bedöms ha minskat, huvudsakligen p.g.a. kalavverkningar av äldre barrskog på mark med hög bonitet, trol inte i lika stora omfattning i bokskog. Behandlades i rödlistan 2005-2010 under artnamnet Ramaria pallida vilket förmodligen är det rätta namnet och det som används i t.ex. Norge. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (3000-30000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (150-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (636-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Blek fingersvamp är en blekt krämvit, relativt stor och knubbig korallfingersvamp som är upp till 15 cm hög och bred. Stammen är oftast kraftig och kompakt. Fruktkropparna är först tätt, sedan glesare förgrenade. Grenar och stam är gråvita till gräddfärgade, senare blekt brunaktiga och ofta försedda med små vinröda fläckar. Unga grenspetsar kan ha en grårödlila ton. Köttet är vitt och har bitter smak och en curryartad lukt. Sporerna är bruna och har vårtor som delvis sitter ihop i rader. Hyferna saknar söljor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blek fingersvamp

Länsvis förekomst och status för blek fingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blek fingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Blek fingersvamp är sällsynt i Sverige, mest känd från spridda lokaler i Götaland och Svealand. Svampens förekomster utgör sannolikt reliktpopulationer med mycket gamla mycel. Den är i övriga Norden endast känd från Danmark. Dessutom är den rapporterad från flera länder i Centraleuropa där den tidigare varit relativt allmän, men under senare år gått starkt tillbaka och nu betraktas som hotad.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria pallida(Schaeff.) Ricken - blek fingersvamp
    Synonymer
    kärrfingersvamp
    Clavaria pallida Schaeff.
    Ramaria mairei Donk
    Ramaria paludosa (S. Lundell) Schild
    Clavaria paludosa S.Lundell

Arten är sannolikt en mykorrhizasvamp. Den växer på marken i både löv- och barrskog i områden med lång skoglig kontinuitet. Mest frekvent förekommer den på kalkrik mark, men arten tycks inte vara kalkkrävande. I södra Sverige är den mest påträffad i bokskog och i norra Götaland och Svealand är den främst påträffad i örtrik barrskog. Flera barrskogslokaler utgörs ofta av luckiga, äldre granskogar som präglats av tidigare skogsbete. Skogstypen kan där karaktäriseras som lågörtsrik, frisk och mossig blåbärsgranskog på svagt podsolerade jordar. På lokalerna finns ofta många andra rödlistade marksvampar.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att dess få växtplatser lätt kan förstöras genom slutavverkning och andra skogsbruksåtgärder eller någon form av exploatering. Flera lokaler har tidigare påverkats av extensiv plockhuggning, men arten tål inte en slutavverkning och sannolikt inte heller en kraftig gallring. Även skogsgödsling, liksom kvävenedfall p.g.a. luftföroreningar, utgör ett hot. De kända svenska populationerna är så få och små att man inte kan bortse från negativa genetiska effekter som en följd av isolering från andra populationer av samma art.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Skogsområden med arten bör undantas från rationellt skogsbruk. Slutavverkning, kraftig gallring och skogsgödsling måste helt undvikas, liksom körning med tunga maskiner. Extensivt bete med nötkreatur är sannolikt gynnsamt.
Arten är känd som giftsvamp och uppges kunna orsaka illamående och diarréer.

Breitenbach, J. & Kränzlin, F. 1986. Fungi of Switzerland. 2. Non-gilled fungi. Lucerne. (BILD)

Corner, E. J. H. 1950. A monograph of Clavaria and allied genera. Ann. Bot. Mem. 1.

Hansen, L. & Knudsen, H. (eds.) 1997. Nordic Macromycetes vol. 3. Nordsvamp, Köpenhamn.

Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm. (BILD)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun & Johan Nitare 2002

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria pallida, (Schaeff.) Ricken - blek fingersvamp
    Synonymer
    kärrfingersvamp
    Clavaria pallida Schaeff.
    Ramaria mairei Donk
    Ramaria paludosa (S. Lundell) Schild
    Clavaria paludosa S.Lundell
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun & Johan Nitare 2002