Cetrelia olivetorum
Jättesköldlav
Lavar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Cetrelia, Art Cetrelia olivetorum (Nyl.) W.L.Culb. & C.F.Culb. - jättesköldlav Synonymer Cetrelia cetrarioides (Duby) W.L.Culb. & C.F.Culb., Parmelia cetrarioides (Duby) Nyl., Parmelia rubescens (L.) Vain., Parmelia olivaria sensu Th.Fr., Cetrelia monachorum (Zahlbr.) W.L.Culb. & C.F.Culb., Parmelia cetrarioides var. rubescens (Th.Fr.) Du Rietz, Parmelia perlata var. olivetorum Ach., Parmelia olivetorum Nyl.
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Akut hotad (CR)
-
2005 Akut hotad (CR)
-
2000 Akut hotad (CR)
Dokumentation Endast känd från totalt fem lokaler i Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Populationerna på de flesta av lokalerna är mycket liten varför slumpfaktorer är ett hot. Igenväxning är också ett hot. Växer på svagt skuggade vertikala silikatklippor med ett svagt förhöjt pH-värde i miljöer med mycket hög och jämn luftfuktighet. Växer alltid tillsammans med andra rödlistade lavar. Undersökningar från Alperna indikerar att det svenska materialet kanske ska delas upp i tre arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 48 (40-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (5-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 72 km² och förekomstarean (AOO) till 28 (20-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Länsvis förekomst och status för jättesköldlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
.png)
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten är känd från en aktuell lokal vardera i Dalarna, Härjedalen och Jämtland och 2004 fanns på dessa lokaler totalt c. 30 dm2 med jättesköldlav. Tidigare fanns en lokal vardera även i Östergötland, Uppland och Medelpad. Sist insamlades den i Uppland 1866. Arten finns även i södra Norge (rödlistad) och på ett fåtal lokaler i Finland (rödlistad). I övrigt förekommer den vitt spridd i Europa, Ryssland, Nordamerika och Ostasien.
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassLecanoromycetes
-
UnderklassLecanoromycetidae
-
OrdningLecanorales
-
FamiljParmeliaceae
-
SläkteCetrelia
-
ArtCetrelia olivetorum(Nyl.) W.L.Culb. & C.F.Culb. - jättesköldlavSynonymerCetrelia cetrarioides (Duby) W.L.Culb. & C.F.Culb.Parmelia cetrarioides (Duby) Nyl.Parmelia rubescens (L.) Vain.Parmelia olivaria sensu Th.Fr.Cetrelia monachorum (Zahlbr.) W.L.Culb. & C.F.Culb.Parmelia cetrarioides var. rubescens (Th.Fr.) Du RietzParmelia perlata var. olivetorum Ach.Parmelia olivetorum Nyl.
Jättesköldlav växer på vertikala silikatklippor och block i miljöer med mycket hög och jämn luftfuktighet, exempelvis bäckraviner, klyftor och bergssluttningar. Lokalerna är sydvända men skyddade mot starkt direkt solljus. Växer alltid tillsammans med andra rödlistade lavar som grynlav Pannaria conoplea och skrovellav Lobaria scrobiculata och dessa indikerar ett något förhöjt pH-värde i berggrunden.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog
Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Öppen fastmark
Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar, Vattendrag, Barrskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Viss negativ effekt)
- Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
- Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
- Avverkning (Viss negativ effekt)
- Försurning (Viss negativ effekt)
Åtgärdsprogram Fastställt
Bjelland, T., Halleraker, G., Reeb, V. & Tønsberg, T. 1997. The chemotypes of Cetrelia olivetorum in Norway. Graphis Scripta 8: 5–7.
Culberson, W. L. & Culberson, C. F. 1968. The lichen genera Cetrelia and Platismatia (Parmeliaceae). Contr. U.S. Natn. Herb. 34: 449–558.
Du Rietz, G. E. 1924. Kritische Bemerkungen über die Parmelia perlata-Gruppe. Nyt Mag. Naturvidensk. 62: 63–82.
Kuusinen, M., Puolasmaa, A. & Ahlholm, I. 1993. Distribution and ecology of five threatened lichen species on shaded rock faces in Finland. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 69: 21–31.
Liljedahl, H. 2005. Cetrelia olivetorum i Sverige: utbredning, status, ekologi och kemotyper (Cetrelia olivetorum in Sweden: distribution, ecology and chemotypes). Examensarbete i ämnet naturvårdsbiologi 20 poäng nr 146. Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala.
Randlane, T. & Saag, A. 1991. Chemical and morphological variation in the genus Cetrelia in the Soviet Union. Lichenologist 23: 113–126.
Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999, rev. G. Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassLecanoromycetes
-
UnderklassLecanoromycetidae
-
OrdningLecanorales
-
FamiljParmeliaceae
-
SläkteCetrelia
-
ArtCetrelia olivetorum, (Nyl.) W.L.Culb. & C.F.Culb. - jättesköldlavSynonymerCetrelia cetrarioides (Duby) W.L.Culb. & C.F.Culb.Parmelia cetrarioides (Duby) Nyl.Parmelia rubescens (L.) Vain.Parmelia olivaria sensu Th.Fr.Cetrelia monachorum (Zahlbr.) W.L.Culb. & C.F.Culb.Parmelia cetrarioides var. rubescens (Th.Fr.) Du RietzParmelia perlata var. olivetorum Ach.Parmelia olivetorum Nyl.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999, rev. G. Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.