Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vridfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Clavaria amoenoides
Vridfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ofta tuvad, ogrenad, ljust gul fingersvamp. Den är relativt kraftig och kan bli upp till 14 cm hög. Fruktkropparna är ofta plattade och vridna. Med åldern blir de bruna, med början överst i spetsarna. Arten skiljer sig från flera närstående arter (jfr nedan) bl.a. på sin matt ljusgula färg, sitt tuvade växtsätt samt på att hyferna saknar söljor. Det är en höstsvamp. Arten är väl skild från andra gula fingersvampar, men namnsättningen är trasslig (jfr Petersen & Olexia 1969). Tre fingersvampar som är allmänna i magra gräsmarker är mycket lika: hagfingersvamp (Clavulinopsis helveola), som är klargul–orangegul och har knottriga sporer, Clavaria laeticolor (= Clavaria pulchra) som har släta sporer, samt aprikosfingersvamp (Clavaria luteoalba) som är morotsfärgad men bleknar tidigt.
Utbredning
Länsvis förekomst för vridfingersvamp Observationer i  Sverige för vridfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vridfingersvamp är sällsynt i vårt land. Totalt föreligger närmare 40 fynd från Skåne till Lule lappmark. En relativt förbisedd art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 800 (2005). Möjligen kan den ha större utbredning och frekvens i norra Sverige än vad de få fynden anger. Svampen är här funnen på relativt högt belägna, ännu brukade fäbodar. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. upphörande bete på naturbetesmarker, skogsplantering eller användning av gödning. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. Artens världsutbredning är dåligt känd, då den sammanblandats med liknande arter. Den är dock funnen i Finland och USA, möjligen också i Indien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadssätt okänt. Växer främst på kalkrik mark i naturbetesmark och gles buskmark. En relativt förbisedd art med stort mörkertal. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsätta minska p.g.a. upphörande bete på naturbetesmarker, skogsplantering och/eller förändrad näringsstatus. I fyndmaterialet före 2005 ingick även Clavulinopsis fusiformis, en art som främst finns i södra Sverige. Äkta vridfingersvamp tycks vara mycket ovanlig i södra Sverige. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (1600-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (80-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (224-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 30 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c).
Ekologi
Vridfingersvamp är hos oss enbart funnen i hävdad, örtrik grässvål samman med andra ängssvampar, t.ex. olika vaxskivlingar. Den är möjligen kalkgynnad. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på de kända lokalerna. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Clavariaceae (fingersvampar), Släkte Clavaria (fingersvampar), Art Clavaria amoenoides Corner, K.S.Thind & Anand - vridfingersvamp Synonymer slank fingersvamp, svavelgul fingersvamp

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Växer främst på kalkrik mark i naturbetesmark och gles buskmark. En relativt förbisedd art med stort mörkertal. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsätta minska p.g.a. upphörande bete på naturbetesmarker, skogsplantering och/eller förändrad näringsstatus. I fyndmaterialet före 2005 ingick även Clavulinopsis fusiformis, en art som främst finns i södra Sverige. Äkta vridfingersvamp tycks vara mycket ovanlig i södra Sverige. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (1600-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (80-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (224-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 30 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c).
En ofta tuvad, ogrenad, ljust gul fingersvamp. Den är relativt kraftig och kan bli upp till 14 cm hög. Fruktkropparna är ofta plattade och vridna. Med åldern blir de bruna, med början överst i spetsarna. Arten skiljer sig från flera närstående arter (jfr nedan) bl.a. på sin matt ljusgula färg, sitt tuvade växtsätt samt på att hyferna saknar söljor. Det är en höstsvamp. Arten är väl skild från andra gula fingersvampar, men namnsättningen är trasslig (jfr Petersen & Olexia 1969). Tre fingersvampar som är allmänna i magra gräsmarker är mycket lika: hagfingersvamp (Clavulinopsis helveola), som är klargul–orangegul och har knottriga sporer, Clavaria laeticolor (= Clavaria pulchra) som har släta sporer, samt aprikosfingersvamp (Clavaria luteoalba) som är morotsfärgad men bleknar tidigt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vridfingersvamp

Länsvis förekomst och status för vridfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vridfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vridfingersvamp är sällsynt i vårt land. Totalt föreligger närmare 40 fynd från Skåne till Lule lappmark. En relativt förbisedd art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 800 (2005). Möjligen kan den ha större utbredning och frekvens i norra Sverige än vad de få fynden anger. Svampen är här funnen på relativt högt belägna, ännu brukade fäbodar. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. upphörande bete på naturbetesmarker, skogsplantering eller användning av gödning. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. Artens världsutbredning är dåligt känd, då den sammanblandats med liknande arter. Den är dock funnen i Finland och USA, möjligen också i Indien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Clavaria - fingersvampar 
  • Art
    Clavaria amoenoidesCorner, K.S.Thind & Anand - vridfingersvamp
    Synonymer
    slank fingersvamp
    svavelgul fingersvamp

Vridfingersvamp är hos oss enbart funnen i hävdad, örtrik grässvål samman med andra ängssvampar, t.ex. olika vaxskivlingar. Den är möjligen kalkgynnad. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på de kända lokalerna. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet är att hävden med bete eller slåtter upphör så att den lågvuxna grässvålen ersätts med högt gräs och sly. Även skogsplantering eller användning av gödning innebär ett hot. På lång sikt kan kvävenedfall och försurning vara negativa.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Lokalerna för denna art bör skyddas och hävdas på traditionellt sätt med slåtter eller bete, helst med nötkreatur. Gödsling måste undvikas. Ett bevarande av artens växtplatser innebär oftast ett skydd också av andra hotade arter. Arten gynnas av att alla kvarvarande ogödslade kulturgräsmarker bevaras och hävdas på traditionellt sätt.

Nitare, J. 1988. Några sällsynta fingersvampar av släktet Clavaria. Jordstjärnan 9(2): 3–6.

Nitare, J. 1988. Jordtungor, en svampgrupp på tillbakagång i naturliga fodermarker. Svensk Bot. Tidskr. 82: 341–368.

Petersen, R.H. 1965. Notes on clavarioid fungi 3. Clavaria inaequalis Müller ex Fries. Nova Hedwigia 10: 261–268.

Petersen, R.H. & Olexia, P.D. 1969. Notes on clavarioid fungi 11. Miscellaneous notes on Clavaria. Canadian Journal of Botany 47: 1133–1142.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Clavaria - fingersvampar 
  • Art
    Clavaria amoenoides, Corner, K.S.Thind & Anand - vridfingersvamp
    Synonymer
    slank fingersvamp
    svavelgul fingersvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.