Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  solfjäderlav

Organismgrupp Lavar Cheiromycina flabelliformis
Solfjäderlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Solfjäderlav är en steril skorplav med grå till grågrön, tunn (ca 0,1 mm tjock) bål med upp till 0,4 mm breda, vita till gråa, runda till ellipsoida, konvexa konidiehopar (sporodochier) som påminner om soral i utseendet. Konidierna är 2–3 gånger dikotomt förgrenade och vackert solfjäderlika (22–35 µm höga och upp till 35 µm breda). Solfjäderlav är en licheniserad hyphomycet och fruktkroppar är inte kända. I släktet finns bara en ytterligare art beskriven och denna är endast känd från Österrike.
Utbredning
Länsvis förekomst för solfjäderlav Observationer i  Sverige för solfjäderlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den har hittats på omkring 125 lokaler från Värmland till Västerbotten. I övrigt är den bara rapporterad från Finland, Norge, Ryssland och Alperna. Arten beskrevs så sent som 1986 och den tidigare utbredningen är därför otillräckligt känd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer huvudsakligen på sälgbark i gamla boreala skogar (oftast barrskogar) med hög och jämn luftfuktighet. Omkring 125 lokaler är kända. Avverkning av boreal kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 625 (125-1250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2500 (500-5000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Solfjäderlav förekommer huvudsakligen på sälgbark men sällsynt även på albark och granved i sumpskog och andra gamla boreala skogar (oftast barrskogar) med hög och jämn luftfuktighet. Främst växer den på basen av träd. På flera av de rika förekomsterna har sälgarna hög ålder.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Vattendrag
Vattendrag
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· blåbär
· blåbär
· en
· en
· gran
· gran
· gråal
· gråal
· klibbal
· klibbal
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Malmideaceae, Släkte Cheiromycina, Art Cheiromycina flabelliformis B.Sutton - solfjäderlav Synonymer solfjäderslav, Cheiromycina flabelliformis B.Sutton

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer huvudsakligen på sälgbark i gamla boreala skogar (oftast barrskogar) med hög och jämn luftfuktighet. Omkring 125 lokaler är kända. Avverkning av boreal kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 625 (125-1250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2500 (500-5000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Solfjäderlav är en steril skorplav med grå till grågrön, tunn (ca 0,1 mm tjock) bål med upp till 0,4 mm breda, vita till gråa, runda till ellipsoida, konvexa konidiehopar (sporodochier) som påminner om soral i utseendet. Konidierna är 2–3 gånger dikotomt förgrenade och vackert solfjäderlika (22–35 µm höga och upp till 35 µm breda). Solfjäderlav är en licheniserad hyphomycet och fruktkroppar är inte kända. I släktet finns bara en ytterligare art beskriven och denna är endast känd från Österrike.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för solfjäderlav

Länsvis förekomst och status för solfjäderlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för solfjäderlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den har hittats på omkring 125 lokaler från Värmland till Västerbotten. I övrigt är den bara rapporterad från Finland, Norge, Ryssland och Alperna. Arten beskrevs så sent som 1986 och den tidigare utbredningen är därför otillräckligt känd.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Malmideaceae  
  • Släkte
    Cheiromycina  
  • Art
    Cheiromycina flabelliformisB.Sutton - solfjäderlav
    Synonymer
    solfjäderslav
    Cheiromycina flabelliformis B.Sutton

Solfjäderlav förekommer huvudsakligen på sälgbark men sällsynt även på albark och granved i sumpskog och andra gamla boreala skogar (oftast barrskogar) med hög och jämn luftfuktighet. Främst växer den på basen av träd. På flera av de rika förekomsterna har sälgarna hög ålder.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Vattendrag, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· blåbär - Vaccinium myrtillus (Har betydelse)
· en - Juniperus communis (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Kraftig utglesning och avverkning av gran och därmed friställning av värdträden medför uttorkning vilket är negativt.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Några lokaler måste skyddas och i dessa bestånd måste lövträdsandelen hållas hög.

Hawksworth, D. L. & Poelt, J. 1986. Five additional genera of conidial lichen-forming fungi from Europe. Pl. Syst. Evol. 154: 195–211.

Hawksworth, D. L. & Poelt, J. 1990. A second lichen-forming species of Cheiromycina from Austria. Lichenologist 22: 219–224.

Holien, H. 2001. Additions to the Norwegian flora of lichens and lichenicolous fungi II - with some further distributional notes on Norwegian Caliciales. Graphis Scripta 12: 51-58.

Sutton, B. C. & Muhr, L.-E. 1986. Cheiromycina flabelliformis gen. et sp. nov. on Picea from Sweden. Nord. J. Bot. 6: 831–836.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Malmideaceae  
  • Släkte
    Cheiromycina  
  • Art
    Cheiromycina flabelliformis, B.Sutton - solfjäderlav
    Synonymer
    solfjäderslav
    Cheiromycina flabelliformis B.Sutton
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.