Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ekskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Aleurodiscus disciformis
Ekskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vit till ljusgrå skinnsvamp med 2–4 cm vid, läderartad, skorplik, vidväxt fruktkropp vars kant är mer eller mindre fri, uppböjd och ibland med tendens till hattbildning. Fruktkroppsytan är jämn till något knölig, som torr ofta med fina sprickor.
Utbredning
Länsvis förekomst för ekskinn Observationer i  Sverige för ekskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är ekskinnet sällsynt till tämligen sällsynt. De flesta fynden är gjorda i kustnära områden i västra Sverige. Arten är rapporterad från Småland, Halland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland, men även från Småland och Uppland. Drygt 60 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 600. Det är en väl eftersökt art i Sverige. Arten är sällsynt i Danmark och listad som akut hotad. I Norge finns den på rödlistan som sällsynt. Den är ej funnen i Estland, Finland, Lettland och Litauen. I övriga Europa är den bl. a. känd från Frankrike, Spanien, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Arten är även rapporterad från Nordafrika (Marocko), Sibirien och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare eller svag parasit på bark, på stam och grova grenar av gamla levande ekar, främst i ekskog och ekhagar i kustnära områden. Väl eftersökt art. Bedöms minska p.g.a. försämrad tillgång till lämpliga ekträd, men omfattningen svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 7000 (1400-14000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 700 (140-1400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1).
Ekologi
Ekskinnet är nedbrytare på bark, på stam och grova grenar av gamla levande ekar, ofta något grövre ekar. Fruktkropparna växer ofta 1–5 m över marken, på stammar och grövre grenar, både i solexponerat och skuggigt läge. Arten förekommer främst i mer eller mindre kustnära områden. Svampen växer på olika ekarter både i Europa och i Nordamerika. På de kända lokalerna har ekskinnets fruktkroppar påträffats på någon till ett par ekar. Som regel hyser dessa ekar ett eller ett fåtal mycel (en genetiskt unik svampindivid) om ofta kan ha fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men livslängden för mycelet i veden kan vara lång, flera decennier och potentiellt så länge som det finns kvar ved.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
· bergek
· bergek
· ekar
· ekar
· skogsek
· skogsek
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Stereaceae, Släkte Aleurodiscus, Art Aleurodiscus disciformis (DC. : Fr.) Pat. - ekskinn Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare eller svag parasit på bark, på stam och grova grenar av gamla levande ekar, främst i ekskog och ekhagar i kustnära områden. Väl eftersökt art. Bedöms minska p.g.a. försämrad tillgång till lämpliga ekträd, men omfattningen svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 7000 (1400-14000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 700 (140-1400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1).
En vit till ljusgrå skinnsvamp med 2–4 cm vid, läderartad, skorplik, vidväxt fruktkropp vars kant är mer eller mindre fri, uppböjd och ibland med tendens till hattbildning. Fruktkroppsytan är jämn till något knölig, som torr ofta med fina sprickor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ekskinn

Länsvis förekomst och status för ekskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ekskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är ekskinnet sällsynt till tämligen sällsynt. De flesta fynden är gjorda i kustnära områden i västra Sverige. Arten är rapporterad från Småland, Halland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland, men även från Småland och Uppland. Drygt 60 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 600. Det är en väl eftersökt art i Sverige. Arten är sällsynt i Danmark och listad som akut hotad. I Norge finns den på rödlistan som sällsynt. Den är ej funnen i Estland, Finland, Lettland och Litauen. I övriga Europa är den bl. a. känd från Frankrike, Spanien, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Arten är även rapporterad från Nordafrika (Marocko), Sibirien och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Stereaceae  
  • Släkte
    Aleurodiscus  
  • Art
    Aleurodiscus disciformis(DC. : Fr.) Pat. - ekskinn

Ekskinnet är nedbrytare på bark, på stam och grova grenar av gamla levande ekar, ofta något grövre ekar. Fruktkropparna växer ofta 1–5 m över marken, på stammar och grövre grenar, både i solexponerat och skuggigt läge. Arten förekommer främst i mer eller mindre kustnära områden. Svampen växer på olika ekarter både i Europa och i Nordamerika. På de kända lokalerna har ekskinnets fruktkroppar påträffats på någon till ett par ekar. Som regel hyser dessa ekar ett eller ett fåtal mycel (en genetiskt unik svampindivid) om ofta kan ha fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men livslängden för mycelet i veden kan vara lång, flera decennier och potentiellt så länge som det finns kvar ved.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· bergek - Quercus petraea (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Ekskinnet hotas främst av avverkning av aktuella och potentiella värdträd men också av att eken i vissa områden ersätts av gran eller andra trädslag.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Värdträd och lämpliga blivande värdträd bör sparas på svampens växtplatser. Olikåldriga bestånd av ek i främst skogs- men även hagmarksmiljö bör generellt sparas och skötas så att eken gynnas och tillåts uppnå någorlunda hög ålder.
Utländska namn – NO: Eikenarreskål, DK: Hvidlig Skiveskorpe.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1973. The Corticiaceae of North Europe. Vol. 2. Fungiflora, Oslo Jahn, H. 1979. Pilze die an Holz wachsen. Herford.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Stereaceae  
  • Släkte
    Aleurodiscus  
  • Art
    Aleurodiscus disciformis, (DC. : Fr.) Pat. - ekskinn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1997.