Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tät korallorangelav

Organismgrupp Lavar Blastenia coralliza
Tät korallorangelav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tät korallorangelav är en skorplav som är mer eller mindre täckt av vanligen orange-brunorange, ibland grå till gröna, isidier. Dessa är grenade och bildar en fin korallstruktur. Bålen är uppsprucket areolerad. Apothecierna är orange till roströda men förekommer sällan. Arten har nyligen skiljts ut från korallorangelav Blastenia herbidella (Arup & Åkelius 2009, 2010), vilken har grövre, oftast grå, mer glest sittande isidier och oftast finns apothecier. Tidigare användes namnet Caloplaca coralliza för denna art (Arup m.fl. 2013).
Utbredning
Länsvis förekomst för tät korallorangelav Observationer i  Sverige för tät korallorangelav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer arten främst i de västra landskapen från Skåne till Bohuslän, men även i Småland och på Öland. Den är överallt ovanlig. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten finns i Danmark (Arup & Åkelius 2009), Norge (men bara från något enstaka fynd) medan den saknas i Finland. Den är rödlistad i Norge som Kunskapsbrist DD (Timdal m.fl. 2015). Utanför Fennoskandia finns den i ett flertal andra länder i Europa samt i Asien (Syrien) och Afrika (Tunisien) (Arup & Åkelius 2009).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
I Skåne växer arten mest på ask och alm i alléer, på kyrkogårdar och i hagmarker medan den i Halland och Bohuslän oftast växer på ek och bok i öppna gamla skogar. Omkring 30-40 % av den svenska populationen uppskattas växa på alm och ask. Igenväxning av dessa öppna skogar är ett hot liksom almsjuka och askskottssjuka. Arten beskrevs 2009 men har varit känd länge. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (700-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (70-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (280-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 40 (25-60) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (15-40) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Ekologi
I Skåne växer tät korallorangelav mest på ek, ask och alm i alléer, på kyrkogårdar och i hagmarker medan den i Halland och Bohuslän oftast växer på ek och bok i öppna gamla skogar. Laven växer oftast på platser med någon form av näringstillförsel, t.ex. damm, och oftast halvöppet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· skogsalm
· skogsalm
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Teloschistales, Familj Teloschistaceae, Släkte Blastenia, Art Blastenia coralliza (Arup & Åkelius) Arup et al. - tät korallorangelav Synonymer Caloplaca coralliza Arup & Åkelius, Blastenia coralliza (Arup & Åkelius) Arup, Søchting & Frödén, korallorangelav

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation I Skåne växer arten mest på ask och alm i alléer, på kyrkogårdar och i hagmarker medan den i Halland och Bohuslän oftast växer på ek och bok i öppna gamla skogar. Omkring 30-40 % av den svenska populationen uppskattas växa på alm och ask. Igenväxning av dessa öppna skogar är ett hot liksom almsjuka och askskottssjuka. Arten beskrevs 2009 men har varit känd länge. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (700-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (70-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (280-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 40 (25-60) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (15-40) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Tät korallorangelav är en skorplav som är mer eller mindre täckt av vanligen orange-brunorange, ibland grå till gröna, isidier. Dessa är grenade och bildar en fin korallstruktur. Bålen är uppsprucket areolerad. Apothecierna är orange till roströda men förekommer sällan. Arten har nyligen skiljts ut från korallorangelav Blastenia herbidella (Arup & Åkelius 2009, 2010), vilken har grövre, oftast grå, mer glest sittande isidier och oftast finns apothecier. Tidigare användes namnet Caloplaca coralliza för denna art (Arup m.fl. 2013).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tät korallorangelav

Länsvis förekomst och status för tät korallorangelav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tät korallorangelav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer arten främst i de västra landskapen från Skåne till Bohuslän, men även i Småland och på Öland. Den är överallt ovanlig. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten finns i Danmark (Arup & Åkelius 2009), Norge (men bara från något enstaka fynd) medan den saknas i Finland. Den är rödlistad i Norge som Kunskapsbrist DD (Timdal m.fl. 2015). Utanför Fennoskandia finns den i ett flertal andra länder i Europa samt i Asien (Syrien) och Afrika (Tunisien) (Arup & Åkelius 2009).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Blastenia  
  • Art
    Blastenia coralliza(Arup & Åkelius) Arup et al. - tät korallorangelav
    Synonymer
    Caloplaca coralliza Arup & Åkelius
    Blastenia coralliza (Arup & Åkelius) Arup, Søchting & Frödén
    korallorangelav

I Skåne växer tät korallorangelav mest på ek, ask och alm i alléer, på kyrkogårdar och i hagmarker medan den i Halland och Bohuslän oftast växer på ek och bok i öppna gamla skogar. Laven växer oftast på platser med någon form av näringstillförsel, t.ex. damm, och oftast halvöppet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Omkring 30-40 % av den svenska populationen uppskattas växa på alm och ask varför almsjuka och askskottssjuka är de största hoten. Då arten förekommer i öppna till halvöppna miljöer är även igenväxning av skogar och brynmiljöer hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Aktuella förekomster bör skyddas, speciellt förekomster som inte växer på alm och ask. Igenväxning av halvöppna miljöer och mosaikartade landskap där arten förekommer bör undvikas genom upprätthållet bete eller annan hävd.

Arup U., Søchting U. & Frödén P. 2013. A new taxonomy of the family Teloschistaceae. Nordic Journal of Botany 31: 16-83.

Arup, U. & Åkelius, E. 2009. A taxonomic revision of Caloplaca herbidella and C. furfuracea. Lichenologist 41: 465-480.

Arup, U. & Åkelius, E. 2010. Tät korallorangelav Caloplaca coralliza, en ny orangelav i Europa. Lavbulletinen 2010(2): 117-126.

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-12].

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup & Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Blastenia  
  • Art
    Blastenia coralliza, (Arup & Åkelius) Arup et al. - tät korallorangelav
    Synonymer
    Caloplaca coralliza Arup & Åkelius
    Blastenia coralliza (Arup & Åkelius) Arup, Søchting & Frödén
    korallorangelav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup & Göran Thor