Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kopparchampinjon

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Agaricus cupreobrunneus
Kopparchampinjon Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kopparchampinjonen är nära släkt med ängschampinjon (A. campestris) och kan likna en liten sådan men har en mycket speciell färgsättning. Unga fruktkroppar har en ljusbrun till ljust purpurbrun hatt med bruna trådiga fjäll. Med tiden och vid tumning blir hattfjällen snabbt mörkare purpurbruna. Hatten är är 4–8 cm bred. Foten är ofta något krokig eller böjd och avsmalnande mot fotbasen. Den tunna ringen är skör och kan lätt falla sönder eller helt falla bort med tiden och vid hantering. Svampköttet har en svag doft, påminnande om den hos ängschampinjon. Sporerna är ellipsoida till äggformade, släta, tjockväggiga, 7–10 x 4–6 µm. Cheilocystider saknas. Agaricus lividonitidus är en sällsynt art som nycklar ut nära A. cupreobrunneus, men denna uppges ha kortare sporer (6–7 x 4,5–5 µm) och fotbasen är ofta något uppsvälld
Utbredning
Länsvis förekomst för kopparchampinjon Observationer i  Sverige för kopparchampinjon
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Funnen på ett fåtal aktuella lokaler i Skåne, Halland, Västergötland och på Öland. Arten är troligen något förbisedd, men förefaller vara mycket ovanlig i landet. I övriga Norden är arten funnen på ett fåtal lokaler i Norge (VU) och Finland (DD), samt ett flertal lokaler i Danmark (LC). Faktaunderlaget inför 2010-års rödlistning bedömdes vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i torr och sandig gräsbevuxen betesmark och sandstäppsmiljöer på kalkrik sandblandad jord. Funnen på ett fåtal aktuella lokaler i Skåne, Halland, Västergötland och på Öland. Lättbestämd och eftersökt men uppenbart mycket ovanlig och knuten till exklusiva miljöer. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Lever som nedbrytare i torr och sandig gräsbevuxen betesmark, torrängar och gräsartade sandstäppsmiljöer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Agaricus (champinjoner), Art Agaricus cupreobrunneus (Jul.Schäff. & Steer ex F.H.Møller) Pilát - kopparchampinjon Synonymer Psalliota cupreobrunnea Jul.Schäff. & Steer ex F.H.Møller, Agaricus cupreobrunneus (F.H.Møller) Pilát, Agaricus cupreobrunneus (F.H.Møller) Pilát, kopparbrun champinjon

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i torr och sandig gräsbevuxen betesmark och sandstäppsmiljöer på kalkrik sandblandad jord. Funnen på ett fåtal aktuella lokaler i Skåne, Halland, Västergötland och på Öland. Lättbestämd och eftersökt men uppenbart mycket ovanlig och knuten till exklusiva miljöer. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Kopparchampinjonen är nära släkt med ängschampinjon (A. campestris) och kan likna en liten sådan men har en mycket speciell färgsättning. Unga fruktkroppar har en ljusbrun till ljust purpurbrun hatt med bruna trådiga fjäll. Med tiden och vid tumning blir hattfjällen snabbt mörkare purpurbruna. Hatten är är 4–8 cm bred. Foten är ofta något krokig eller böjd och avsmalnande mot fotbasen. Den tunna ringen är skör och kan lätt falla sönder eller helt falla bort med tiden och vid hantering. Svampköttet har en svag doft, påminnande om den hos ängschampinjon. Sporerna är ellipsoida till äggformade, släta, tjockväggiga, 7–10 x 4–6 µm. Cheilocystider saknas. Agaricus lividonitidus är en sällsynt art som nycklar ut nära A. cupreobrunneus, men denna uppges ha kortare sporer (6–7 x 4,5–5 µm) och fotbasen är ofta något uppsvälld

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kopparchampinjon

Länsvis förekomst och status för kopparchampinjon baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kopparchampinjon

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Funnen på ett fåtal aktuella lokaler i Skåne, Halland, Västergötland och på Öland. Arten är troligen något förbisedd, men förefaller vara mycket ovanlig i landet. I övriga Norden är arten funnen på ett fåtal lokaler i Norge (VU) och Finland (DD), samt ett flertal lokaler i Danmark (LC). Faktaunderlaget inför 2010-års rödlistning bedömdes vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Agaricus - champinjoner 
  • Art
    Agaricus cupreobrunneus(Jul.Schäff. & Steer ex F.H.Møller) Pilát - kopparchampinjon
    Synonymer
    Psalliota cupreobrunnea Jul.Schäff. & Steer ex F.H.Møller
    Agaricus cupreobrunneus (F.H.Møller) Pilát
    Agaricus cupreobrunneus (F.H.Møller) Pilát
    kopparbrun champinjon

Lever som nedbrytare i torr och sandig gräsbevuxen betesmark, torrängar och gräsartade sandstäppsmiljöer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av exploatering och andra ingrepp som förändrar miljön på dess få kända växtplatser.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Kunskap om artens ekologi och utbredning i landet är bristfällig eftersom det finns så få kända fynd. Den är förmodligen något förbisedd, och för att förbättra kunskapsläget bör den eftersökas i andra områden med lämpliga växtmiljöer. Kända växtplatser bör skötas så att arten inte missgynnas.

Knudsen, H., Lange, C. & Knutsson, T. 2012. Agaricus. In Knudsen, H. & Vesterholt, J. 2012: Funga Nordica. Nordsvamp - Copenhagen.

Ludwig, E. 2007. Pilzkompendium. Band 2. Fungicon-Verlag.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Agaricus - champinjoner 
  • Art
    Agaricus cupreobrunneus, (Jul.Schäff. & Steer ex F.H.Møller) Pilát - kopparchampinjon
    Synonymer
    Psalliota cupreobrunnea Jul.Schäff. & Steer ex F.H.Møller
    Agaricus cupreobrunneus (F.H.Møller) Pilát
    Agaricus cupreobrunneus (F.H.Møller) Pilát
    kopparbrun champinjon
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2012