Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten kalkkollav

Organismgrupp Lavar Catillaria minuta
Liten kalkkollav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Liten kalk-kollav har en upp till 2 cm stor, ljus, skorpformad bål som är insänkt i substratet. Den har små (upp till 0,4 mm breda) apothecier, som är gulbruna till rödbruna och sittande på substratet. Apothecier har en ljusare kant och de är först konkava till plana men blir senare något välvda. Sporerna är tvåcelliga och 10–18 × 4–7 µm stora. I samma miljö finns sällsynt den snarlika Lecania cuprea som ofta har en gröngrå bål och mer långsmala sporer med 4–6 celler.
Utbredning
Länsvis förekomst för liten kalkkollav Observationer i  Sverige för liten kalkkollav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är endast känd från Gotland, där den har ett femtontal aktuella lokaler (på norra Gotland och Stora Karlsö). Vid Hejdeby finns relativt rikligt av den, men på övriga lokaler är den sparsam. Eftersom arten har små fruktkroppar och ofta växer oåtkomligt på skuggiga ställen, är den troligen något förbisedd. För övrigt är den känd från södra och centrala Europas bergsområden och de Brittiska öarna (inga aktuella fynd).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Omkring 20 lokaler är kända på Gotland. Växer på kalksten på alvarmark eller i öppen skog. Kalkbrytning och igenväxning är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (400-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1936 km² och förekomstarean (AOO) till 400 (60-1200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Liten kalk-kollav växer på kalksten på alvarmark eller i öppen skog. Den förekommer på lodytor till överhäng i relativt skuggiga lägen, såsom i karstsprickor och på skyddade block och avsatser. Den rödlistade liten kraterlav Gyalecta subclausa kan förekomma som följeart.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Catillariaceae, Släkte Catillaria (kollavar), Art Catillaria minuta (A.Massal.) Lettau - liten kalkkollav Synonymer liten kalk-kollav, Biatorina minuta A.Massal., Catillaria arnoldii (Kremp.) Th.Fr., Biatorina arnoldii Kremp.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Omkring 20 lokaler är kända på Gotland. Växer på kalksten på alvarmark eller i öppen skog. Kalkbrytning och igenväxning är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (400-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1936 km² och förekomstarean (AOO) till 400 (60-1200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Liten kalk-kollav har en upp till 2 cm stor, ljus, skorpformad bål som är insänkt i substratet. Den har små (upp till 0,4 mm breda) apothecier, som är gulbruna till rödbruna och sittande på substratet. Apothecier har en ljusare kant och de är först konkava till plana men blir senare något välvda. Sporerna är tvåcelliga och 10–18 × 4–7 µm stora. I samma miljö finns sällsynt den snarlika Lecania cuprea som ofta har en gröngrå bål och mer långsmala sporer med 4–6 celler.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten kalkkollav

Länsvis förekomst och status för liten kalkkollav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten kalkkollav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är endast känd från Gotland, där den har ett femtontal aktuella lokaler (på norra Gotland och Stora Karlsö). Vid Hejdeby finns relativt rikligt av den, men på övriga lokaler är den sparsam. Eftersom arten har små fruktkroppar och ofta växer oåtkomligt på skuggiga ställen, är den troligen något förbisedd. För övrigt är den känd från södra och centrala Europas bergsområden och de Brittiska öarna (inga aktuella fynd).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Catillariaceae  
  • Släkte
    Catillaria - kollavar 
  • Art
    Catillaria minuta(A.Massal.) Lettau - liten kalkkollav
    Synonymer
    liten kalk-kollav
    Biatorina minuta A.Massal.
    Catillaria arnoldii (Kremp.) Th.Fr.
    Biatorina arnoldii Kremp.

Liten kalk-kollav växer på kalksten på alvarmark eller i öppen skog. Den förekommer på lodytor till överhäng i relativt skuggiga lägen, såsom i karstsprickor och på skyddade block och avsatser. Den rödlistade liten kraterlav Gyalecta subclausa kan förekomma som följeart.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Barrskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Det största hotet är troligtvis igenväxningen av öppna alvarmarker men även kalkbrytning är ett hot. I betesmarker med högt betestryck kan djurtramp skada lavvegetationen, men eftersom liten kalk-kollav ofta sitter skyddat, exempelvis i karstsprickor bedöms det inte som ett hot. Stödutfodring kan utgöra ett hot om det sker i närheten av artens förekomster, både p.g.a. ökat djurtramp och tillförseln av kväve.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Eftersom liten kalk-kollav i Norden endast förekommer på Gotland och här med små populationer bör lokalerna hållas under uppsikt. En försiktig röjning kan vara aktuell på lokaler som växer igen. Vid röjning är det viktigt att undvika körskador och att inte elda röjningsavfall på eller nära artens förekomster. På åtminstone två lokaler är arten är skyddad; vid Lummelunda och på Stora Karlsö (naturreservat).

Kilias, H. 1981. Revision gesteinsbewohnender Sippen der Flechtengattung Catillaria Massal. in Europa. Herzogia 5: 209–448.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Fröberg 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Catillariaceae  
  • Släkte
    Catillaria - kollavar 
  • Art
    Catillaria minuta, (A.Massal.) Lettau - liten kalkkollav
    Synonymer
    liten kalk-kollav
    Biatorina minuta A.Massal.
    Catillaria arnoldii (Kremp.) Th.Fr.
    Biatorina arnoldii Kremp.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Fröberg 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.