Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunt kraterskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Amphinema diadema
Brunt kraterskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fruktkropparna är utbredda, tunna och sköra och löst fästa vid underlaget. De är ljust till dovt bruna och har mer eller mindre tydliga myceltågor närmast underlaget. Hyferna har söljor. I hymeniet sitter flaskformade cystider vilka har en liten krona av kristaller som färgas violetta av Melzer’s lösning. Basidierna är klubbformade och har fyra sterigmer. Sporerna är kort cylindriska och mäter 4,5–5 × 2,5–2,8 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunt kraterskinn Observationer i  Sverige för brunt kraterskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten hittades första gången av Lars Romell i Nattavaara. Romell kände inte igen svampen och lämnade den i sitt herbarium under ett provisoriskt namn. Under 70-talet samlades arten först i polska Karpaterna och därefter i Norge. Det finns därefter ytterligare ett fynd från Norge men i Sverige är den inte återfunnen. Arten är uppenbarligen mycket sällsynt, alternativt bildar den sällan fruktkroppar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Mykorrhizasvamp, troligen med gran i barrskog där den bildar fruktkroppar på ved. 2 fynd i Sverige, båda före 1985. Uppenbart en sällsynt eller sällsynt fruktifierande skinnsvamp. I Europa bl a känd från Norge, Polen och Italien. Förefaller ovanlig i hela Europa. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Fruktkroppar av denna art anträffas på undersidan av murken ved och andra döda växtdelar med god markkontakt. Svampen är dock troligen inte vednedbrytare utan bildar ektomykorrhiza med träd, sannolikt barrträd. Den har sitt mycel nere i jord eller förna och använder substrat på marken för att kunna fästa sina fruktkroppar på ett nedåtriktat, någorlunda stabilt underlag. Samtliga fynd har gjorts i boreal granskog, på såväl grov som klen granved men också på döda ormbunksstjälkar. En sådan variation i substratkvalité är karakteristiskt för arter som inte primärt nyttjar substratet för sitt näringsfång.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Atheliales, Familj Atheliaceae, Släkte Amphinema, Art Amphinema diadema K. H. Larss. & Hjortstam - brunt kraterskinn Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Mykorrhizasvamp, troligen med gran i barrskog där den bildar fruktkroppar på ved. 2 fynd i Sverige, båda före 1985. Uppenbart en sällsynt eller sällsynt fruktifierande skinnsvamp. I Europa bl a känd från Norge, Polen och Italien. Förefaller ovanlig i hela Europa. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Fruktkropparna är utbredda, tunna och sköra och löst fästa vid underlaget. De är ljust till dovt bruna och har mer eller mindre tydliga myceltågor närmast underlaget. Hyferna har söljor. I hymeniet sitter flaskformade cystider vilka har en liten krona av kristaller som färgas violetta av Melzer’s lösning. Basidierna är klubbformade och har fyra sterigmer. Sporerna är kort cylindriska och mäter 4,5–5 × 2,5–2,8 µm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunt kraterskinn

Länsvis förekomst och status för brunt kraterskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunt kraterskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten hittades första gången av Lars Romell i Nattavaara. Romell kände inte igen svampen och lämnade den i sitt herbarium under ett provisoriskt namn. Under 70-talet samlades arten först i polska Karpaterna och därefter i Norge. Det finns därefter ytterligare ett fynd från Norge men i Sverige är den inte återfunnen. Arten är uppenbarligen mycket sällsynt, alternativt bildar den sällan fruktkroppar.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Atheliales  
  • Familj
    Atheliaceae  
  • Släkte
    Amphinema  
  • Art
    Amphinema diademaK. H. Larss. & Hjortstam - brunt kraterskinn

Fruktkroppar av denna art anträffas på undersidan av murken ved och andra döda växtdelar med god markkontakt. Svampen är dock troligen inte vednedbrytare utan bildar ektomykorrhiza med träd, sannolikt barrträd. Den har sitt mycel nere i jord eller förna och använder substrat på marken för att kunna fästa sina fruktkroppar på ett nedåtriktat, någorlunda stabilt underlag. Samtliga fynd har gjorts i boreal granskog, på såväl grov som klen granved men också på döda ormbunksstjälkar. En sådan variation i substratkvalité är karakteristiskt för arter som inte primärt nyttjar substratet för sitt näringsfång.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Eftersom mykorrhizasvampar för sin överlevnad är beroende av samspelet med värdträden så påverkas de direkt av skogsbruk. Det är fortfarande oklart i vilken grad sådana svampar kan överleva en slutavverkning eller hur snabbt de kan återkolonisera den uppväxande skogen. Det är också okänt vilken betydelse trädets ålder har för svampens möjlighet att ingå en symbios. Det finns risk att slutavverkning är ett oöverstigligt hinder för artens fortlevnad och att dess populationer därför under lång tid har minskat.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör till en början eftersökas i utvalda referensområden i norra Sverige.

Hjortstam, K. & Larsson, K.-H. 1986. Notes on Corticiaceae (Basidiomycetes) XV. Some new species from Northern Europe. Mycotaxon 26: 437-443.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Atheliales  
  • Familj
    Atheliaceae  
  • Släkte
    Amphinema  
  • Art
    Amphinema diadema, K. H. Larss. & Hjortstam - brunt kraterskinn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012