Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  barklöst sträfse

Organismgrupp Alger, Kransalger Chara braunii
Barklöst sträfse Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Barklöst sträfse är lätt att känna igen. Både skott och kransgrenar saknar bark. Som hos andra arter inom släktet sträfsen Chara är dock kransgrenarna odelade och försedda med små taggliknande celler (braktéer). Kransgrenarna är hopsnörda vid noderna och där ofta påfallande mörka. Till skillnad från de flesta andra sträfse-arter har barklöst sträfse bara en rad svepeceller (krans av taggar direkt under grenkransarna).
Utbredning
Länsvis förekomst för barklöst sträfse Observationer i  Sverige för barklöst sträfse
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Under 1950-talet gjordes de första fynden av barklöst sträfse längs Norrbottenskusten. Sedan dess är arten noterad från nio lokaler mellan Luleå och Haparanda (Blindow 2009, ArtDatabankens Obsdatabas 2012, Artportalen 2015). Från 1870-talet finns dokumenterade fynd från Brunnsjön i Hedemora samt vid Mariestad. Den anses dock vara försvunnen från båda lokalerna. I Norge förekommer barklöst sträfse på flera ställen runt Oslo, och i Finland på flera lokaler längs sydkusten samt några i Bottenhavet och Bottenviken. Den saknas i Danmark. I Europa förekommer den för övrigt i Storbritannien, Frankrike, Spanien, Portugal, Tyskland, Polen, Ryssland, Tjeckien och Balkanländerna. Barklöst sträfse är en kosmopolit och är bland annat känd från Nordafrika, Sydostasien och Nordamerika. Arten är rödlistad som Sårbar (VU) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och i Finland (Rassi m.fl. 2010).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Kransalgen Chara braunii verkar ha försvunnit från sötvattenslokaler i Brunnsjön (Hedemora) och i Vänern vid Mariestad där arten senast finns belagd från 1870-talet. De kända nutida lokalerna ligger alla i Haparanda och Luleå skärgårdar på grunt vatten i oexponerade miljöer. Eutrofiering och exploatering hotar arten och är sannolikt också skälen till försvinnandet från sötvattenslokarna. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (5-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1100 (484-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (20-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v); D2).
Ekologi
Barklös sträfse förekommer i dammar, diken, sjöar och åar i både hårt och mjukt vatten. Dessutom kan arten finnas i svagt bräckt vatten. Den förekommer på mjuka bottnar i skyddade vikar i Norrbottens skärgård där salthalten inte överstiger 3 ‰. Dessutom har den hittats i eller i omedelbar närhet av mynningar av långsamt rinnande åar i Norge och Finland, ibland vid relativt hög trofigrad. Barklöst sträfse är ettårig. Den växer mest på grunt vatten, men har påträffats på mer än 10 meters djup i sjöar, dock inte i Sverige.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Chara (sträfsen), Art Chara braunii S.G.Gmel. - barklöst sträfse Synonymer barklös sträfse

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Kransalgen Chara braunii verkar ha försvunnit från sötvattenslokaler i Brunnsjön (Hedemora) och i Vänern vid Mariestad där arten senast finns belagd från 1870-talet. De kända nutida lokalerna ligger alla i Haparanda och Luleå skärgårdar på grunt vatten i oexponerade miljöer. Eutrofiering och exploatering hotar arten och är sannolikt också skälen till försvinnandet från sötvattenslokarna. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (5-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1100 (484-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (20-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v); D2).

Åtgärdsprogram Under produktion
Barklöst sträfse är lätt att känna igen. Både skott och kransgrenar saknar bark. Som hos andra arter inom släktet sträfsen Chara är dock kransgrenarna odelade och försedda med små taggliknande celler (braktéer). Kransgrenarna är hopsnörda vid noderna och där ofta påfallande mörka. Till skillnad från de flesta andra sträfse-arter har barklöst sträfse bara en rad svepeceller (krans av taggar direkt under grenkransarna).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för barklöst sträfse

Länsvis förekomst och status för barklöst sträfse baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för barklöst sträfse

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Under 1950-talet gjordes de första fynden av barklöst sträfse längs Norrbottenskusten. Sedan dess är arten noterad från nio lokaler mellan Luleå och Haparanda (Blindow 2009, ArtDatabankens Obsdatabas 2012, Artportalen 2015). Från 1870-talet finns dokumenterade fynd från Brunnsjön i Hedemora samt vid Mariestad. Den anses dock vara försvunnen från båda lokalerna. I Norge förekommer barklöst sträfse på flera ställen runt Oslo, och i Finland på flera lokaler längs sydkusten samt några i Bottenhavet och Bottenviken. Den saknas i Danmark. I Europa förekommer den för övrigt i Storbritannien, Frankrike, Spanien, Portugal, Tyskland, Polen, Ryssland, Tjeckien och Balkanländerna. Barklöst sträfse är en kosmopolit och är bland annat känd från Nordafrika, Sydostasien och Nordamerika. Arten är rödlistad som Sårbar (VU) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och i Finland (Rassi m.fl. 2010).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Chara - sträfsen 
  • Art
    Chara brauniiS.G.Gmel. - barklöst sträfse
    Synonymer
    barklös sträfse

Barklös sträfse förekommer i dammar, diken, sjöar och åar i både hårt och mjukt vatten. Dessutom kan arten finnas i svagt bräckt vatten. Den förekommer på mjuka bottnar i skyddade vikar i Norrbottens skärgård där salthalten inte överstiger 3 ‰. Dessutom har den hittats i eller i omedelbar närhet av mynningar av långsamt rinnande åar i Norge och Finland, ibland vid relativt hög trofigrad. Barklöst sträfse är ettårig. Den växer mest på grunt vatten, men har påträffats på mer än 10 meters djup i sjöar, dock inte i Sverige.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Småvatten, Hav

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Eutrofiering och utdikning antas vara orsaken till att barklös sträfse har försvunnit från sina lokaler i Dalarna respektive Västergötland. Ökad näringstillförsel, med påföljande ökade mängder trådalger och igenväxning av vass, samt exploatering kan hota arten i Bottenviken.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Vattengrumling (Viss negativ effekt)
Det barklösa sträfsets förekomst i Bottenviken bör inventeras vidare. Arten bör eftersökas i lämpliga sötvattensmiljöer i södra och mellersta Sverige.

Åtgärdsprogram Under produktion
Utländska namn - NO: Barkløs småkrans, GB: Braun’s stonewort.

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2015-11-30].

Blindow, I. 2009. Åtgärdsprogram för hotade kransalger: tuvsträfse och barklöst sträfse 2008-2011. Naturvårdsverket, Rapport 5851.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101: 165-220.

Corillion, R. 1957. Les charophycées de France et d’Europe occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

HELCOM Red List Macrophyte Expert Group. 2013. Species information sheet Chara braunii.

Henriksen, S. & Hilmo, O. (red.) 2015. Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken, Norge.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa vol. 18.

Langangen, A. 1974. Ecology and distribution of Norwegian charophytes. Norwegian Journal of Botany 21: 31-52.

Langangen, A. 1996. Sjeldne og truete kransalger i Norge. Blyttia 54: 23-30.

Luther, H., & Munsterhjelm, R.1983. Inverkan av strandbetets upphörande på hydrolitoralens flora i Pojoviken. Memoranda Societatis pro Fauna et Flora Fennica 59: 9-19.

Moore, J.A. 1986. Charophytes of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook No. 5, London.

Pekkari, S. 1953. Fynd av Chara braunii vid Haparanda. Botaniska Notiser 106: 73-77.

Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.) 2010. The 2010 red list of Finnish species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Gustav Johansson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Chara - sträfsen 
  • Art
    Chara braunii, S.G.Gmel. - barklöst sträfse
    Synonymer
    barklös sträfse
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Gustav Johansson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016