Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunfjällig karbolchampinjon

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Agaricus phaeolepidotus
Brunfjällig karbolchampinjon Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Agaricus phaeolepidotus är en typisk champinjon med 5–10 cm bred hatt, mörka lameller, tydlig ring och något klumpartad fot. Den är närbesläktad med karbolchampinjonen (A. xanthoderma) och har liksom denna en fot och hattkant som omedelbart blir svavelgul vid beröring. Särskilt fotbasen har en mycket obehaglig doft av karbol. Till skillnad från den vanligare karbolchampinjonen har hatten tydliga ljust bruna fjäll vilket samtidigt skiljer den från pärlchampinjon (A. moelleri) som har mörkare svartbruna fjäll. För att helt säkert skilja de båda sistnämnda arterna bör cystiderna på lamelleggen studeras. Hos pärlchampinjon är de 10–14 um breda medan de på A. phaeolepidotus är 12–34 um. Man bör även ha i minnet att den vanliga karbolchampinjonen ibland blir uppsprucken och delvis fjällig (A. xanthoderma var. griseus) och kan då utgöra en förväxlingsrisk.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunfjällig karbolchampinjon Observationer i  Sverige för brunfjällig karbolchampinjon
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mycket få säkra fynd i landet, de flesta från Öland där den setts och samlats på minst tre lokaler. Även känd från Danmark (VU) och Norge.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i marken. Funnen i syrensnår på sandig mark, uppges i litteraturen även kunna växa i lövskog, parker och trädgårdar. Artens ekologi, status och hotbild är oklar men uppenbarligen en mkt sällsynt art. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Nedbrytare i buskrika, kalkrika och sandig miljöer i varma klimatlägen. Den har även hittas i kalkrik, torr hasseldominerad ädellövskog. De svenska fynden är främst gjorda i torra syrensnår på sandig mark, i litteraturen anges den växa främst i lövskog, parker och trädgårdar. Ekologin delas ofta av andra ovanliga svampar såsom t.ex. säckjordstjärna Geastrum saccatum.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Agaricus (champinjoner), Art Agaricus phaeolepidotus (F.H.Møller) F.H.Møller - brunfjällig karbolchampinjon Synonymer Psalliota phaeolepidota F.H.Møller

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i marken. Funnen i syrensnår på sandig mark, uppges i litteraturen även kunna växa i lövskog, parker och trädgårdar. Artens ekologi, status och hotbild är oklar men uppenbarligen en mkt sällsynt art. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Agaricus phaeolepidotus är en typisk champinjon med 5–10 cm bred hatt, mörka lameller, tydlig ring och något klumpartad fot. Den är närbesläktad med karbolchampinjonen (A. xanthoderma) och har liksom denna en fot och hattkant som omedelbart blir svavelgul vid beröring. Särskilt fotbasen har en mycket obehaglig doft av karbol. Till skillnad från den vanligare karbolchampinjonen har hatten tydliga ljust bruna fjäll vilket samtidigt skiljer den från pärlchampinjon (A. moelleri) som har mörkare svartbruna fjäll. För att helt säkert skilja de båda sistnämnda arterna bör cystiderna på lamelleggen studeras. Hos pärlchampinjon är de 10–14 um breda medan de på A. phaeolepidotus är 12–34 um. Man bör även ha i minnet att den vanliga karbolchampinjonen ibland blir uppsprucken och delvis fjällig (A. xanthoderma var. griseus) och kan då utgöra en förväxlingsrisk.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunfjällig karbolchampinjon

Länsvis förekomst och status för brunfjällig karbolchampinjon baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunfjällig karbolchampinjon

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mycket få säkra fynd i landet, de flesta från Öland där den setts och samlats på minst tre lokaler. Även känd från Danmark (VU) och Norge.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Agaricus - champinjoner 
  • Art
    Agaricus phaeolepidotus(F.H.Møller) F.H.Møller - brunfjällig karbolchampinjon
    Synonymer
    Psalliota phaeolepidota F.H.Møller

Nedbrytare i buskrika, kalkrika och sandig miljöer i varma klimatlägen. Den har även hittas i kalkrik, torr hasseldominerad ädellövskog. De svenska fynden är främst gjorda i torra syrensnår på sandig mark, i litteraturen anges den växa främst i lövskog, parker och trädgårdar. Ekologin delas ofta av andra ovanliga svampar såsom t.ex. säckjordstjärna Geastrum saccatum.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Lågskogar och busksnår på kalkhaltig sand i varma klimatlägen är en ovanlig och skyddsvärd miljö för bland annat svampar.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss positiv effekt)
Lågskogar och busksnår på kalkstark mark i klimatiskt varma lägen är en mycket skyddsvärd biotop som hittills fått mycket lite uppmärksamhet i naturvårdssammanhang.
Artens ekologi, status och hotbild är oklar men den utgör uppenbarligen en mycket sällsynt art som i vårt land troligen befinner sig på gränsen av sitt utbredningsområde.

Knudsen, H., Lange, C. & Knutsson, T. 2012. Agaricus. In Knudsen, H. & Vesterholt, J. 2012: Funga Nordica. Nordsvamp - Copenhagen.

Petersen, J.H. & Lange, C. 1993. De danske karbolchampignoner. Svampe 28: 11-22.

Vesterholt, J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Agaricus - champinjoner 
  • Art
    Agaricus phaeolepidotus, (F.H.Møller) F.H.Møller - brunfjällig karbolchampinjon
    Synonymer
    Psalliota phaeolepidota F.H.Møller
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2012