Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jämtlandsspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius pini
Jämtlandsspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jämtlandsspindling är en kraftig och ganska ljus spindling som tillhör undersläktet Phlegmacium, sektion Phlegmacium. Den är beskriven från Norge av Brandrud (1996). Hatten är 4–10 cm, länge inrullad, först ljust ockragul, sedan läderbrun med mörkare bruna radiära strimmor, som blir tydligare med åldern. Skivorna är ljust gråblåa till gråaa som unga. Foten är vitaktig, lång och något vidgad - men inte kantad - nedtill. Velum är vitaktigt till svagt ockrafärgat, tunt och otydligt. Sporerna är fint vårtiga, 10–11,5 x 6–7 µm, och hatthuden är väl differentierad.
Utbredning
Länsvis förekomst för jämtlandsspindling Observationer i  Sverige för jämtlandsspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige bara säkert känd från 5 aktuella lokaler i Jämtland (främst på Andersön i Storsjön). I övriga Norden är den bara känd från några lokaler i centrala södra Norge (Oppland och Buskerud). Dessutom har den hittas i södra Tyskland och i Italien. Idag är arten överallt sällsynt. Även om man kan vänta sig att ytterligare lokaler kommer att hittas sker detta nog i begränsad omfattning för en stor och högt specialiserad Phlegmacium-art som denna. Lokalen på Andersön är ett naturreservat men sköts bara som ett socialt reservat och lokalen har skadats genom uthuggningar (arten ej sedd under de sista åren).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bildar mykorrhiza med tall, i kalktallskog och barrblandskog på kalkrik mark. Enbart känd från Norden. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och att fortsatt miska p.g.a. slutavverkningar och minskad areal av kontinuitetsskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (100-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (20-200) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1).
Ekologi
Arten tycks vara bunden till tall (Pinus) och förekommer bara på kalkhaltig berggrund. Några av lokalerna i Norge är också på kalkhaltig skiffer. Lokalerna är torra och mossiga i äldre tallskog eller tallblandskog med gran. I Norge också en gång funnen i ca 60-årig tallskog (i kontinuerligt bestånd) I Jämtland på Andersön var den rätt riklig vissa år inom ett begränsat område med flerhundraårig tallskog. (På lokalen på Andersön, liksom på några av de norska lokalerna finns också den sällsynta C. inexspectatus)
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius pini Brandrud - jämtlandsspindling Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med tall, i kalktallskog och barrblandskog på kalkrik mark. Enbart känd från Norden. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och att fortsatt miska p.g.a. slutavverkningar och minskad areal av kontinuitetsskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (100-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (20-200) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1).
Jämtlandsspindling är en kraftig och ganska ljus spindling som tillhör undersläktet Phlegmacium, sektion Phlegmacium. Den är beskriven från Norge av Brandrud (1996). Hatten är 4–10 cm, länge inrullad, först ljust ockragul, sedan läderbrun med mörkare bruna radiära strimmor, som blir tydligare med åldern. Skivorna är ljust gråblåa till gråaa som unga. Foten är vitaktig, lång och något vidgad - men inte kantad - nedtill. Velum är vitaktigt till svagt ockrafärgat, tunt och otydligt. Sporerna är fint vårtiga, 10–11,5 x 6–7 µm, och hatthuden är väl differentierad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jämtlandsspindling

Länsvis förekomst och status för jämtlandsspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jämtlandsspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige bara säkert känd från 5 aktuella lokaler i Jämtland (främst på Andersön i Storsjön). I övriga Norden är den bara känd från några lokaler i centrala södra Norge (Oppland och Buskerud). Dessutom har den hittas i södra Tyskland och i Italien. Idag är arten överallt sällsynt. Även om man kan vänta sig att ytterligare lokaler kommer att hittas sker detta nog i begränsad omfattning för en stor och högt specialiserad Phlegmacium-art som denna. Lokalen på Andersön är ett naturreservat men sköts bara som ett socialt reservat och lokalen har skadats genom uthuggningar (arten ej sedd under de sista åren).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius piniBrandrud - jämtlandsspindling

Arten tycks vara bunden till tall (Pinus) och förekommer bara på kalkhaltig berggrund. Några av lokalerna i Norge är också på kalkhaltig skiffer. Lokalerna är torra och mossiga i äldre tallskog eller tallblandskog med gran. I Norge också en gång funnen i ca 60-årig tallskog (i kontinuerligt bestånd) I Jämtland på Andersön var den rätt riklig vissa år inom ett begränsat område med flerhundraårig tallskog. (På lokalen på Andersön, liksom på några av de norska lokalerna finns också den sällsynta C. inexspectatus)

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Jämtlandsspindling tycks vara mycket sällsynt och högt specialiserad. Lokalerna är få och isolerade. Det är osäkert om arten återkommer efter en avverkning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Lokalen på Andersön bör uppmärksammas av de lokala naturvårdsmyndigheterna och skötselplanen för reservatet bör naturvårdsanpassas så att inga ytterligare avverkningar där görs. Arten bör inventeras ytterligare vid en tidpunkt när den är framme på lokalen samt eftersökas på liknande lokaler i området.
Utländska namn – NO: Tyrislørsopp.

Brandrud, T. E. 1996 Cortinarius subgenus Phlegmacium section Phlegmacium in Europe. Descriptive part.

Edinb. J. Bot. 53 (3): 331-400 Brandrud, T. E., Lindström, H., Marklund, H., Melot, J & Muskos, S. 1990-98. Cortinarius, Flora Photographica Vol 4 (1998) pl. D15 och D16 .

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Lindström 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius pini, Brandrud - jämtlandsspindling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Lindström 2005.