Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor skogslilja

Organismgrupp Kärlväxter Cephalanthera damasonium
Stor skogslilja Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stor skogslilja är en flerårig ca 2 dm hög orkidé som liknar den vanligare vita skogsliljan men blommorna är färre (medeltal 4–5), gulvita och halvslutna. Dess biologi är ofullständigt känd. Den förökar sig med frön och underjordiska skott från jordstammen. Arten är mykotrof så tillvida att ungplantornas horisontella rotsystem har svamppartner, till skillnad från de tjocka rötterna som tränger djupt ner i marken och som nästan helt saknar svampkontakt. Den blommar i slutet av juni och början av juli.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor skogslilja Observationer i  Sverige för stor skogslilja
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stor skogslilja är i Sverige endast känd från Gotland. Antalet kända lokaler har ökat. Under tre heltäckande inventeringar 1974, 1989 och 1996 utgjorde antalet lokaler 10, 14 respektive 18, och antalet individ var 400, 1500 och 2800. Ökningen av antalet lokaler kan förklaras med att de nyupptäckta lokalerna tidigare har förbisetts, då arten växer i ganska triviala biotoper som torr tallskog, som sällan eller aldrig besöks av botanister. Fyra av lokalerna har något år hyst över 600 blommande exemplar. Närmast förekommer stor skogslilja i östra Danmark där den är mycket sällsynt och uppges som hotad. Dess övriga utbredning omfattar västra, centrala och östra Europa, vidare österut till Kaukasien och mindre Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer endast på Gotland. Växtplatserna utgörs av lundartade löv- eller tallskogar. För kraftig igenväxning är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1800 (500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1560 km² och förekomstarean (AOO) till 64 (50-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Växtplatserna utgörs av lundartade löv- eller tallskogar. De är ofta tämligen öppna men några är skuggrika. Marken är ofta torr och kalkhaltig. Arten har även blivit funnen på vägkanter och i planterad bokskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asparagales (sparrisordningen), Familj Orchidaceae (orkideer), Släkte Cephalanthera (skogsliljor), Art Cephalanthera damasonium (Mill.) Druce - stor skogslilja Synonymer storsyssla, Cephalanthera grandiflora, Cephalanthera lonchophyllum, Cephalanthera latifolia, Cephalanthera alba (Crantz) Simonk., Cephalanthera pallens Rich.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer endast på Gotland. Växtplatserna utgörs av lundartade löv- eller tallskogar. För kraftig igenväxning är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1800 (500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1560 km² och förekomstarean (AOO) till 64 (50-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Konventioner CITES bilaga B
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Stor skogslilja är en flerårig ca 2 dm hög orkidé som liknar den vanligare vita skogsliljan men blommorna är färre (medeltal 4–5), gulvita och halvslutna. Dess biologi är ofullständigt känd. Den förökar sig med frön och underjordiska skott från jordstammen. Arten är mykotrof så tillvida att ungplantornas horisontella rotsystem har svamppartner, till skillnad från de tjocka rötterna som tränger djupt ner i marken och som nästan helt saknar svampkontakt. Den blommar i slutet av juni och början av juli.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor skogslilja

Länsvis förekomst och status för stor skogslilja baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor skogslilja

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stor skogslilja är i Sverige endast känd från Gotland. Antalet kända lokaler har ökat. Under tre heltäckande inventeringar 1974, 1989 och 1996 utgjorde antalet lokaler 10, 14 respektive 18, och antalet individ var 400, 1500 och 2800. Ökningen av antalet lokaler kan förklaras med att de nyupptäckta lokalerna tidigare har förbisetts, då arten växer i ganska triviala biotoper som torr tallskog, som sällan eller aldrig besöks av botanister. Fyra av lokalerna har något år hyst över 600 blommande exemplar. Närmast förekommer stor skogslilja i östra Danmark där den är mycket sällsynt och uppges som hotad. Dess övriga utbredning omfattar västra, centrala och östra Europa, vidare österut till Kaukasien och mindre Asien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Cephalanthera - skogsliljor 
  • Art
    Cephalanthera damasonium(Mill.) Druce - stor skogslilja
    Synonymer
    storsyssla
    Cephalanthera grandiflora
    Cephalanthera lonchophyllum
    Cephalanthera latifolia
    Cephalanthera alba (Crantz) Simonk.
    Cephalanthera pallens Rich.

Växtplatserna utgörs av lundartade löv- eller tallskogar. De är ofta tämligen öppna men några är skuggrika. Marken är ofta torr och kalkhaltig. Arten har även blivit funnen på vägkanter och i planterad bokskog.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog, Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Flera lokaler håller på att växa igen kraftigt. Fritidsbebyggelse, grustäkt och vägbyggnad har påtalats som hot. Den omfattande lokalen vid Fröjel blev naturreservat 1976 för att bevara just storsysslan.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
De igenvuxna lokalerna bör röjas med stor försiktighet. Ytterligare några av de rikaste förekomsterna bör avsättas som naturreservat, eller biotopskydd. Artens autekologi bör studeras.
Stor skogslilja är fridlyst. Kallas ofta även storsyssla. Utländska namn – NO: Stor skogsfrue, DK: Hvidgul Skovlilje, GB: White Helleborine.

Grøntved, J. 1948. Orchidéernes Udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 47: 277–370.

Högström, S. 1988. Stor skogslilja i Martebo. Rindi 8: 31–37.

Ingmansson, G. & Johansson B. G. 2005. Gotlands orkidéer. Rindi 25: 3–82.

Kessler, A. 1995. Projekt Stor skogslilja 1990–1994. Rindi 15: 21–39.

Mossber, B. & Nilsson, S. 1977. Nordens orkidéer. Stockholm.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L-Å, 1977. Projekt Linné rapporterar 49–63. Svensk Bot. Tidskr. 71: 205–224.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Pettersson, B. 1958. Dynamik och konstans i Gotlands flora och vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 40.

Petersson, J. 1999. Hotade växter på Gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59–118.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1984. Rev. Stig Högström 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Cephalanthera - skogsliljor 
  • Art
    Cephalanthera damasonium, (Mill.) Druce - stor skogslilja
    Synonymer
    storsyssla
    Cephalanthera grandiflora
    Cephalanthera lonchophyllum
    Cephalanthera latifolia
    Cephalanthera alba (Crantz) Simonk.
    Cephalanthera pallens Rich.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1984. Rev. Stig Högström 1997.