Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kopparmikromossa

Organismgrupp Mossor Cephaloziella massalongi
Kopparmikromossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kopparmikromossa är en mycket liten bladlevermossa, 5-10 mm lång och 0,5 mm bred. Bladen är tvåflikiga och ungefär lika breda som stammen. Arten växer i blekgröna till rödbruna fläckar eller spridd bland andra mossor. Stiplerna är små och lansettlika. Den tycks mest vara samkönad; svepen är sällsynta, medan däremot groddkorn är vanliga. Från strandmikromossa C. dentata skiljer den sig genom att cellerna är mindre än 10 µm och den kan även likna en varietet av mikromossa C. divaricata var. asperifolia.
Utbredning
Länsvis förekomst för kopparmikromossa Observationer i  Sverige för kopparmikromossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige funnen på ett fåtal lokaler i Småland, Uppland, Dalsland och Jämtland. En lokal i Småland resp. Jämtland besöktes 1976 resp. 1986 och populationerna där var då mycket små. Nyligen hittades mossan på en berghäll i Uppland (Jumkil sn., bestämning bekräftad av K. Damsholt). Den är mycket sällsynt i Norge. Totalutbredningen omfattar enbart de montana områdena av västra Europa österut mot Italien, Österike, Bulgarien och f.d. Tjekoslovakien. Den är även uppgiven för Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa och finns med på den europeiska rödlistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten är funnen i raviner, kanjoner och intill vattenfall i forsdimmemiljö. Den är nyligen hittad även i annan mer trivial miljö, varför artens status behöver undersökas på nytt. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Mossan växer på något fuktigt underlag på klippor och block, vanligen i ett redan tidigare etablerat mosstäcke eller där någon humusansamling finns på stenytan. Flera av de svenska fynden är gjorda i forsdimmemiljö intill vattenfall. Enligt Corley (1991) växer den i Storbritannien vanligen på kopparförande stenblock och jord.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Cephaloziellaceae, Släkte Cephaloziella (mikromossor), Art Cephaloziella massalongi (Spruce) K. Müll. - kopparmikromossa Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten är funnen i raviner, kanjoner och intill vattenfall i forsdimmemiljö. Den är nyligen hittad även i annan mer trivial miljö, varför artens status behöver undersökas på nytt. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Kopparmikromossa är en mycket liten bladlevermossa, 5-10 mm lång och 0,5 mm bred. Bladen är tvåflikiga och ungefär lika breda som stammen. Arten växer i blekgröna till rödbruna fläckar eller spridd bland andra mossor. Stiplerna är små och lansettlika. Den tycks mest vara samkönad; svepen är sällsynta, medan däremot groddkorn är vanliga. Från strandmikromossa C. dentata skiljer den sig genom att cellerna är mindre än 10 µm och den kan även likna en varietet av mikromossa C. divaricata var. asperifolia.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kopparmikromossa

Länsvis förekomst och status för kopparmikromossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kopparmikromossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige funnen på ett fåtal lokaler i Småland, Uppland, Dalsland och Jämtland. En lokal i Småland resp. Jämtland besöktes 1976 resp. 1986 och populationerna där var då mycket små. Nyligen hittades mossan på en berghäll i Uppland (Jumkil sn., bestämning bekräftad av K. Damsholt). Den är mycket sällsynt i Norge. Totalutbredningen omfattar enbart de montana områdena av västra Europa österut mot Italien, Österike, Bulgarien och f.d. Tjekoslovakien. Den är även uppgiven för Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa och finns med på den europeiska rödlistan.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Cephaloziellaceae  
  • Släkte
    Cephaloziella - mikromossor 
  • Art
    Cephaloziella massalongi(Spruce) K. Müll. - kopparmikromossa

Mossan växer på något fuktigt underlag på klippor och block, vanligen i ett redan tidigare etablerat mosstäcke eller där någon humusansamling finns på stenytan. Flera av de svenska fynden är gjorda i forsdimmemiljö intill vattenfall. Enligt Corley (1991) växer den i Storbritannien vanligen på kopparförande stenblock och jord.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Vattendrag

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Det begränsade antalet lokaler och troligen även begränsad totalpopulation innebär ett hot mot artens existens. Hydrologiska förändringar på eller intill växtplatsen kan också utgöra ett hot.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Samtliga lokaler måste ges ett ändamålsenligt skydd. Den småländska lokalen i Lemnhult och en av de jämtländska ligger redan i naturreservat. För de övriga gäller att en tämligen permanent översilning bör säkerställas, särskilt på klippytor, genom att ovanförliggande våtmarker inte dikas.
Utländska namn - NO: Tannpistremose.

Arnell, S. 1950. Comments on some Swedish species of Cephaloziella. Bot. Not. 103: 83-90.

Arnell, S. 1956. Illustrated moss flora of Fennoscandia 1. Hepaticae. Lund.

Augier, J. 1966. Flore des bryophytes. Encyclopédie Biologique 64. Paris.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Hill, M.O., Preston, C.D. & Smith, A.J.E. 1991. Atlas of the bryophytes of Britain and Ireland. Vol. 1. Liverworts. Harley Books, Colchester.

Jørgensen, E. 1934. Norges levermoser. Bergens Mus. Skr. 16.

Macvicar, S.M. 1926. The students handbook of British hepatics. 2 uppl. Eastbourne & London.

Müller, K. 1951-58. Die Lebermoose Europas. I L. Rabenhorsts Kryptogamen-Flora von Deutschland und der Schweiz, 3 uppl. 6(1) & 6(2). Leipzig.

Schuster. R. M. 1980. The Hepaticae and Anthocerotae of North America. Vol. IV. Columbia University Press.

New York.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Sjögren 1984. Rev. Tomas Hallingbäck 1998. Uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Cephaloziellaceae  
  • Släkte
    Cephaloziella - mikromossor 
  • Art
    Cephaloziella massalongi, (Spruce) K. Müll. - kopparmikromossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Sjögren 1984. Rev. Tomas Hallingbäck 1998. Uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.