Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lilafotad fingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramaria fennica
Lilafotad fingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lilafotad fingersvamp är en relativt liten korallfingersvamp, ca 5-12 cm hög och 4-7 cm bred, med dystert gråbrun färg. Stammen är relativt kraftig, vid basen vit och upptill mer eller mindre tydligt lilafärgad. Grenarna är inte lila utan gråbruna och som äldre blir svampen mörkt gråbrun och kan då vara svår att upptäcka mot bakgrund av multnande höstlöv. Hyferna har söljor och sporerna är vårtiga. I ädellövskog i södra Sverige finns en närstående art, R. fumigata, som tidigare felaktigt sammanblandats med R. fennica, men lövskogsarten skiljer sig på att även grenarna på unga fruktkroppar är lilafärgade och att grenarna med åldern antar en mer olivgulgråbrun färg. Även gultoppig fingersvamp, R. testaceoflava, som inte har lilafärgad fot, har ibland sammanblandats med R. fennica. Det faktum att arten inte varit korrekt förstådd av mykologer i Centraleuropa har gjort att många uppgifter, även i sen tid, är felaktiga och avser någon av dessa andra två andra.
Utbredning
Länsvis förekomst för lilafotad fingersvamp Observationer i  Sverige för lilafotad fingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lilafotad fingersvamp är mycket sällsynt i Sverige och endast känd från ett mindre antal lokaler i Norduppland, Gästrikland, Dalarna, Medelpad och Jämtland. Arten är troligen en syd- och mellanboreal barrskogsart. Svampens förekomster utgör sannolikt reliktpopulationer med mycket gamla mycel. I övriga Norden är arten bara känd genom några få fynd i Finland. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat och fortsatt kommer att minska då arten är knuten till en mycket bördig och produktiv barrskogsmiljö som successivt avverkas och få områden är formellt skyddade.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
Bildar mykorrhiza med gran i äldre skog på kalkrik mark. Total population i landet för R. fennica s.str. är mycket liten och det finns få mycel på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre örtrik granskog. Lilafotad fingersvamp var tidigare indelad i två varieteter: R. fennica var. fennica som växer i barrskog och R. fennica var. fumigata som växer i bokskog. Molekylära och morfologiska studier har nu visat att det rör sig om två separata arter som ska heta R. fennica repektive R. fumigata. Dessa behandlas separat i rödlistan 2015. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (600-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (120). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (30-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (120-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Arten bildar mykorriza med gran och växer i kalkgranskog och annan örtrik granskog på frisk mullrik mark. Vegetationen är normalt av lågörtstyp med inslag av rikörter såsom blåsippa, vispstarr, underviol och ibland sårläka. Den växer inom områden med lång skoglig kontinuitet där gran har en långvarig hemortsrätt. Ibland finns även spridda inslag av tall på svampens växtplatser. Skogen är ofta olikåldrig och luckig med inslag av gamla granar och strukturen är vanligen präglad av tidigare skogsbete. På flera lokaler förekommer den tillsammans med violgubbe, Gomphus clavatus, och andra rödlistade marksvampar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Gomphales, Familj Ramariaceae, Släkte Ramaria (korallfingersvampar), Art Ramaria fennica (P.Karst.) Ricken - lilafotad fingersvamp Synonymer Clavaria fennica P.Karst., Ramaria fennica var. fennica (P.Karst.) Ricken, Clavariella fennica (P.Karst.) P.Karst.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran i äldre skog på kalkrik mark. Total population i landet för R. fennica s.str. är mycket liten och det finns få mycel på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre örtrik granskog. Lilafotad fingersvamp var tidigare indelad i två varieteter: R. fennica var. fennica som växer i barrskog och R. fennica var. fumigata som växer i bokskog. Molekylära och morfologiska studier har nu visat att det rör sig om två separata arter som ska heta R. fennica repektive R. fumigata. Dessa behandlas separat i rödlistan 2015. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (600-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (120). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (30-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (120-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Lilafotad fingersvamp är en relativt liten korallfingersvamp, ca 5-12 cm hög och 4-7 cm bred, med dystert gråbrun färg. Stammen är relativt kraftig, vid basen vit och upptill mer eller mindre tydligt lilafärgad. Grenarna är inte lila utan gråbruna och som äldre blir svampen mörkt gråbrun och kan då vara svår att upptäcka mot bakgrund av multnande höstlöv. Hyferna har söljor och sporerna är vårtiga. I ädellövskog i södra Sverige finns en närstående art, R. fumigata, som tidigare felaktigt sammanblandats med R. fennica, men lövskogsarten skiljer sig på att även grenarna på unga fruktkroppar är lilafärgade och att grenarna med åldern antar en mer olivgulgråbrun färg. Även gultoppig fingersvamp, R. testaceoflava, som inte har lilafärgad fot, har ibland sammanblandats med R. fennica. Det faktum att arten inte varit korrekt förstådd av mykologer i Centraleuropa har gjort att många uppgifter, även i sen tid, är felaktiga och avser någon av dessa andra två andra.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lilafotad fingersvamp

Länsvis förekomst och status för lilafotad fingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lilafotad fingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lilafotad fingersvamp är mycket sällsynt i Sverige och endast känd från ett mindre antal lokaler i Norduppland, Gästrikland, Dalarna, Medelpad och Jämtland. Arten är troligen en syd- och mellanboreal barrskogsart. Svampens förekomster utgör sannolikt reliktpopulationer med mycket gamla mycel. I övriga Norden är arten bara känd genom några få fynd i Finland. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat och fortsatt kommer att minska då arten är knuten till en mycket bördig och produktiv barrskogsmiljö som successivt avverkas och få områden är formellt skyddade.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria fennica(P.Karst.) Ricken - lilafotad fingersvamp
    Synonymer
    Clavaria fennica P.Karst.
    Ramaria fennica var. fennica (P.Karst.) Ricken
    Clavariella fennica (P.Karst.) P.Karst.

Arten bildar mykorriza med gran och växer i kalkgranskog och annan örtrik granskog på frisk mullrik mark. Vegetationen är normalt av lågörtstyp med inslag av rikörter såsom blåsippa, vispstarr, underviol och ibland sårläka. Den växer inom områden med lång skoglig kontinuitet där gran har en långvarig hemortsrätt. Ibland finns även spridda inslag av tall på svampens växtplatser. Skogen är ofta olikåldrig och luckig med inslag av gamla granar och strukturen är vanligen präglad av tidigare skogsbete. På flera lokaler förekommer den tillsammans med violgubbe, Gomphus clavatus, och andra rödlistade marksvampar.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av avverkning och andra skogsbruksåtgärder, eller någon annan form av exploatering. Den tål inte en slutavverkning eller hård gallring. Även kvävenedfall p g a luftföroreningar, liksom skogsgödsling kan utgöra ett hot. De kända svenska populationerna är så små att man inte kan bortse från negativa genetiska effekter som en följd av isolering från andra populationer av samma art.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Artens lokaler bör skyddas och undantas från rationellt skogsbruk. Marken på växtplatserna får inte utsättas för kraftiga störningar av typen dikning eller körning med tunga maskiner. Skogsgödsling måste helt undvikas.
Ramaria fennica är tillsammans med R. fumigata inte närmare besläktade med övriga stora gula Ramaria-arter, utan är genetiskt och evolutionärt mer närstående violgubbe Gomphus clavatus. Lilafotad fingersvamp är en mycket bra signalart som indikerar skogsmiljöer med höga naturvärden där många andra hotade mykorrhizasvampar normalt påträffas.

Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. (2:a uppl. 2002, 3:dje uppl. 2005, 4:de uppl. 2010). (BILD)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria fennica, (P.Karst.) Ricken - lilafotad fingersvamp
    Synonymer
    Clavaria fennica P.Karst.
    Ramaria fennica var. fennica (P.Karst.) Ricken
    Clavariella fennica (P.Karst.) P.Karst.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2012