Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ullfotschampinjon

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Agaricus lanipes
Ullfotschampinjon Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ullfotschampinjon är en karakteristisk och tämligen lättbestämd champinjon med brun, 4–8 cm bred hatt som är mörkt fjällig-fibrig på ljusare botten, ofta är märkbart plan men slutligen något nedtryckt i mitten. Lamellerna är först gråvita-brunrosa men blir snart mörkt gråbruna. Foten är lucker-ihålig, ofta tjockare nedtill och slutar i en tydlig myceltåga. Nedom den tämligen kraftiga, hängande ringen är foten flockig-”ullig”, ofta koncentrerade i bruna bälten och härav det svenska namnet. Köttet rodnar tämligen långsamt men tydligt rött, i fotbasen och under hatthuden liksom vid skrapning av foten ofta gult. Lukten är svagt utbildad, ej behaglig, ibland lite rättikartad. Sporerna är elliptiska, bruna, 6–8 µm långa. Cheilocystider (cystider i lamelleggen) rikliga och tydligt klubbformade. Arten kan ytligt sett möjligen förväxlas med skogschampinjon A. sylvaticus och närstående arter, men skiljer sig bl.a. genom fotens bruna flockighet samt den tydliga, vita myceltågan på fotbasen.
Utbredning
Länsvis förekomst för ullfotschampinjon Observationer i  Sverige för ullfotschampinjon
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det finns ännu så länge endast en handfull säkra fynd från Sverige gjorda i Skåne och på Öland (6 lokaler 2005; troliga antalet aktuella lokaler i landet bedöms vara 100) . Arten är i Skandinavien i övrigt endast känd från Danmark (inte rödlistad). I övrigt har arten spridda förekomster över nästan hela Europa men är överallt ansedd som sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare knuten till extensivt betad ek- och hasselskog på sandig mark. Hotas av försämrad habitatkvalitet. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (500-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 km² och förekomstarean (AOO) till 200 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Det skattade värdet för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Ullfotschampinjonen växer som nedbrytare (saprotrof) på näringsrik, sandblandad och oftast kalkhaltig mulljord i ädellövskogar, hagmarker och f.d. skogsbeten tillsammans med ek, hassel, lind m.fl. I ett fall även under grov gran i buskrik 100-årig blandskogsdunge planterad på tidigare alvarmark. Arten är troligen sydlig och värmekrävande och därför kräsen i val av växtplatser. På andra håll i Europa är den även känd från parker och trädgårdar. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Agaricus (champinjoner), Art Agaricus lanipes (F.H.Møller & Jul.Schäff.) Hlaváček - ullfotschampinjon Synonymer Psalliota lanipes F.H.Møller & Jul.Schäff., mörk rotchampinjon, Agaricus lanipes (F.H.Møller & Jul.Schäff.) Pilát, Agaricus lanipes (F.H.Møller & Jul.Schäff.) Singer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare knuten till extensivt betad ek- och hasselskog på sandig mark. Hotas av försämrad habitatkvalitet. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (500-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 km² och förekomstarean (AOO) till 200 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Det skattade värdet för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ullfotschampinjon är en karakteristisk och tämligen lättbestämd champinjon med brun, 4–8 cm bred hatt som är mörkt fjällig-fibrig på ljusare botten, ofta är märkbart plan men slutligen något nedtryckt i mitten. Lamellerna är först gråvita-brunrosa men blir snart mörkt gråbruna. Foten är lucker-ihålig, ofta tjockare nedtill och slutar i en tydlig myceltåga. Nedom den tämligen kraftiga, hängande ringen är foten flockig-”ullig”, ofta koncentrerade i bruna bälten och härav det svenska namnet. Köttet rodnar tämligen långsamt men tydligt rött, i fotbasen och under hatthuden liksom vid skrapning av foten ofta gult. Lukten är svagt utbildad, ej behaglig, ibland lite rättikartad. Sporerna är elliptiska, bruna, 6–8 µm långa. Cheilocystider (cystider i lamelleggen) rikliga och tydligt klubbformade. Arten kan ytligt sett möjligen förväxlas med skogschampinjon A. sylvaticus och närstående arter, men skiljer sig bl.a. genom fotens bruna flockighet samt den tydliga, vita myceltågan på fotbasen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ullfotschampinjon

Länsvis förekomst och status för ullfotschampinjon baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ullfotschampinjon

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det finns ännu så länge endast en handfull säkra fynd från Sverige gjorda i Skåne och på Öland (6 lokaler 2005; troliga antalet aktuella lokaler i landet bedöms vara 100) . Arten är i Skandinavien i övrigt endast känd från Danmark (inte rödlistad). I övrigt har arten spridda förekomster över nästan hela Europa men är överallt ansedd som sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Agaricus - champinjoner 
  • Art
    Agaricus lanipes(F.H.Møller & Jul.Schäff.) Hlaváček - ullfotschampinjon
    Synonymer
    Psalliota lanipes F.H.Møller & Jul.Schäff.
    mörk rotchampinjon
    Agaricus lanipes (F.H.Møller & Jul.Schäff.) Pilát
    Agaricus lanipes (F.H.Møller & Jul.Schäff.) Singer

Ullfotschampinjonen växer som nedbrytare (saprotrof) på näringsrik, sandblandad och oftast kalkhaltig mulljord i ädellövskogar, hagmarker och f.d. skogsbeten tillsammans med ek, hassel, lind m.fl. I ett fall även under grov gran i buskrik 100-årig blandskogsdunge planterad på tidigare alvarmark. Arten är troligen sydlig och värmekrävande och därför kräsen i val av växtplatser. På andra håll i Europa är den även känd från parker och trädgårdar. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Artens huvudsakliga växtmiljö i mer eller mindre gles ädellövskog på närings- och kalkrik, sandig mark är ovanliga biotoper vilket innebär att A. lanipes har få lämpliga växtlokaler och uppvisar en fragmenterad förekomst. Dess växtmiljöer är samtidigt mycket känsliga för förändringar. Som exempel på negativa förändringar kan nämnas igenväxning av luckiga ädellövskogar, förändringar i markkemin pga. urlakning/försurning, rationellt skogsbruk samt upphörande av extensivt utnyttjande av trädbärande fodermarker (t.ex. skogsbete).

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Arten bör uppmärksammas och eftersökas i lämpliga miljöer i södra och mellersta Sverige. Dess ekologi som medför att den ofta växer på samma lokaler som en lång rad andra rödlistade och ovanliga svampar gör att den bör passa utmärkt som signalart för värdefulla skogsmiljöer. Extensivt betade ek/hasselskogar på sandiga marker bör alltid ges någon form av skydd och skötselråd. Dessa kan exempelvis vara utformade som biotopskydd eller genom civilrättsliga avtal med markägarna. De få kvarvarande betade ädellövskogarna och mosikmarkerna bör erkännas som betesmarker och berättigas ersättning i miljöersättningsprogrammet för betesmarker med höga biologiska värden.
Arten anses inte ha något kulinariskt värde, men plockas i vissa delar av Europa som matsvamp (tveksamt om verkligen A. lanipes!). Enligt senare taxonomiska studier är arten placerad i sektionen Spissicaules och de närmaste europeiska släktingarna är spetsfotad champinjon A. litoralis (=A. spissicaulis, NT) samt A. bresadolanus (ej anträffad i Sverige).

Capelli, A. 1984. Agaricus. Fungi Europaei Vol. 1. M. Candusso.

Courtecuisse & Duhem. 1995. Mushrooms & toadstools of Britain & Europé. Collins.

Hansen & Knudsen (ed.). 1992. Nordic macromycetes, Vol. 2. Copenhagen.

Nauta, M. 2001. Agaricus. In Noordeloos, M. m.fl. Flora Agaricina Neerlandica. Volume 5. Balkema Publishers.

Nylén, B. 2000. Svampar i Norden och Europa. Natur och Kultur/LTs förlag.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Agaricus - champinjoner 
  • Art
    Agaricus lanipes, (F.H.Møller & Jul.Schäff.) Hlaváček - ullfotschampinjon
    Synonymer
    Psalliota lanipes F.H.Møller & Jul.Schäff.
    mörk rotchampinjon
    Agaricus lanipes (F.H.Møller & Jul.Schäff.) Pilát
    Agaricus lanipes (F.H.Møller & Jul.Schäff.) Singer
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2005.