Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  droppskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Chamaemyces fracidus
Droppskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En medelstor skivling med gulaktiga färger. Hatten är utbredd med låg, trubbig puckel och blekt ockragul till gräddfärgad. Skivorna är fria, täta och gulaktigt gräddfärgade. Foten är cylindrisk, av hattens färg med smal, snabbt försvinnande ring och nedanför denna med bruna droppfläckar. Köttet är vitt och lukten syrlig. Arten skulle i fält möjligen kunna tas för en gulfärgad musseron. Denna grupp av svampar saknar dock pleurocystider och har en annan hatthudsstruktur.
Utbredning
Länsvis förekomst för droppskivling Observationer i  Sverige för droppskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Droppskivling förefaller vara sydlig i vårt land. Den är bara funnen på enstaka lokaler på Öland, Gotland och i Bohuslän. 8 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 200, vilket motsvarar ungefär 300 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 3 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest 600-700 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 20 åren. En värmegynnad art som minskar fortlöpande p.g.a. ökande beskuggning i igenväxande skog. Arten är även känd från övriga nordiska länder, i Norge och Finland dock bara med en lokal i varje land. I Mellaneuropa tycks arten vara betydligt vanligare men är även där upptagen på flera nationella hotlistor.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i gräsmark i gläntor i rik barr- och lövskog på kalkrik mark, gärna i betad skog och aldrig i sluten skog. En värmegynnad art som minskar fortlöpande p.g.a. överlag mer slutna skogar och därmed ökande beskuggning och ändrat lokalklimat och markförhållanden. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (200-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (26000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (72-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Droppskivlingen är nedbrytare och växer i gräsmark i gläntor i rik barr- eller lövskog på kalkberggrund och är sannolikt värmegynnad. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på respektive lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Chamaemyces, Art Chamaemyces fracidus (Fr.) Donk - droppskivling Synonymer Agaricus fracidus Fr., tårfjällskivling

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i gräsmark i gläntor i rik barr- och lövskog på kalkrik mark, gärna i betad skog och aldrig i sluten skog. En värmegynnad art som minskar fortlöpande p.g.a. överlag mer slutna skogar och därmed ökande beskuggning och ändrat lokalklimat och markförhållanden. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (200-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (26000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (72-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
En medelstor skivling med gulaktiga färger. Hatten är utbredd med låg, trubbig puckel och blekt ockragul till gräddfärgad. Skivorna är fria, täta och gulaktigt gräddfärgade. Foten är cylindrisk, av hattens färg med smal, snabbt försvinnande ring och nedanför denna med bruna droppfläckar. Köttet är vitt och lukten syrlig. Arten skulle i fält möjligen kunna tas för en gulfärgad musseron. Denna grupp av svampar saknar dock pleurocystider och har en annan hatthudsstruktur.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för droppskivling

Länsvis förekomst och status för droppskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för droppskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Droppskivling förefaller vara sydlig i vårt land. Den är bara funnen på enstaka lokaler på Öland, Gotland och i Bohuslän. 8 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 200, vilket motsvarar ungefär 300 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 3 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest 600-700 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 20 åren. En värmegynnad art som minskar fortlöpande p.g.a. ökande beskuggning i igenväxande skog. Arten är även känd från övriga nordiska länder, i Norge och Finland dock bara med en lokal i varje land. I Mellaneuropa tycks arten vara betydligt vanligare men är även där upptagen på flera nationella hotlistor.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Chamaemyces  
  • Art
    Chamaemyces fracidus(Fr.) Donk - droppskivling
    Synonymer
    Agaricus fracidus Fr.
    tårfjällskivling

Droppskivlingen är nedbrytare och växer i gräsmark i gläntor i rik barr- eller lövskog på kalkberggrund och är sannolikt värmegynnad. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på respektive lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Arten missgynnas troligen av avverkning och andra skogsbruksåtgärder.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Samtliga lokaler bör skyddas. För att gynna arten måste skogsbruket i de ofta mycket skyddsvärda, näringsrika skogarna på kalkberggrund i södra Sverige bedrivas med stor aktsamhet och så att kontinuiteten i trädskiktet inte bryts.
Utländska namn – NO: Dråpesopp, DK: Dråbehat, FI: Tahmaukonsieni.

Jordstjärnan 16(1), 1995 (färgfoto på bakre omslagets insida).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anita & Leif Stridvall 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Chamaemyces  
  • Art
    Chamaemyces fracidus, (Fr.) Donk - droppskivling
    Synonymer
    Agaricus fracidus Fr.
    tårfjällskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anita & Leif Stridvall 1997.