Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Xiphydria megapolitana

Organismgrupp Steklar, Växtsteklar Xiphydria megapolitana
  Steklar, Växtsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna art skiljs från övriga svenska halssteklar på sin mindre storlek och den helsvarta kroppsfärgen. Vidare är framvingens analcell helt avsnörd och således delad i två slutna celler, och klorna saknar tand innanför klospetsen. Arten är mycket lik sin släkting Xiphydria betulae och skiljs på vingarnas färg men framför allt på att X. megapolitana ska ha två kubitalceller i framvingen, medan X. betulae ska ha tre. Då man hittat exemplar med två celler i ena vingen och tre i den andra har det föreslagits att dessa två namn bör synonymiseras.
Utbredning
Länsvis förekomst för Xiphydria megapolitana Observationer i  Sverige för Xiphydria megapolitana
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är rapporterad från flera länder i Europa, men alltid i litet antal vilket tyder på att den överallt är sällsynt. Närmast förekommer den i Norge och Finland där en handfull fynd är gjorda och där arten också är rödlistad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
En ytterst sällsynt art som observerades i Sverige för första gången i Hornsö-området i östra Småland 2011, då en nykläckt hona fastnade i en fönsterfälla på en död björk. Död ved av björk uppges också vara det vanligaste trädslaget i europeisk litteratur. Vedlevande steklar är relativt dåligt kända i vårt land, samtidigt som det måste anses mindre sannolikt att arten helt missats i alla undersökningar av vedfaunan som gjorts i landet. Uppenbarligen är arten väldigt sällsynt och kanske bara begränsad till Hornsö-området med sina gynnsamma förhållanden för vedlevande insekter. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Larven utvecklas i svampinfekterad död ved i nyligen döda lövträd. Björk förefaller att vara det viktigaste trädslaget, men asp, al och Salix bör inte helt uteslutas som möjliga substrat. Det är mycket troligt att arten är partenogenetisk i vårt land och hanar förekommer i så fall inte. Flygtiden förefaller att vara i juni då honan lägger ägg i nyligen döda träd. Generationstiden är inte närmare känd men det vuxna djuret kläcks sannolikt året därpå eller efter ytterligare ett år. Arten förefaller vara knuten till naturskogsartade bestånd, sannolikt på grund av den stora mängden lämpliga träd i dessa skogar. Baserat på de nordiska fyndplatserna kan man också misstänka att höga sommartemperaturer är en gynnsam faktor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Xiphydriidae (halssteklar), Släkte Xiphydria, Art Xiphydria megapolitana (Brauns, 1884) Synonymer Konowia megapolitana Brauns, 1884

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Dokumentation En ytterst sällsynt art som observerades i Sverige för första gången i Hornsö-området i östra Småland 2011, då en nykläckt hona fastnade i en fönsterfälla på en död björk. Död ved av björk uppges också vara det vanligaste trädslaget i europeisk litteratur. Vedlevande steklar är relativt dåligt kända i vårt land, samtidigt som det måste anses mindre sannolikt att arten helt missats i alla undersökningar av vedfaunan som gjorts i landet. Uppenbarligen är arten väldigt sällsynt och kanske bara begränsad till Hornsö-området med sina gynnsamma förhållanden för vedlevande insekter. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Denna art skiljs från övriga svenska halssteklar på sin mindre storlek och den helsvarta kroppsfärgen. Vidare är framvingens analcell helt avsnörd och således delad i två slutna celler, och klorna saknar tand innanför klospetsen. Arten är mycket lik sin släkting Xiphydria betulae och skiljs på vingarnas färg men framför allt på att X. megapolitana ska ha två kubitalceller i framvingen, medan X. betulae ska ha tre. Då man hittat exemplar med två celler i ena vingen och tre i den andra har det föreslagits att dessa två namn bör synonymiseras.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Xiphydria megapolitana

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Xiphydria megapolitana

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är rapporterad från flera länder i Europa, men alltid i litet antal vilket tyder på att den överallt är sällsynt. Närmast förekommer den i Norge och Finland där en handfull fynd är gjorda och där arten också är rödlistad.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Symphyta - växtsteklar 
  • Överfamilj
    Siricoidea - vedsteklar och halssteklar 
  • Familj
    Xiphydriidae - halssteklar 
  • Underfamilj
    Xiphydriinae  
  • Släkte
    Xiphydria  
  • Art
    Xiphydria megapolitana(Brauns, 1884)
    Synonymer
    Konowia megapolitana Brauns, 1884

Larven utvecklas i svampinfekterad död ved i nyligen döda lövträd. Björk förefaller att vara det viktigaste trädslaget, men asp, al och Salix bör inte helt uteslutas som möjliga substrat. Det är mycket troligt att arten är partenogenetisk i vårt land och hanar förekommer i så fall inte. Flygtiden förefaller att vara i juni då honan lägger ägg i nyligen döda träd. Generationstiden är inte närmare känd men det vuxna djuret kläcks sannolikt året därpå eller efter ytterligare ett år. Arten förefaller vara knuten till naturskogsartade bestånd, sannolikt på grund av den stora mängden lämpliga träd i dessa skogar. Baserat på de nordiska fyndplatserna kan man också misstänka att höga sommartemperaturer är en gynnsam faktor.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Det är inte närmare känt varför arten är så sällsynt i hela sitt utbredningsområde. Möjligen är lämpliga bestånd med tillräckligt stora mängder döda triviallövträd i områden med höga sommartemperaturer den begränsade faktorn. Skogsbruk och annan markanvändning som decimerar sådana bestånd eller mängden död ved kan i så fall utgöra ett allvarligt hot. Den enda svenska fyndplatsen är belägen i Hornsö ekopark, vilket bör innebära goda möjligheter att anpassa förvaltningen så att arten gynnas.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Naturskogsartade bestånd behöver sparas och nya bestånd med gamla och döende trivallövträd behöver skapas. I första hand bör åtgärderna genomföras i östra Småland. Det är osäkert om generell hänsyn i skogsbruket är tillräckligt, men kan på sikt skapa större mängder triviallövträd och död ved av dessa. Medelålders och äldre lövbestånd bör bevaras, t.ex. i sumpstråk, branter, längs stränder och på brandfält. Naturvårdsbränning kan möjligen ha en positiv effekt, i alla fall om den genomförs på så sätt att trivallövträd gynnas och gran hålls tillbaka.
Det första svenska fyndet utgjordes av en nykläckt hona som fastnade i en fönsterfälla på en nyligen död björk.

Jansen, E. 1987. Die europäischen Arten der Gattung Konowia Brauns (Hymenoptera: Xiphydriidae). Stuttgarter Beiträge zur Naturkunde. Serie A, 400: 1-12.

Johansson, N.. Halsstekeln Xiphydria (Konowia) megapolitana (Brauns, 1884) (Hymenoptera, Xiphydryiidae) nu också funnen i Sverige. Entomologisk Tidskrift (manuskript).

Shcherbakov, D. 2008. New records of Hymenoptera from the Moscow Region and other parts of Russia, with notes on synonymy of Konowia species. Russian Entomological Journal 17(2): 209-212.

Viitasaari, M. 1984. Sahapistiaiset 3. Siricoidea, Orussoidea ja Cephoidea. University of Helsinki, Dept. of Agriculture and Forest Zoological Reports 6: 1-66.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Artur Larsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Symphyta - växtsteklar 
  • Överfamilj
    Siricoidea - vedsteklar och halssteklar 
  • Familj
    Xiphydriidae - halssteklar 
  • Underfamilj
    Xiphydriinae  
  • Släkte
    Xiphydria  
  • Art
    Xiphydria megapolitana, (Brauns, 1884)
    Synonymer
    Konowia megapolitana Brauns, 1884
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Artur Larsson 2015.