Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  myrstarr

Organismgrupp Kärlväxter Carex heleonastes
Myrstarr Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Myrstarr är ett 15–40 cm högt, flerårigt halvgräs med 3–4 tättsittande ax. Strået är tunt men styvt och skarpt trekantigt. Bladen är ljust blåaktigt gröna, ungefär av stråets längd och ca 1 mm breda. Axen är tätblommiga med hanblommor nederst. Fruktgömmen 3 mm långa, som mogna grönbruna till rödbruna. Axfjäll rödbruna med grönbrun mittnerv och ljus hinnkant. Det styva växtsättet samt färgen skiljer den från närstående arter som tågstarr C. tenuiflora, ripstarr C. lachenalii m.fl.
Utbredning
Länsvis förekomst för myrstarr Observationer i  Sverige för myrstarr
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Myrstarr är känd från ca 200 lokaler från Östergötland, Närke och Värmland till Torne lappmark med en koncentration av fynden i mellersta och östra Jämtland. Den är dock utgången från flera av de sydliga landskapen, bland annat Östergötland, Sörmland, Västmanland, Uppland och Värmland. I Dalarna och flera av landskapen i södra Norrland har den gått tillbaka. Dess status i Jämtland och norra Norrland är mycket osäker. I övriga Norden förekommer arten främst i norra Finland men med enstaka förekomster i resten av landet, samt spridda förekomster i Norge och en lokal på Island. Utanför Norden förekommer myrstarren i Alperna, sällsynt i norra Tyskland och Polen, Baltikum samt västligaste Ryssland. Enstaka fynd finns kända genom Sibirien österut till Kamtjatka, samt från Kaukasus. Den förekommer även sällsynt genom Kanada.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekom tidigare från Östergötland och norrut men är numera sannolikt försvunnen från landskapen söder om Dalarna och Hälsingland (noterades senast i Närke/Örebro län 1990). Myrstarr växer i blöta rikkärr, ofta källkärr eller kärrstråk med rörligt vatten. Den är känslig från konkurrens från andra hög- och tätväxande arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2000-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (75-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (300-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Myrstarr växer i blöta rikkärr, ofta i källkärr eller kärrstråk med rörligt vatten. Oftast i mycket blöta partier i myrar, gungflyn och mjukmattor på gränsen till lösbottnar. Arten växer ofta tillsammans med nålstarr Carex dioica, huvudstarr C. capitata, strängstarr C. chordorrhiza, trindstarr C. diandra, dytåg Juncus stygius, fjällskära Saussurea alpina, svarthö Bartsia alpina, guldspärrmossa, Campylium stellatum, späd skorpionmossa Scorpidium cossonii samt i Jämtland axag Schoenus ferrugineus. Den förekommer även i blöt lövsumpskog och på blöta strandängar. I den sistnämda miljön är myrstarren troligen starkt slåttergynnad.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Cyperaceae (halvgräs), Släkte Carex (starrar), Art Carex heleonastes Ehrh. ex L.f. - myrstarr Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekom tidigare från Östergötland och norrut men är numera sannolikt försvunnen från landskapen söder om Dalarna och Hälsingland (noterades senast i Närke/Örebro län 1990). Myrstarr växer i blöta rikkärr, ofta källkärr eller kärrstråk med rörligt vatten. Den är känslig från konkurrens från andra hög- och tätväxande arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2000-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (75-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (300-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 6450 Svämängar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 7310 Aapamyrar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 7230 Rikkärr (Boreal region (BOR))
Myrstarr är ett 15–40 cm högt, flerårigt halvgräs med 3–4 tättsittande ax. Strået är tunt men styvt och skarpt trekantigt. Bladen är ljust blåaktigt gröna, ungefär av stråets längd och ca 1 mm breda. Axen är tätblommiga med hanblommor nederst. Fruktgömmen 3 mm långa, som mogna grönbruna till rödbruna. Axfjäll rödbruna med grönbrun mittnerv och ljus hinnkant. Det styva växtsättet samt färgen skiljer den från närstående arter som tågstarr C. tenuiflora, ripstarr C. lachenalii m.fl.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för myrstarr

Länsvis förekomst och status för myrstarr baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för myrstarr

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Myrstarr är känd från ca 200 lokaler från Östergötland, Närke och Värmland till Torne lappmark med en koncentration av fynden i mellersta och östra Jämtland. Den är dock utgången från flera av de sydliga landskapen, bland annat Östergötland, Sörmland, Västmanland, Uppland och Värmland. I Dalarna och flera av landskapen i södra Norrland har den gått tillbaka. Dess status i Jämtland och norra Norrland är mycket osäker. I övriga Norden förekommer arten främst i norra Finland men med enstaka förekomster i resten av landet, samt spridda förekomster i Norge och en lokal på Island. Utanför Norden förekommer myrstarren i Alperna, sällsynt i norra Tyskland och Polen, Baltikum samt västligaste Ryssland. Enstaka fynd finns kända genom Sibirien österut till Kamtjatka, samt från Kaukasus. Den förekommer även sällsynt genom Kanada.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Carex - starrar 
  • Art
    Carex heleonastesEhrh. ex L.f. - myrstarr

Myrstarr växer i blöta rikkärr, ofta i källkärr eller kärrstråk med rörligt vatten. Oftast i mycket blöta partier i myrar, gungflyn och mjukmattor på gränsen till lösbottnar. Arten växer ofta tillsammans med nålstarr Carex dioica, huvudstarr C. capitata, strängstarr C. chordorrhiza, trindstarr C. diandra, dytåg Juncus stygius, fjällskära Saussurea alpina, svarthö Bartsia alpina, guldspärrmossa, Campylium stellatum, späd skorpionmossa Scorpidium cossonii samt i Jämtland axag Schoenus ferrugineus. Den förekommer även i blöt lövsumpskog och på blöta strandängar. I den sistnämda miljön är myrstarren troligen starkt slåttergynnad.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Den troligaste orsaken till myrstarrens minskning är den minskande och till stor del upphörda myrslåttern. Den är känslig för konkurrens från andra hög- och tätväxande arter. En annan mycket viktig faktor, som påverkar arten negativt, är förändringar i hydrologin genom utdikning och torrläggning.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Då många av lokalerna är gamla slåttermyrar är det viktigt att hävden återupptas på dem där myrstarren finns kvar. Arten är slåttergynnad och slåtter vart tredje – fjärde år torde passa den bäst, åtminstone i norra Sverige. Ingrepp i myrarna med myrstarr som förändrar hydrologin måste undvikas. I övrigt är det viktigt att ta reda aktuell status, främst i Jämtland men även norr därom. Arten bör övervakas av floraväktarna.
Myrstarr hybridiserar mycket sällsynt med gråstarr C. canescens. Material som uppgivits vara hybrider med tågstarr C. tenuiflora har dementerats. Utländska namn – NO: Huldrestorr, DK: Tætakset Star, FI: Lettosara.

Boberg, G. 1930. Gisselåsmyren, en växtsociologisk och utvecklingshistorisk monografi över en jämtländsk kalkmyr. Norrländsk Handbibliotek XII.

Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Danielsson, B. 1994. Härjedalens kärlväxtflora. SBT-redaktionen, Lund.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.

Holmberg, O. R. 1929. Om hybridiseringen hos Carices canescentes och närstående grupper. Bot. Not. 82: 1–9.

Kotilainen, M. J. 1951. Über die Verbreitung der meso-eutrophen Moorpflanzen in Nordfinnland. Ann. Acad. Sci. Fenn. A: IV: 17. Helsinki.

Lange, T. 1938. Jämtlands kärlväxtflora. Acta Botanica Fennica 21.

Mascher, J. W. 1990. Ångermanlands flora. SBT-redaktionen, Lund.

Malmgren, U. 1982. Västmanlands flora. Botaniska Centralredaktionen, Lund.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Toivonen, H. 1981. Spontaneous Carex hybrids of Heleonastes and related sections in Fennoscandia. Acta Bot. Fennica 116.

Ulvinen, T. 1997. Lettosara. I Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Witting, M. 1949. Kalciumhalten i några nordsvenska myrvatten. Svensk Bot. Tidskr. 43: 715–739.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1996. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Carex - starrar 
  • Art
    Carex heleonastes, Ehrh. ex L.f. - myrstarr
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1996. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.