Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blåtryffel

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Chamonixia caespitosa
Blåtryffel Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten vit till gulvit tryffel som närmast är släkt med vissa soppar. Fruktkropparna är 1–2,5 cm stora, tillplattat rundade och med kort fot. De har fast kött och skiftar snabbt färg till mörkblått då de friläggs. I genomskärning är svampen purpurbrun, kamrad och med en central kolumella. Efter torkning blir svampen brun. Den saknar lukt.
Utbredning
Länsvis förekomst för blåtryffel Observationer i  Sverige för blåtryffel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Blåtryffel är känd från 40 lokaler (2014) i Sverige (Västergötland, Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad och Jämtland). Från övriga Norden är den endast sällsynt observerad i Norge. Arten utvecklar underjordisk fruktkropp varför mörkertalet skulle kunna vara stort. Samtidigt har den precisa och väl kända miljökrav, men systematiska eftersök på lämpliga lokaler har varit negativa. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150. Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt, med mer än 30 % över de senaste 50 åren, p.g.a. avverkning av äldre ängsgranskog. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. Arten är rapporterad från ytterligare ca ett tjugotal lokaler i Europa, Nordamerika och Kanada. Blåtryffel är rödlistad i Norge och Finland, ansedd som sällsynt i Tyskland och bedömd som utgången i Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Bildar mykorrhiza med gran. Karaktäristiskt blånande underjordisk fruktkropp som påträffas i barrmattor vid murkna stubbar på fuktig, ofta kalkrik mark med ytligt, rörligt markvatten, i äldre ängsgranskog, bäckravin och källstråk. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för blåtryffel 2004-2011 har resulterat i en kraftigt ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Riktat eftersökts i de speciella miljöer den kräver och mer numera uppmärksammad. Antalet kända lokaler är nu drygt 40 (2014). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150. Flera tidigare kända lokaler avverkats. Den totala population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska p.g.a. avverkning av äldre ängsgranskog. Många kända lokaler är uppmärksammade som nyckelbiotoper, har biotopskydd eller är reservat. Lokaler utan skydd bedöms successivt fortsatt försvinna p.g.a. avverkningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (50-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (252-1500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 30 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c; C1).
Ekologi
Blåtryffel bildar mykorrhiza med gran. Den påträffas under sensommaren och hösten i mossig granskog med permanent fuktig mark betingat av ett ytligt, rörligt markvatten, t.ex. vid källor och fuktdråg. Den påträffas främst i skog med hög bonitet och hög ålder. Den är troligen något kalkgynnad och ofta finns det örtrika ljusluckor i skogen. Fruktkropparna bildas enstaka eller gyttrade under moss- eller barrtäcke och gärna i direkt anslutning till murken ved, t.ex. vid gamla stubbar. Den murkna veden bidrar till att behålla fuktigheten i marken. Svampen är starkt torkkänslig och växer ofta i nordsluttningar eller raviner med fuktigt mikroklimat. Arten indikerar höga naturvärden och uppträder gärna samman med andra hotade arter. Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen. På de kända lokalerna av blåtryffel finns det som regel bara ett eller ett fåtal mycel. Som regel har mindre än 5 fruktkroppar (ofta 1-2) påträffats på de kända lokalerna, i något enstaka fall upp till 15. Varje markmycel kan få flera fruktkroppar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Boletales, Familj Boletaceae, Släkte Chamonixia, Art Chamonixia caespitosa (Rolland) Ed. Fischer - blåtryffel Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran. Karaktäristiskt blånande underjordisk fruktkropp som påträffas i barrmattor vid murkna stubbar på fuktig, ofta kalkrik mark med ytligt, rörligt markvatten, i äldre ängsgranskog, bäckravin och källstråk. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för blåtryffel 2004-2011 har resulterat i en kraftigt ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Riktat eftersökts i de speciella miljöer den kräver och mer numera uppmärksammad. Antalet kända lokaler är nu drygt 40 (2014). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150. Flera tidigare kända lokaler avverkats. Den totala population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska p.g.a. avverkning av äldre ängsgranskog. Många kända lokaler är uppmärksammade som nyckelbiotoper, har biotopskydd eller är reservat. Lokaler utan skydd bedöms successivt fortsatt försvinna p.g.a. avverkningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (50-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (252-1500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 30 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c; C1).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Åtgärdsprogram Avslutat
En liten vit till gulvit tryffel som närmast är släkt med vissa soppar. Fruktkropparna är 1–2,5 cm stora, tillplattat rundade och med kort fot. De har fast kött och skiftar snabbt färg till mörkblått då de friläggs. I genomskärning är svampen purpurbrun, kamrad och med en central kolumella. Efter torkning blir svampen brun. Den saknar lukt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blåtryffel

Länsvis förekomst och status för blåtryffel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blåtryffel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Blåtryffel är känd från 40 lokaler (2014) i Sverige (Västergötland, Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad och Jämtland). Från övriga Norden är den endast sällsynt observerad i Norge. Arten utvecklar underjordisk fruktkropp varför mörkertalet skulle kunna vara stort. Samtidigt har den precisa och väl kända miljökrav, men systematiska eftersök på lämpliga lokaler har varit negativa. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150. Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt, med mer än 30 % över de senaste 50 åren, p.g.a. avverkning av äldre ängsgranskog. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. Arten är rapporterad från ytterligare ca ett tjugotal lokaler i Europa, Nordamerika och Kanada. Blåtryffel är rödlistad i Norge och Finland, ansedd som sällsynt i Tyskland och bedömd som utgången i Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Boletales  
  • Underordning
    Boletineae  
  • Familj
    Boletaceae  
  • Släkte
    Chamonixia  
  • Art
    Chamonixia caespitosa(Rolland) Ed. Fischer - blåtryffel

Blåtryffel bildar mykorrhiza med gran. Den påträffas under sensommaren och hösten i mossig granskog med permanent fuktig mark betingat av ett ytligt, rörligt markvatten, t.ex. vid källor och fuktdråg. Den påträffas främst i skog med hög bonitet och hög ålder. Den är troligen något kalkgynnad och ofta finns det örtrika ljusluckor i skogen. Fruktkropparna bildas enstaka eller gyttrade under moss- eller barrtäcke och gärna i direkt anslutning till murken ved, t.ex. vid gamla stubbar. Den murkna veden bidrar till att behålla fuktigheten i marken. Svampen är starkt torkkänslig och växer ofta i nordsluttningar eller raviner med fuktigt mikroklimat. Arten indikerar höga naturvärden och uppträder gärna samman med andra hotade arter. Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen. På de kända lokalerna av blåtryffel finns det som regel bara ett eller ett fåtal mycel. Som regel har mindre än 5 fruktkroppar (ofta 1-2) påträffats på de kända lokalerna, i något enstaka fall upp till 15. Varje markmycel kan få flera fruktkroppar.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Arten missgynnas av skogsavverkning, markavvattning eller andra arbetsföretag som påverkar mark och hydrologi. Åtgärdsprogrammet för blåtryffel har konstaterat att åtminstone 6 tidigare kända lokaler avverkats. I likhet med andra mykorrhizasvampar är blåtryffel beroende av levande träd för sin fortlevnad och försvinner om platsen där den finns avverkas.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Blåtryffelns fortlevnadsmöjligheter har förhoppningsvis att förbättrats genom Naturvårdsverkets satsning på ett åtgärdsprogram för blåtryffel under 2004-2007. Det har givit en kraftigt ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten och dess ekologi, bl a genom att den riktat eftersökts i de speciella miljöer den kräver. Den totala population i landet har historiskt minskat kraftigt p.g.a. avverkning av äldre ängsgranskog. Denna minskning fortgår men i mindre takt som följd av att alla kända lokaler i dagsläget är uppmärksammade som nyckelbiotoper, har biotopskydd eller är reservat. Förmodligen kan ett begränsat biotopskydd räcka om topografin i övrigt ger ett bra skydd mot uttorkning. Näringsrik äldre granskog är dock generellt sett en hotad miljö och fler områden av detta slag bör skyddas. Måste ändå avverkning ske i sådana skogar bör det ske så att kontinuiteten i trädskiktet inte bryts och så att mikroklimatet inte väsentligt förändras.

Åtgärdsprogram Avslutat
Utländska namn – NO: Blekk-knoll, FI: Sinimukula.

Bohlin K. 2006. Nya fynd av blåtryffel (Chamonixia caespitosa). Svensk Mykologisk Tidskrift. 27: 22-25.

Bohlin, K. 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av blåtryffel (Chamonixia caespitosa). Naturvårdsverket. Rapport 5572.(BILD)

Bohlin, K. 2004. Blåtryffel - en sällsynt svamp i en hotad barrskogsmiljö. Jordstjärnan 25: 4-8.

Bohlin, K. & Jeppson, M. 1983. Frågor kring blåtryffeln, Chamonixia caespitosa. Svensk Bot. Tidskr. 77: 293–300.

Kers, L. 1985. Hur man finner och känner igen blåtryffeln, Chamonixia caespitosa. Svensk Bot. Tidskr. 79: 25–32.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping. (BILD)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001. Rev. ArtDatabanken 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Boletales  
  • Underordning
    Boletineae  
  • Familj
    Boletaceae  
  • Släkte
    Chamonixia  
  • Art
    Chamonixia caespitosa, (Rolland) Ed. Fischer - blåtryffel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001. Rev. ArtDatabanken 2010.