Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jordskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cejpomyces terrigenus
Jordskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jordskinn bildar tunna, mjuka, oansenliga fruktkroppar. De är blekt ockrafärgade och har ett slätt, poröst hymenium. Fruktkroppen byggs upp av breda hyfer som saknar söljor. Basidierna har fyra kraftiga sterigmer, sporerna är smalt äggformade och upp till 17 µm långa. Arterna i Ceratobasidiales kan vanligen bilda sekundära sporer från ett sterigmliknande utskott från den primära sporen. Sådan sporrepetition har aldrig observerats hos jordskinn, vilket i kombination med de breda hyferna och basidiernas kraftiga sterigmer bör göra arten lätt att känna igen.
Utbredning
Länsvis förekomst för jordskinn Observationer i  Sverige för jordskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är samlad extremt sällan. Sedan den beskrevs 1903 har den bara setts på drygt tio platser i världen. I Sverige är den samlad i Skåne och Västergötland, senast 1984. Från Norge är den rapporterad tre gånger, från Finland en gång medan den saknas i Danmark. Arten förekommer sällsynt i Mellaneuropa men ej i medelhavsområdet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare på grov ved av gran i barr- och blandskogar. Tre kända lokaler i landet och förmodligen sällsynt. Relativt svårbestämd, eftersökt av få personer och därför högt mörkertal. Status och hotbild oklar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Sannolikt en förnasvamp men det är också möjligt att den kan bilda mykorrhiza med t.ex. orkidéer eftersom flera andra arter i ordningen Ceratobasidiales har ett sådant levnadssätt. I Sverige har arten påträffats på död ved i barrskog och på multnande ormbunksstjälkar i lövskog. Förekomster utanför Sverige har ofta utgjorts av fruktkroppar som bildats direkt på marken vilket ytterligare understryker möjligheten att arten är marklevande och bildar mykorrhiza.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Cantharellales, Familj Ceratobasidiaceae, Släkte Cejpomyces, Art Cejpomyces terrigenus (Bres.) Svrček & Pouzar - jordskinn Synonymer Ceipomyces terrigenus (Bres.) Svrček & Pouzar, Thanatephorus terrigenus (Bres.) G.Langer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare på grov ved av gran i barr- och blandskogar. Tre kända lokaler i landet och förmodligen sällsynt. Relativt svårbestämd, eftersökt av få personer och därför högt mörkertal. Status och hotbild oklar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Jordskinn bildar tunna, mjuka, oansenliga fruktkroppar. De är blekt ockrafärgade och har ett slätt, poröst hymenium. Fruktkroppen byggs upp av breda hyfer som saknar söljor. Basidierna har fyra kraftiga sterigmer, sporerna är smalt äggformade och upp till 17 µm långa. Arterna i Ceratobasidiales kan vanligen bilda sekundära sporer från ett sterigmliknande utskott från den primära sporen. Sådan sporrepetition har aldrig observerats hos jordskinn, vilket i kombination med de breda hyferna och basidiernas kraftiga sterigmer bör göra arten lätt att känna igen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jordskinn

Länsvis förekomst och status för jordskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jordskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är samlad extremt sällan. Sedan den beskrevs 1903 har den bara setts på drygt tio platser i världen. I Sverige är den samlad i Skåne och Västergötland, senast 1984. Från Norge är den rapporterad tre gånger, från Finland en gång medan den saknas i Danmark. Arten förekommer sällsynt i Mellaneuropa men ej i medelhavsområdet.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Cantharellales  
  • Familj
    Ceratobasidiaceae  
  • Släkte
    Cejpomyces  
  • Art
    Cejpomyces terrigenus(Bres.) Svrček & Pouzar - jordskinn
    Synonymer
    Ceipomyces terrigenus (Bres.) Svrček & Pouzar
    Thanatephorus terrigenus (Bres.) G.Langer

Sannolikt en förnasvamp men det är också möjligt att den kan bilda mykorrhiza med t.ex. orkidéer eftersom flera andra arter i ordningen Ceratobasidiales har ett sådant levnadssätt. I Sverige har arten påträffats på död ved i barrskog och på multnande ormbunksstjälkar i lövskog. Förekomster utanför Sverige har ofta utgjorts av fruktkroppar som bildats direkt på marken vilket ytterligare understryker möjligheten att arten är marklevande och bildar mykorrhiza.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Det är svårt att precisera hoten när så lite är känt om artens levnadskrav. Artens överlevnad hotas av att populationen är liten och fragmenterad, oavsett hur den dessutom eventuellt påverkas av skogsbruk.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Primärt måste man försöka konstatera om arten fortfarande förekommer i landet. De båda kända lokalerna bör återinventeras men det är troligen bara på lokalen i Skäralid i Skåne som miljön är opåverkad sedan svampen hittades.
Utländska namn. FI – maaseitti.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1973. The Corticiaceae of North Europe, vol 2. Fungiflora, Oslo.

Kotiranta, H. & Saarenoksa, R. 2000. Rare Finnish Aphyllophorales (Basidiomycetes) plus two new combinations in Efibula. Annales Botanici Fennici 30: 211-249.

Langer, G. 1994. Die Gattung Botryobasidium Donk (Corticiaceae, Basidiomycetes). Bibliotheca Mycologica 158: 1-459.

Svrcek, M. & Pouzar, Z. 1970. Cejpomyces gen. nov. a new genus of resupinate Hymenomycetes (Corticiaceae). Ceska Mycologie 24: 5-11.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Cantharellales  
  • Familj
    Ceratobasidiaceae  
  • Släkte
    Cejpomyces  
  • Art
    Cejpomyces terrigenus, (Bres.) Svrček & Pouzar - jordskinn
    Synonymer
    Ceipomyces terrigenus (Bres.) Svrček & Pouzar
    Thanatephorus terrigenus (Bres.) G.Langer
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012