Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blekskaftad nållav

Organismgrupp Lavar Chaenotheca cinerea
Blekskaftad nållav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blekskaftad nållav är en skorplav med en tunn, gråvit och grynig till kornig bål med Stichococcus-alger. Apothecierna är knappnålslika, upp till 1 mm höga med blekbrunt skaft och huvud. Excipulum är oregelbundet och ofta djupt flikat i kanten. Undersidan av huvudet har en tät vit pruina. Sporerna är klotformade och 4,5–5,6 µm i diameter. Blekskaftad nållav är vanligen lätt att känna igen på de kortskaftade apothecierna med blekt skaft, den flikade excipulumkanten, den gråvita bålen och den tydliga pruinan på undersidan av huvudet.
Utbredning
Länsvis förekomst för blekskaftad nållav Observationer i  Sverige för blekskaftad nållav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Blekskaftad nållav är spridd men en av de ovanligaste knappnålslavarna i Sverige med omkring 25 aktuella fynd i Östergötland, Södermanland, Uppland och Jämtland trots att den eftersökts av ett flertal personer. Antalet gamla fynd är få och den har trots omfattande undersökningar inte kunnat återfinnas på ett par gamla lokaler. Populationerna på varje lokal är små och oftast är den bara hittat på något enstaka träd. De små populationerna gör arten svårinventerad. Den är mycket sällsynt även i Danmark (rödlistad som Försvunnen), Norge och Finland (rödlistad). Arten är även känd från Centraleuropa varifrån den numera kan vara försvunnen samt från Nordamerika (USA och Kanada) och Ryssland. Den verkar vara sällsynt överallt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Det finns omkring 40 aktuella lokaler men populationerna är små, ofta finns den bara på ett enstaka träd per lokal. Växer i Mellansverige på gamla ädellövträd, nästan alltid på tidigare hamlade askar, och i Jämtland på mycket gamla och grova aspar, sälgar och björkar i gamla lövbrännor med hög och jämn luftfuktighet. Gamla lövbrännor i norra Sverige har minskat vilket här är ett hot. Lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. I Mellansverige är askskottssjuka ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 360 (80-640). Antalet lokalområden i landet skattas till 180 (40-320). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 720 (160-1280) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (25-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-80) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Ekologi
Arten förekommer i Mellansverige på gamla ädellövträd (ofta på tidigare hamlade träd), främst på gamla ekar, almar och lönnar i ganska öppna områden av parklandskapstyp. I Jämtland växer den på asp, alm, sälg och björk på i gamla lövbrännor, fuktig och luckig granskog med gamla lövträd och i sydbranter. Växer alltid på mycket gamla och grova träd. Samtliga lokaler har en hög luftfuktighet, lång trädkontinuitet och innehåller ofta flera andra rödlistade lavar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Coniocybomycetes, Ordning Coniocybales, Familj Coniocybaceae, Släkte Chaenotheca (nållavar), Art Chaenotheca cinerea (Pers.) Tibell - blekskaftad nållav Synonymer Chaenotheca schaereri (De Not.) Zahlbr., Chaenotheca albida (Körb.) Zahlbr.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Det finns omkring 40 aktuella lokaler men populationerna är små, ofta finns den bara på ett enstaka träd per lokal. Växer i Mellansverige på gamla ädellövträd, nästan alltid på tidigare hamlade askar, och i Jämtland på mycket gamla och grova aspar, sälgar och björkar i gamla lövbrännor med hög och jämn luftfuktighet. Gamla lövbrännor i norra Sverige har minskat vilket här är ett hot. Lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. I Mellansverige är askskottssjuka ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 360 (80-640). Antalet lokalområden i landet skattas till 180 (40-320). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 720 (160-1280) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (25-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-80) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Blekskaftad nållav är en skorplav med en tunn, gråvit och grynig till kornig bål med Stichococcus-alger. Apothecierna är knappnålslika, upp till 1 mm höga med blekbrunt skaft och huvud. Excipulum är oregelbundet och ofta djupt flikat i kanten. Undersidan av huvudet har en tät vit pruina. Sporerna är klotformade och 4,5–5,6 µm i diameter. Blekskaftad nållav är vanligen lätt att känna igen på de kortskaftade apothecierna med blekt skaft, den flikade excipulumkanten, den gråvita bålen och den tydliga pruinan på undersidan av huvudet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blekskaftad nållav

Länsvis förekomst och status för blekskaftad nållav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blekskaftad nållav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Blekskaftad nållav är spridd men en av de ovanligaste knappnålslavarna i Sverige med omkring 25 aktuella fynd i Östergötland, Södermanland, Uppland och Jämtland trots att den eftersökts av ett flertal personer. Antalet gamla fynd är få och den har trots omfattande undersökningar inte kunnat återfinnas på ett par gamla lokaler. Populationerna på varje lokal är små och oftast är den bara hittat på något enstaka träd. De små populationerna gör arten svårinventerad. Den är mycket sällsynt även i Danmark (rödlistad som Försvunnen), Norge och Finland (rödlistad). Arten är även känd från Centraleuropa varifrån den numera kan vara försvunnen samt från Nordamerika (USA och Kanada) och Ryssland. Den verkar vara sällsynt överallt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Chaenotheca - nållavar 
  • Art
    Chaenotheca cinerea(Pers.) Tibell - blekskaftad nållav
    Synonymer
    Chaenotheca schaereri (De Not.) Zahlbr.
    Chaenotheca albida (Körb.) Zahlbr.

Arten förekommer i Mellansverige på gamla ädellövträd (ofta på tidigare hamlade träd), främst på gamla ekar, almar och lönnar i ganska öppna områden av parklandskapstyp. I Jämtland växer den på asp, alm, sälg och björk på i gamla lövbrännor, fuktig och luckig granskog med gamla lövträd och i sydbranter. Växer alltid på mycket gamla och grova träd. Samtliga lokaler har en hög luftfuktighet, lång trädkontinuitet och innehåller ofta flera andra rödlistade lavar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Lövskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Tillräckligt gamla och grova träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. Gamla lövbrännor i norra Sverige har minskat vilket här är ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Samtliga lokaler måste skyddas. På lokalerna är det viktigt att träd tillåts bli så gamla att de kan utgöra substrat för blekskaftad nållav och att lövträdsandelen är hög.
Utländska namn – NO: Huldrenål, FI: Harmaaneulajäkälä.

Rydberg, H. 1997. Knappnålslavar på gamla ekar i Södermanland - status och naturvårdsåtgärder. Svensk Bot. Tidskr. 91: 39–57.

Tibell, L. 1978. Lavordningen Caliciales i Sverige. Släktena Chaenotheca och Coniocybe. Svensk Bot. Tidskr. 72: 171–188.

Tibell, L. 1980. The lichen genus Chaenotheca in the Northern Hemisphere. Symb. Bot. Ups. 23(1).

Tibell, L. 1999. Calicioid lichens and fungi. Nordic Lichen Flora 1: 20-94. Bohuslän 5, Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Chaenotheca - nållavar 
  • Art
    Chaenotheca cinerea, (Pers.) Tibell - blekskaftad nållav
    Synonymer
    Chaenotheca schaereri (De Not.) Zahlbr.
    Chaenotheca albida (Körb.) Zahlbr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.