Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jättesköldlav

Organismgrupp Lavar Cetrelia olivetorum
Jättesköldlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jättesköldlav är en bladlav som oftast blir större än 1 dm i diameter. Loberna är släta, grå till gråbruna på ovansidan och svarta på undersidan, avrundade och 1–2 cm breda. På ovansidan av loberna finns rikligt med små punktformade pseudocypheller och de inre loberna har sorediösa kanter. Apothecier är inte kända från Sverige. Jättesköldlav är den enda arten i släktet i Sverige och är ganska lik släktet näverlavar Platismatia men arterna i detta släkte har ett nätverk av smala åsar på lobernas ovansida. I torrt tillstånd är också jättesköldlaven betydligt mjukare. I Norden finns två kemotyper av jättesköldlav, en med perlatolsyra och en med olivetorsyra som huvudsakliga lavsubstanser (atranorin finns alltid). I både Norge och Finland finns bägge men den med perlatorsyra är betydligt vanligare. I Sverige finns på alla lokaler populationer med perlatorsyra men på lokalen i Härjedalen finns även en population med olivetorsyra. Det finns ingen skillnad i morfologi finns mellan de två kemotyperna. I vissa publikationer har dessa kemotyper skilts ut som egna arter men inte i Norden.
Utbredning
Länsvis förekomst för jättesköldlav Observationer i  Sverige för jättesköldlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från en aktuell lokal vardera i Dalarna, Härjedalen och Jämtland och 2004 fanns på dessa lokaler totalt c. 30 dm2 med jättesköldlav. Tidigare fanns en lokal vardera även i Östergötland, Uppland och Medelpad. Sist insamlades den i Uppland 1866. Arten finns även i södra Norge (rödlistad) och på ett fåtal lokaler i Finland (rödlistad). I övrigt förekommer den vitt spridd i Europa, Ryssland, Nordamerika och Ostasien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Endast känd från totalt fem lokaler i Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Populationerna på de flesta av lokalerna är mycket liten varför slumpfaktorer är ett hot. Igenväxning är också ett hot. Växer på svagt skuggade vertikala silikatklippor med ett svagt förhöjt pH-värde i miljöer med mycket hög och jämn luftfuktighet. Växer alltid tillsammans med andra rödlistade lavar. Undersökningar från Alperna indikerar att det svenska materialet kanske ska delas upp i tre arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 48 (40-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (5-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 72 km² och förekomstarean (AOO) till 28 (20-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Jättesköldlav växer på vertikala silikatklippor och block i miljöer med mycket hög och jämn luftfuktighet, exempelvis bäckraviner, klyftor och bergssluttningar. Lokalerna är sydvända men skyddade mot starkt direkt solljus. Växer alltid tillsammans med andra rödlistade lavar som grynlav Pannaria conoplea och skrovellav Lobaria scrobiculata och dessa indikerar ett något förhöjt pH-värde i berggrunden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Cetrelia, Art Cetrelia olivetorum (Nyl.) W.L.Culb. & C.F.Culb. - jättesköldlav Synonymer Cetrelia cetrarioides (Duby) W.L.Culb. & C.F.Culb., Parmelia cetrarioides (Duby) Nyl., Parmelia rubescens (L.) Vain., Parmelia olivaria sensu Th.Fr., Cetrelia monachorum (Zahlbr.) W.L.Culb. & C.F.Culb., Parmelia cetrarioides var. rubescens (Th.Fr.) Du Rietz, Parmelia perlata var. olivetorum Ach., Parmelia olivetorum Nyl.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Endast känd från totalt fem lokaler i Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Populationerna på de flesta av lokalerna är mycket liten varför slumpfaktorer är ett hot. Igenväxning är också ett hot. Växer på svagt skuggade vertikala silikatklippor med ett svagt förhöjt pH-värde i miljöer med mycket hög och jämn luftfuktighet. Växer alltid tillsammans med andra rödlistade lavar. Undersökningar från Alperna indikerar att det svenska materialet kanske ska delas upp i tre arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 48 (40-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (5-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 72 km² och förekomstarean (AOO) till 28 (20-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Jättesköldlav är en bladlav som oftast blir större än 1 dm i diameter. Loberna är släta, grå till gråbruna på ovansidan och svarta på undersidan, avrundade och 1–2 cm breda. På ovansidan av loberna finns rikligt med små punktformade pseudocypheller och de inre loberna har sorediösa kanter. Apothecier är inte kända från Sverige. Jättesköldlav är den enda arten i släktet i Sverige och är ganska lik släktet näverlavar Platismatia men arterna i detta släkte har ett nätverk av smala åsar på lobernas ovansida. I torrt tillstånd är också jättesköldlaven betydligt mjukare. I Norden finns två kemotyper av jättesköldlav, en med perlatolsyra och en med olivetorsyra som huvudsakliga lavsubstanser (atranorin finns alltid). I både Norge och Finland finns bägge men den med perlatorsyra är betydligt vanligare. I Sverige finns på alla lokaler populationer med perlatorsyra men på lokalen i Härjedalen finns även en population med olivetorsyra. Det finns ingen skillnad i morfologi finns mellan de två kemotyperna. I vissa publikationer har dessa kemotyper skilts ut som egna arter men inte i Norden.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jättesköldlav

Länsvis förekomst och status för jättesköldlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jättesköldlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från en aktuell lokal vardera i Dalarna, Härjedalen och Jämtland och 2004 fanns på dessa lokaler totalt c. 30 dm2 med jättesköldlav. Tidigare fanns en lokal vardera även i Östergötland, Uppland och Medelpad. Sist insamlades den i Uppland 1866. Arten finns även i södra Norge (rödlistad) och på ett fåtal lokaler i Finland (rödlistad). I övrigt förekommer den vitt spridd i Europa, Ryssland, Nordamerika och Ostasien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Cetrelia  
  • Art
    Cetrelia olivetorum(Nyl.) W.L.Culb. & C.F.Culb. - jättesköldlav
    Synonymer
    Cetrelia cetrarioides (Duby) W.L.Culb. & C.F.Culb.
    Parmelia cetrarioides (Duby) Nyl.
    Parmelia rubescens (L.) Vain.
    Parmelia olivaria sensu Th.Fr.
    Cetrelia monachorum (Zahlbr.) W.L.Culb. & C.F.Culb.
    Parmelia cetrarioides var. rubescens (Th.Fr.) Du Rietz
    Parmelia perlata var. olivetorum Ach.
    Parmelia olivetorum Nyl.

Jättesköldlav växer på vertikala silikatklippor och block i miljöer med mycket hög och jämn luftfuktighet, exempelvis bäckraviner, klyftor och bergssluttningar. Lokalerna är sydvända men skyddade mot starkt direkt solljus. Växer alltid tillsammans med andra rödlistade lavar som grynlav Pannaria conoplea och skrovellav Lobaria scrobiculata och dessa indikerar ett något förhöjt pH-värde i berggrunden.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar, Vattendrag, Barrskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Skogsavverkning som exponerar klippväggar och block som arten växer på för direkt solljus är sannolikt det största hotet. Möjligen kan luftföroreningar också vara ett hot. Insamling var åtminstone tidigare ett hot. Från flera lokaler som den i Uppsala finns ett mycket rikt herbariematerial. Jättesköldlav är lättinsamlad då det är en stor bladlav som är löst fästad till underlaget. Eftersom populationerna är mycket små är slumpfaktorer ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Försurning (Viss negativ effekt)
De aktuella lokalerna måste skyddas på ett juridiskt bindande sätt. I skötselföreskrifterna måste det skrivas in ett insamlingsförbud av lavar. Status för lokalen i Medelpad måste ytterligare klargöras.

Åtgärdsprogram Fastställt
Arten är fridlyst. Utländska namn – NO: Praktlav, FI: Röyhelökarve.

Bjelland, T., Halleraker, G., Reeb, V. & Tønsberg, T. 1997. The chemotypes of Cetrelia olivetorum in Norway. Graphis Scripta 8: 5–7.

Culberson, W. L. & Culberson, C. F. 1968. The lichen genera Cetrelia and Platismatia (Parmeliaceae). Contr. U.S. Natn. Herb. 34: 449–558.

Du Rietz, G. E. 1924. Kritische Bemerkungen über die Parmelia perlata-Gruppe. Nyt Mag. Naturvidensk. 62: 63–82.

Kuusinen, M., Puolasmaa, A. & Ahlholm, I. 1993. Distribution and ecology of five threatened lichen species on shaded rock faces in Finland. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 69: 21–31.

Liljedahl, H. 2005. Cetrelia olivetorum i Sverige: utbredning, status, ekologi och kemotyper (Cetrelia olivetorum in Sweden: distribution, ecology and chemotypes). Examensarbete i ämnet naturvårdsbiologi 20 poäng nr 146. Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala.

Randlane, T. & Saag, A. 1991. Chemical and morphological variation in the genus Cetrelia in the Soviet Union. Lichenologist 23: 113–126.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999, rev. G. Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Cetrelia  
  • Art
    Cetrelia olivetorum, (Nyl.) W.L.Culb. & C.F.Culb. - jättesköldlav
    Synonymer
    Cetrelia cetrarioides (Duby) W.L.Culb. & C.F.Culb.
    Parmelia cetrarioides (Duby) Nyl.
    Parmelia rubescens (L.) Vain.
    Parmelia olivaria sensu Th.Fr.
    Cetrelia monachorum (Zahlbr.) W.L.Culb. & C.F.Culb.
    Parmelia cetrarioides var. rubescens (Th.Fr.) Du Rietz
    Parmelia perlata var. olivetorum Ach.
    Parmelia olivetorum Nyl.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999, rev. G. Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.