Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  forsmossa

Organismgrupp Mossor Cinclidotus fontinaloides
Forsmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 10 cm långa, krypande, svartgröna skott med enstaka korta sidogrenar. Bladen är smalt ovala och nedlöpande längs stammen. Längs bladkanten finns en 2–5 cellager tjock list. Nerven är kraftig och slutar i bladets spets eller är kort utlöpande. Skotten är skildkönade. Kapslar är vanliga. Kapseln är dold av blad, till formen oval och som torr något fårad. Peristomet är enkelt och består av tänder som är oregelbundet delade i trådsmala skänklar som nedtill är förenade med tvärribbor, så att kransen där ser ut som ett galler. Kapselskaftet är mycket kort, 0,5–1,0 mm. Sporerna är 18–20 µm i diameter och grovt papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Forsmossa påminner något om stor näckmossa Fontinalis antipyretica, som växer i samma sorts miljöer, men den senares blad saknar kantlist och nerv. Förväxling har även förekommit med bäckblommossa Schistidium rivulare men den har små blad (<3 mm långa) och kapsel med triangulära, röda tänder.
Utbredning
Länsvis förekomst för forsmossa Observationer i  Sverige för forsmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige funnen mest i kalkrika slättbygder i södra delen av landet. Arten förekommer också sällsynt i Norge och Danmark, i Danmark finns de flesta lokalerna på Bornholm. Forsmossa är spridd framför allt i Europa, samt i angränsande delar av Mindre Asien. Den finns också i Nord- och Östafrika och har hittats i bergstrakter österut till Nepal.
Av flera undersökta lokaler på Öland 1990 återfanns den endast på en gammal lokal och finns kvar där ännu 2010. Forsmossa har återfunnits på 11 av 12 besökta gamla lokaler i Västergötland. I Skåne har den återfunnits på 5 av de återbesökta 6 lokalerna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer på våta hällar och block i vattendrag med kalkhaltigt eller mineralrikt vatten. Vattenregleringar, föroreningar och övergödning av artens växtplatser gör arten sårbar men minskar knappast längre, möjligtvis med undantag för Skåne. Antalet reproduktiva individer skattas till 1900 (240-9000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-1720) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Forsmossa växer på sten, betongfundament, trädbaser och rötter i och vid vattendrag. Den är även funnen i källor och på översilade berghällar i kalkrika trakter. Underlaget är ofta rikt på kalk. Om underlaget är fritt från kalk har vattendraget oftast en hög halt av lera. Växtplatserna är oftast solexponerade och periodvis översvämmade. Den växer aldrig så att den permanent befinner sig under vatten. Arten förekommer ofta tillsammans med arter i släktet blommossor Schistidium och pilmossa Leskea polycarpa. Sporerna mognar på sommaren.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Cinclidotus (forsmossor), Art Cinclidotus fontinaloides (Hedw.) P.Beauv. - forsmossa Synonymer Cinclidotus aquaticus

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer på våta hällar och block i vattendrag med kalkhaltigt eller mineralrikt vatten. Vattenregleringar, föroreningar och övergödning av artens växtplatser gör arten sårbar men minskar knappast längre, möjligtvis med undantag för Skåne. Antalet reproduktiva individer skattas till 1900 (240-9000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-1720) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Typisk art i 9760 Svämädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Arten bildar upp till 10 cm långa, krypande, svartgröna skott med enstaka korta sidogrenar. Bladen är smalt ovala och nedlöpande längs stammen. Längs bladkanten finns en 2–5 cellager tjock list. Nerven är kraftig och slutar i bladets spets eller är kort utlöpande. Skotten är skildkönade. Kapslar är vanliga. Kapseln är dold av blad, till formen oval och som torr något fårad. Peristomet är enkelt och består av tänder som är oregelbundet delade i trådsmala skänklar som nedtill är förenade med tvärribbor, så att kransen där ser ut som ett galler. Kapselskaftet är mycket kort, 0,5–1,0 mm. Sporerna är 18–20 µm i diameter och grovt papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Forsmossa påminner något om stor näckmossa Fontinalis antipyretica, som växer i samma sorts miljöer, men den senares blad saknar kantlist och nerv. Förväxling har även förekommit med bäckblommossa Schistidium rivulare men den har små blad (<3 mm långa) och kapsel med triangulära, röda tänder.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för forsmossa

Länsvis förekomst och status för forsmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för forsmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige funnen mest i kalkrika slättbygder i södra delen av landet. Arten förekommer också sällsynt i Norge och Danmark, i Danmark finns de flesta lokalerna på Bornholm. Forsmossa är spridd framför allt i Europa, samt i angränsande delar av Mindre Asien. Den finns också i Nord- och Östafrika och har hittats i bergstrakter österut till Nepal.
Av flera undersökta lokaler på Öland 1990 återfanns den endast på en gammal lokal och finns kvar där ännu 2010. Forsmossa har återfunnits på 11 av 12 besökta gamla lokaler i Västergötland. I Skåne har den återfunnits på 5 av de återbesökta 6 lokalerna.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Cinclidotus - forsmossor 
  • Art
    Cinclidotus fontinaloides(Hedw.) P.Beauv. - forsmossa
    Synonymer
    Cinclidotus aquaticus

Forsmossa växer på sten, betongfundament, trädbaser och rötter i och vid vattendrag. Den är även funnen i källor och på översilade berghällar i kalkrika trakter. Underlaget är ofta rikt på kalk. Om underlaget är fritt från kalk har vattendraget oftast en hög halt av lera. Växtplatserna är oftast solexponerade och periodvis översvämmade. Den växer aldrig så att den permanent befinner sig under vatten. Arten förekommer ofta tillsammans med arter i släktet blommossor Schistidium och pilmossa Leskea polycarpa. Sporerna mognar på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Sötvatten, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Vattenreglering, föroreningar, övergödning och igenväxning utgör hot mot arten. Den tycks ha gått starkt tillbaka i låglandsområden i t.ex. Tyskland, men överlevt bättre i förmodligen mindre förorenade bergsområden. Arten befinner sig i Skandinavien på nordgränsen av sitt utbredningsområde och kan därför tänkas vara extra känslig för miljöförändringar.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Eftersom arten uppvisar en splittrad bild vad gäller återfynd i olika landskap bör återbesök göras i fler områden.
Utländska namn - NO: Strykmose, DK: Kilde-Rammeblad, GB: Smaller Lattice-moss.

Etymologi: fontinaloides = lik mossläktet Fontinalis; suffixet -oides (lat.).
Uttal: [Sinklidótus fontinaloídes]

KEY FACTS Smaller Lattice-moss. Shoots decumbent, up to 10 cm long, sparsely branched, lateral branches short. Leaves narrowly ovate, decurrent. Leaf margin with distinct border (2-3-stratose). Costa stout, ending in apex or shortly excurrent. Dioicous, capsules common, immersed. Capsule ellipsoid, slightly furrowed when dry. Peristome simple, teeth irregularly split into filiform segments held together at the base by transverse ”fillets”, rendering the peristome base a lattice-like appearance. Seta very short (0.5-1.0 mm). Spores 18-20 µm, coarsely papillose. - Grows on stones, concrete foundations, tree bases and roots along, or submerged in streams. Also found in springs and on flushed flatrocks in calcareous areas. The substrate is often calcareous.

Hallingbäck, T. 2008. Cinclidotus fontinaloides forsmossa s. 175-176. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Mogensen, G. S. & Hansen, G. R. 1995. The status of Cinclidotus fontinaloides in Denmark (Musci, Pottiaceae). Lindbergia 20: 62-63.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1997. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Rev. Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Cinclidotus - forsmossor 
  • Art
    Cinclidotus fontinaloides, (Hedw.) P.Beauv. - forsmossa
    Synonymer
    Cinclidotus aquaticus
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1997. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Rev. Tomas Hallingbäck 2010.