Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bauersträfse

Organismgrupp Alger, Kransalger Chara baueri
Bauersträfse Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bauersträfse är lätt att känna igen. Som hos barklöst sträfse Chara braunii saknar kransgrenarna bark. De är hopsnörda vid noderna och där ofta påfallande mörka. I motsats till barklöst sträfse har dock stammen hos bauersträfsets bark med enstaka små taggar. Barklöst sträfse har vidare, till skillnad från de flesta andra sträfse-arter, bara en rad av svepeceller (krans av taggar direkt under grenkransarna).
Utbredning
Länsvis förekomst för bauersträfse Observationer i  Sverige för bauersträfse
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
I Sverige är bauersträfse endast känd från ett fynd i Eleshult torvmosse, Brunnby socken i Skåne (1849). För bauersträfse föreligger bara ett fåtal lokaler i världen. Den har påträffats 1994 på en lokal i Kazakstan och under 2000-talet i ett begränsat område kring polsk-tyska gränsen. Mellan 1827 och 1867 växte den i ett område kring Berlin, men verkar idag vara försvunnen därifrån. Dessutom har den funnits på en lokal i vardera Österrike, Italien och Litauen. De tidigare uppgivna australiska fynden räknas numera som en egen art: Chara muelleri.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
I Sverige är kransalgsarten Chara baueri endast känd från Eleshult torvmosse, Brunnby socken, Skåne (1849). Den tidigare lokalen är utdikad och eftersökning därmed inte aktuell. Under senare år är arten i världen endast känd från tre lokaler i östra Tyskland, en i västra Polen samt en i Kazakstan. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Bauersträfse förekommer främst i periodiska småvatten på grunt vatten. Den i Sverige insamlade växten var rikligt fertil. De nyupptäckta lokalerna i Polen och Tyskland ligger alla mitt i odlade fält och kransalgsvegetation förekommer huvudsakligen på mycket grunda ytor som ofta torrläggs.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Chara (sträfsen), Art Chara baueri A.Braun - bauersträfse Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation I Sverige är kransalgsarten Chara baueri endast känd från Eleshult torvmosse, Brunnby socken, Skåne (1849). Den tidigare lokalen är utdikad och eftersökning därmed inte aktuell. Under senare år är arten i världen endast känd från tre lokaler i östra Tyskland, en i västra Polen samt en i Kazakstan. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Bauersträfse är lätt att känna igen. Som hos barklöst sträfse Chara braunii saknar kransgrenarna bark. De är hopsnörda vid noderna och där ofta påfallande mörka. I motsats till barklöst sträfse har dock stammen hos bauersträfsets bark med enstaka små taggar. Barklöst sträfse har vidare, till skillnad från de flesta andra sträfse-arter, bara en rad av svepeceller (krans av taggar direkt under grenkransarna).

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för bauersträfse

Länsvis förekomst och status för bauersträfse baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bauersträfse

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är bauersträfse endast känd från ett fynd i Eleshult torvmosse, Brunnby socken i Skåne (1849). För bauersträfse föreligger bara ett fåtal lokaler i världen. Den har påträffats 1994 på en lokal i Kazakstan och under 2000-talet i ett begränsat område kring polsk-tyska gränsen. Mellan 1827 och 1867 växte den i ett område kring Berlin, men verkar idag vara försvunnen därifrån. Dessutom har den funnits på en lokal i vardera Österrike, Italien och Litauen. De tidigare uppgivna australiska fynden räknas numera som en egen art: Chara muelleri.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Chara - sträfsen 
  • Art
    Chara baueriA.Braun - bauersträfse

Bauersträfse förekommer främst i periodiska småvatten på grunt vatten. Den i Sverige insamlade växten var rikligt fertil. De nyupptäckta lokalerna i Polen och Tyskland ligger alla mitt i odlade fält och kransalgsvegetation förekommer huvudsakligen på mycket grunda ytor som ofta torrläggs.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Sjöar, Småvatten

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Minskningen av antalet småvatten i kulturlandskapet har antagits vara den viktigaste hotfaktorn mot Bauersträfse.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Om Bauersträfse återfinns i Sverige måste dess fortsatta existens tryggas.

Arbetsgruppen för Svenska Växtnamn. 1996. Svenska namn på kransalger. Svensk Botanisk Tidskrift 90: 300.

Blindow, I. 1995. Rödlistade kransalger. I: Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (red.), Rödlistade växter i Sverige 1995. ArtDatabanken SLU, Uppsala: 137-140.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101: 165-220.

Flöter, C. 1985. Untersuchungen zum Vorkommen von Characeen (Armleuchteralgen) in Berlin. Fachbereich Biologie der Freien Universität Berlin.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa vol. 18.

Langangen, A. & Sviridenko, B.F. 1995. Chara baueri A.Br., a charophyte with a disjunct distribution. Cryptogamie, Algologie 16: 125-132.

Moore, J.A. 1986. Charophytes of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook No. 5, London.

Pukacz, A., Boszke, P., Pelechaty M.J. & Raabe, U. 2012. Comparative study of the oospore morphology of two populations of a rare species Chara baueri A. Braun in Cedynia (Poland) and Batzlow (Germany). Acta Societatis Botanicorum Poloniae 81: 131-136.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Gustav Johansson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Chara - sträfsen 
  • Art
    Chara baueri, A.Braun - bauersträfse
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Gustav Johansson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016