Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  raggsträfse

Organismgrupp Alger, Kransalger Chara horrida
Raggsträfse Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Raggsträfse är en grov (upp till ungefär 100 cm lång) och påfallande taggig kransalg. Taggarna sitter huvudsakligen i knippen på stammens barkceller och de flesta är längre än stammens diameter. Där de flesta Chara-arter har två regelbundna rader av stipularer (svepeceller - de tagglika celler som sitter direkt under grenkransarna) har raggsträfset mer än två rader av stipularer med inströdda taggar som ger ett oregelbundet intryck. Även dessa är långa och taggiga och bidrar till växtens ”raggiga” utseende. Raggsträfse kan förväxlas med taggiga individer av grönsträfse Chara baltica. Dessa har dock två regelbundna rader av stipularer och inte taggar i knippen. Klena exemplar kan även förväxlas med kraftiga exemplar av hårsträfse C. canescens som dock har taggar på varje barkcellsrad där raggsträfse har taggar på varannan.
Utbredning
Länsvis förekomst för raggsträfse Observationer i  Sverige för raggsträfse
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer raggsträfse vid Östersjökusten från gränsen Skåne/Blekinge till norra Uppland samt på Öland och Gotland. Knappt hundra lokaler är kända 2015, med tyngdpunkter i Blekinge, Södermanlands och Östergötlands län, efter omfattande inventeringsinsatser sedan 2004. Samtidigt förefaller arten ha försvunnit från tidigare kända lokaler, särskilt i Stockholms skärgård. Raggsträfse är endemisk för Östersjön och har för övrigt påträffats i Tyskland, Estland, Danmark och Finland. Arten har inte kunnat återfinnas på sina tidigare lokaler i Danmark och endast ett fåtal fynd finns från Tyskland efter 1980 (Baastrup-Spohr m.fl. 2013, HELCOM Red List Macrophyte Expert Group 2013). I Finland är arten begränsad till några lokaler i sydvästra delen av landet från Åland till Ekenäs. Raggsträfse är rödlistad som Starkt hotad (EN) i Finland (Rassi m.fl. 2010).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Tack vare stora inventeringsinsatser, bl. a. inom Åtgärdsprogram för hotade arter, har ett stort antal nya lokaler påträffats men kransalgen Chara horrida förefaller samtidigt ha försvunnit från flera äldre lokaler. Arten förekommer endast i Östersjön och den kända utbredningen sträcker sig mellan Upplandskusten och västra Blekinge. Muddringsverksamhet och övrig exploatering av grunda skyddade vikar samt eutrofiering är de största hoten mot arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (70-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (300-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Raggsträfse är en utpräglad brackvattenart och förekommer vid en salthalt mellan 5,5 och 15‰. Den finns på mjukbotten eller sand i skyddade vikar i Östersjön, ibland vid flodmynningar, vanligen grundare än 2 meter, sällan ner till 5 meters djup.
Landskapstyper
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Chara (sträfsen), Art Chara horrida Wahlst. - raggsträfse Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Tack vare stora inventeringsinsatser, bl. a. inom Åtgärdsprogram för hotade arter, har ett stort antal nya lokaler påträffats men kransalgen Chara horrida förefaller samtidigt ha försvunnit från flera äldre lokaler. Arten förekommer endast i Östersjön och den kända utbredningen sträcker sig mellan Upplandskusten och västra Blekinge. Muddringsverksamhet och övrig exploatering av grunda skyddade vikar samt eutrofiering är de största hoten mot arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (70-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (300-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Under produktion
Raggsträfse är en grov (upp till ungefär 100 cm lång) och påfallande taggig kransalg. Taggarna sitter huvudsakligen i knippen på stammens barkceller och de flesta är längre än stammens diameter. Där de flesta Chara-arter har två regelbundna rader av stipularer (svepeceller - de tagglika celler som sitter direkt under grenkransarna) har raggsträfset mer än två rader av stipularer med inströdda taggar som ger ett oregelbundet intryck. Även dessa är långa och taggiga och bidrar till växtens ”raggiga” utseende. Raggsträfse kan förväxlas med taggiga individer av grönsträfse Chara baltica. Dessa har dock två regelbundna rader av stipularer och inte taggar i knippen. Klena exemplar kan även förväxlas med kraftiga exemplar av hårsträfse C. canescens som dock har taggar på varje barkcellsrad där raggsträfse har taggar på varannan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för raggsträfse

Länsvis förekomst och status för raggsträfse baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för raggsträfse

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer raggsträfse vid Östersjökusten från gränsen Skåne/Blekinge till norra Uppland samt på Öland och Gotland. Knappt hundra lokaler är kända 2015, med tyngdpunkter i Blekinge, Södermanlands och Östergötlands län, efter omfattande inventeringsinsatser sedan 2004. Samtidigt förefaller arten ha försvunnit från tidigare kända lokaler, särskilt i Stockholms skärgård. Raggsträfse är endemisk för Östersjön och har för övrigt påträffats i Tyskland, Estland, Danmark och Finland. Arten har inte kunnat återfinnas på sina tidigare lokaler i Danmark och endast ett fåtal fynd finns från Tyskland efter 1980 (Baastrup-Spohr m.fl. 2013, HELCOM Red List Macrophyte Expert Group 2013). I Finland är arten begränsad till några lokaler i sydvästra delen av landet från Åland till Ekenäs. Raggsträfse är rödlistad som Starkt hotad (EN) i Finland (Rassi m.fl. 2010).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Chara - sträfsen 
  • Art
    Chara horridaWahlst. - raggsträfse

Raggsträfse är en utpräglad brackvattenart och förekommer vid en salthalt mellan 5,5 och 15‰. Den finns på mjukbotten eller sand i skyddade vikar i Östersjön, ibland vid flodmynningar, vanligen grundare än 2 meter, sällan ner till 5 meters djup.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Eftersom raggsträfse föredrar samma typ av habitat som där mindre hamnanläggningar ofta anläggs är exploatering och muddringar ett stort hot och sannolikt huvudanledningen till varför arten har så få lokaler i Stockholms skärgård. Eutrofiering med påföljande planktontillväxt och massutveckling av trådformiga alger drabbar också arten hårt och troligen är raggsträfset känsligare än övriga storvuxna kransalgsarter i Östersjöns grunda vikar.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
Områden med förekomst av raggsträfse bör i görligaste mån skyddas från exploatering och muddring. Näringstillförseln bör begränsas till de vikar där arten förekommer eller kan förekomma. Vassbälten hyser ofta rikliga mängder med trådalger och andra organismer som kan ta hand om tillrinnande näring. Lagunartade vikar med intakta vassbälten har också ofta låga mängder trådalger, som snabbt tillväxer vid god näringstillgång, på vegetationen utanför vassen. Strandbete bör därför begränsas vid lokaler med raggsträfse eftersom det ofta leder till ökade mängder lättillgänglig näring. Åtgärder mot eutrofieringen i Östersjön bör gynna raggsträfse.

Åtgärdsprogram Under produktion
Övergångsformer finns mellan raggsträfse och grönsträfse. Åtminstone två genetiska studier har dessutom misslyckats med att skilja dessa arter åt (Boegle m.fl. 2010, Schneider m.fl. 2015). Tills vidare bör dock raggsträfset betraktas som en god art.

Andersson, S. & Nilsson, J. 2012. Inventering av undervattensvegetation i grunda vikar i södra och mellersta Kalmar län med fokus på kransalgen raggsträfse; Chara horrida. Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap Rapport 2012:13.

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2015-11-30].

Baastrup-Spohr, L., Dahl-Nielsen, J. & Sand-Jensen, K. 2013. Kransnålalger rummer mange truede arter. Urt 37: 66-70.

Blindow, I. 2009. Åtgärdsprogram för hotade kransalger: arter i brackvatten och hav 2008-2011 - Raggsträfse (Chara horrida), Axsträfse (Lamprothamnium papulosum). Naturvårdsverket Rapport 5853.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101: 165-220.

Blümel, C. 2003. Chara horrida, Wahlst. 1862. I: Schubert, H. & Blindow, I. (red.), Charophytes of the Baltic Sea. A.R.G. Gantner Verlag Kommanditgesellschaft, Ruggell: 113-121.

Boegle, M.G., Schneider, S.C., Melzer, A. & Schubert, H. 2010. Distinguishing Chara baltica, C. horrida and C. liljebladii - conflicting results from analysis of morphology and genetics. Charophytes 2: 53-58.

Hasslow, O.J. 1931: Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

HELCOM Red List Macrophyte Expert Group. 2013. Species information sheet Chara horrida.

Johansson, G. & Gustafsson, A. 2013. Raggsträfse i norra Kalmar län. Eftersök och återinventering av grunda vikar 2012. Länsstyrelsen i Kalmar län.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa vol. 18.

Nielsen, R., Kristiansen, A., Mathiesen, L. & Mathiesen, H. (red.) 1995. Distributional index of the benthic macroalgae of the Baltic Sea area. Acta Botanica Fennica 155: 1-51.

Nyström, J. 2009. Basinventering av bottenvegetationen i grunda havsvikar med potentiell förekomst av kransalger i Saltvik, Sund och Föglö, Åland. Forskningsrapporter från Husö biologiska station No 124.

Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.) 2010. The 2010 red list of Finnish species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki.

Schneider, S.C., Rodrigues, A., Moe, T.F. & Ballot, A. 2015. DNA barcoding the genus Chara: molecular evidence recovers fewer taxa than the classical morphological approach. Journal of Phycology 51: 367-380.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Gustav Johansson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Chara - sträfsen 
  • Art
    Chara horrida, Wahlst. - raggsträfse
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Gustav Johansson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016