Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trubbstarr

Organismgrupp Kärlväxter Carex obtusata
Trubbstarr Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trubbstarr är ett flerårigt, mycket kortvuxet och smalbladigt halvgräs. Stråna är ca 5–10 cm höga och växer i rad från en krypande jordstam. I stråtoppen sitter ett ensamt ax med hanblommor upptill och honblommor nedtill. De få och glest sittande fruktgömmena blir relativt stora; som mogna är de utspärrade och glänsande kastanjebruna. Axfjällen är gulbruna–bruna. Den vegetativa förökningen är effektiv och under gynnsamma betingelser kan arten bilda vidsträckta mattor från ett system av krypande jordstammar. Från andra småvuxna starrarter skiljs trubbstarren bl a genom de fåtaliga, äggformiga fruktgömmena och genom att den har tre märken. Fröna mognar i maj och juni.
Utbredning
Länsvis förekomst för trubbstarr Observationer i  Sverige för trubbstarr
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Trubbstarr förekommer på norra Öland och söderut på ön längs östra och västra landborgarna. Den är i dagsläget känd från cirka 30 lokaler på Öland. Den finns även sällsynt (15 aktuella lokaler, varav flera förekomster är mycket närliggande) i nordöstra Skåne runt Åhus och Trolle-Ljungby. Den saknas i övrigt i Norden. Världsutbredningen är cirkumpolär och omfattar huvudsakligen Nordamerika och Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer på Öland samt i Skåne. På Öland växer trubbstarr främst på gamla ursvallade strandvallar. De skånska lokalerna utgörs främst av sandgräshedar. Den missgynnas av ohävd. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (3000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7112 (7000-7424) km² och förekomstarean (AOO) till 128 (100-180) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
På Öland växer trubbstarr främst på gamla ursvallade strandvallar med tunna, sandiga och grusiga jordlager. Till följd av bete är grässvålen oftast kortsnaggad. På norra Öland kan arten även påträffas på alvarmark. Typiska följeväxter med liknande ståndortskrav är bl a flentimotej Phleum phleoides och axveronika Veronica spicata. De skånska lokalerna utgörs främst av näringsfattiga sandgräshedar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Cyperaceae (halvgräs), Släkte Carex (starrar), Art Carex obtusata Lilj. - trubbstarr Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer på Öland samt i Skåne. På Öland växer trubbstarr främst på gamla ursvallade strandvallar. De skånska lokalerna utgörs främst av sandgräshedar. Den missgynnas av ohävd. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (3000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7112 (7000-7424) km² och förekomstarean (AOO) till 128 (100-180) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Trubbstarr är ett flerårigt, mycket kortvuxet och smalbladigt halvgräs. Stråna är ca 5–10 cm höga och växer i rad från en krypande jordstam. I stråtoppen sitter ett ensamt ax med hanblommor upptill och honblommor nedtill. De få och glest sittande fruktgömmena blir relativt stora; som mogna är de utspärrade och glänsande kastanjebruna. Axfjällen är gulbruna–bruna. Den vegetativa förökningen är effektiv och under gynnsamma betingelser kan arten bilda vidsträckta mattor från ett system av krypande jordstammar. Från andra småvuxna starrarter skiljs trubbstarren bl a genom de fåtaliga, äggformiga fruktgömmena och genom att den har tre märken. Fröna mognar i maj och juni.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trubbstarr

Länsvis förekomst och status för trubbstarr baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trubbstarr

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Trubbstarr förekommer på norra Öland och söderut på ön längs östra och västra landborgarna. Den är i dagsläget känd från cirka 30 lokaler på Öland. Den finns även sällsynt (15 aktuella lokaler, varav flera förekomster är mycket närliggande) i nordöstra Skåne runt Åhus och Trolle-Ljungby. Den saknas i övrigt i Norden. Världsutbredningen är cirkumpolär och omfattar huvudsakligen Nordamerika och Sibirien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Carex - starrar 
  • Art
    Carex obtusataLilj. - trubbstarr

På Öland växer trubbstarr främst på gamla ursvallade strandvallar med tunna, sandiga och grusiga jordlager. Till följd av bete är grässvålen oftast kortsnaggad. På norra Öland kan arten även påträffas på alvarmark. Typiska följeväxter med liknande ståndortskrav är bl a flentimotej Phleum phleoides och axveronika Veronica spicata. De skånska lokalerna utgörs främst av näringsfattiga sandgräshedar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Trubbstarr är en utpräglad ljusväxt med liten konkurrenskraft i naturliga successioner. Den är en hårdbetesväxt som missgynnas av avtagande betestryck. Upphörande bete är därför det största hotet. Gödsling av de relativt näringsfattiga betesmarker där den växer skulle också vara förödande. På vägkantslokaler är arten beroende av fortsatt slåtter. På idag ohävdade sandgräshedar kan igenväxning på sikt bli ett hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Fortsatt betesdrift på de naturliga gräsmarker där trubbstarr växer bör understödjas. Vägkantsslåtter bör ske vid lämplig tid. Gödsling måste undvikas. Den bör övervakas av floraväktare.
Utländska namn – NO: Radstorr, DK: Liljeblads Star.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Olsson, K.-A. 2006. Nya hotade kärlväxter i Skåne. Bot. Not. 139 (3): 22–33.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. uppl. utgiven av Åke Lundqvist. Stockholm.

Witte, H. 1933. Carex obtusata Liljebl. i öländsk alvarvegetation. Bot. Not. 86: 460-465.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Johansson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Carex - starrar 
  • Art
    Carex obtusata, Lilj. - trubbstarr
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Johansson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.