Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  huvudbägarlav

Organismgrupp Lavar Cladonia peziziformis
Huvudbägarlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvudbägarlav har en bål med 5–10 mm långa, upp till 2 mm tjocka, cylindriska, oftast ogrenade, uppstickande podetier, som ofta fläckvis saknar bark. Fyllokladier dominerar ofta och är mycket små, fjäll-lika och har vit undersida. Mörkbruna fruktkroppar, oftast bredare än podetierna, förekommer ofta ensamma i spetsen av podetierna. Bålen är Pd+ röd.
Utbredning
Länsvis förekomst för huvudbägarlav Observationer i  Sverige för huvudbägarlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Huvudbägarlav förekommer på två lokaler i Halland där den hittades under 1990-talet. Den är känd även från en lokal i Norge och förekommer söderut i Europa samt i Syd- och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Är endast känd från två lokaler i Halland och en i Västergötland på öppna ljunghedar. Fortsatt bränning av ljunghedar är en förutsättning för att arten skall finnas kvar. Risken för utdöende pga slumpfaktorer är stor då få ljunghedar idag betas och bränns. I samband med igenväxningen av ljungheden minskar artens population varefter den efter branden sedan igen sakta ökar tills igenväxningen återigen blir för kraftig. Antalet reproduktiva individer skattas till 180 (60-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 9 (3-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 km² och förekomstarean (AOO) till 36 (12-60) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Huvudbägarlav förekommer på sina svenska lokaler på öppna, näringsfattiga, sura, humusrika ljunghedar. Heden hålls öppen genom bete och bränning. Arten är förmodligen känslig för igenväxning och konkurrens från andra lavar och kärlväxter. I samband med igenväxningen av ljungheden minskar artens population varefter den efter branden sedan igen sakta ökar tills igenväxningen återigen blir för kraftig.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Cladoniaceae, Släkte Cladonia (bägarlavar), Art Cladonia peziziformis (With.) J.R.Laundon - huvudbägarlav Synonymer Cladonia capitata (Michx.) Spreng., Lichen peziziformis With., Cladonia leptophylla (Ach.) Flörke

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Är endast känd från två lokaler i Halland och en i Västergötland på öppna ljunghedar. Fortsatt bränning av ljunghedar är en förutsättning för att arten skall finnas kvar. Risken för utdöende pga slumpfaktorer är stor då få ljunghedar idag betas och bränns. I samband med igenväxningen av ljungheden minskar artens population varefter den efter branden sedan igen sakta ökar tills igenväxningen återigen blir för kraftig. Antalet reproduktiva individer skattas till 180 (60-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 9 (3-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 km² och förekomstarean (AOO) till 36 (12-60) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Huvudbägarlav har en bål med 5–10 mm långa, upp till 2 mm tjocka, cylindriska, oftast ogrenade, uppstickande podetier, som ofta fläckvis saknar bark. Fyllokladier dominerar ofta och är mycket små, fjäll-lika och har vit undersida. Mörkbruna fruktkroppar, oftast bredare än podetierna, förekommer ofta ensamma i spetsen av podetierna. Bålen är Pd+ röd.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för huvudbägarlav

Länsvis förekomst och status för huvudbägarlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för huvudbägarlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Huvudbägarlav förekommer på två lokaler i Halland där den hittades under 1990-talet. Den är känd även från en lokal i Norge och förekommer söderut i Europa samt i Syd- och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Cladonia - bägarlavar 
  • Art
    Cladonia peziziformis(With.) J.R.Laundon - huvudbägarlav
    Synonymer
    Cladonia capitata (Michx.) Spreng.
    Lichen peziziformis With.
    Cladonia leptophylla (Ach.) Flörke

Huvudbägarlav förekommer på sina svenska lokaler på öppna, näringsfattiga, sura, humusrika ljunghedar. Heden hålls öppen genom bete och bränning. Arten är förmodligen känslig för igenväxning och konkurrens från andra lavar och kärlväxter. I samband med igenväxningen av ljungheden minskar artens population varefter den efter branden sedan igen sakta ökar tills igenväxningen återigen blir för kraftig.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Igenväxning av biotopen är förmodligen det största hotet mot arten. Fortsatt bränning av ljunghedar är en förutsättning för att arten skall finnas kvar. Risken för utdöende pga slumpfaktorer är stor då den totala populationen är liten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Bibehållet bete och bränning. Arten bör sökas på andra liknande lokaler.

Arup, U. & Ekman, S. 1992. Nyheter i södra Sveriges lavflora. Graphis Scripta 4: 81–86.

Tønsberg, T. & Øvstedal, D. O. 1995. Cladonia peziziformis new to Norway from a burnt Calluna heath. Graphis Scripta 7: 11–12.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan-Eric Mattsson 1991. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Cladonia - bägarlavar 
  • Art
    Cladonia peziziformis, (With.) J.R.Laundon - huvudbägarlav
    Synonymer
    Cladonia capitata (Michx.) Spreng.
    Lichen peziziformis With.
    Cladonia leptophylla (Ach.) Flörke
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan-Eric Mattsson 1991. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.