Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ljus ängsfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramariopsis subtilis
Ljus ängsfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vit eller gulvit, 2–4 cm hög, vanligen rikt förgrenad fingersvamp. Grenspetsarna är ibland trubbiga och något plattade. Sporerna är ovala eller nästan runda, släta och ofärgade. Arten kan förväxlas med små exemplar av snövit fingersvamp (Ramariopsis kunzei), vilken dock har fint taggiga sporer och oftast rent vita fruktkroppar, samt med ängsfingersvamp (Clavulinopsis corniculata), som dock är rent gul. En annan liknande art som ibland förekommer på samma lokaler som ljus ängsfingersvamp är broskfingersvamp (Clavulinopsis microspora). Den är dock mindre och har få, plattade grenar eller är ogrenad. Ljus ängsfingersvamp bildar fruktkroppar om hösten.
Utbredning
Länsvis förekomst för ljus ängsfingersvamp Observationer i  Sverige för ljus ängsfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ljus ängsfingersvamp är sällsynt men sannolikt också förbisedd och sammanblandad med liknande arter. Den är känd från 65-tal lokaler (2005) från Öland i söder till Lule lappmark i norr. På Öland är den ej ovanlig i Mittlandsskogens hasseldominerade biotoper. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 500. Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. att beteshävden upphör så att den lågvuxna grässvålen ersätts med hög gräsvegetation och sly. Arten har rapporterats från Danmark, Schweiz, f.d. Tjeckoslovakien, Frankrike, Holland, Storbritannien, Nord- och Sydamerika samt Nya Zeeland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadssätt okänt. Förekommer i mager, mossig grässvål i naturbetesmark, i hässlen och ädellövskog, ofta på kalkrik mark. Förekommer till skillnad från många andra små fingersvampar något oftare i skogsmiljöer än i naturbetesmarker. Total population i landet bedöms dock ha minskat och fortsätta minska p.g.a. att beteshävden upphört så att den lågvuxna grässvålen ersätts med hög gräsvegetation samt att mosaikmiljöer med såväl skog som öppna gräsmarker tenderar att bli alltmer ovanliga. Antalet reproduktiva individer skattas till 18000 (1800-36000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (600). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (60-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (240-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Ljus ängsfingersvamp växer i mossig grässvål i mager betesmark. Den förekommer även i lövskog på mullrik, kalkhaltig mark, gärna i hässlen. Växtplatser med ljus ängsfingersvamp hyser ofta även andra sällsynta och hotade svamparter. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Clavariaceae (fingersvampar), Släkte Ramariopsis, Art Ramariopsis subtilis (Pers.:Fr.) R.H.Petersen - ljus ängsfingersvamp Synonymer Clavaria subtilis Pers.:Fr., Clavulinopsis subtilis (Pers.:Fr.) Corner

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Förekommer i mager, mossig grässvål i naturbetesmark, i hässlen och ädellövskog, ofta på kalkrik mark. Förekommer till skillnad från många andra små fingersvampar något oftare i skogsmiljöer än i naturbetesmarker. Total population i landet bedöms dock ha minskat och fortsätta minska p.g.a. att beteshävden upphört så att den lågvuxna grässvålen ersätts med hög gräsvegetation samt att mosaikmiljöer med såväl skog som öppna gräsmarker tenderar att bli alltmer ovanliga. Antalet reproduktiva individer skattas till 18000 (1800-36000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (600). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (60-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (240-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En vit eller gulvit, 2–4 cm hög, vanligen rikt förgrenad fingersvamp. Grenspetsarna är ibland trubbiga och något plattade. Sporerna är ovala eller nästan runda, släta och ofärgade. Arten kan förväxlas med små exemplar av snövit fingersvamp (Ramariopsis kunzei), vilken dock har fint taggiga sporer och oftast rent vita fruktkroppar, samt med ängsfingersvamp (Clavulinopsis corniculata), som dock är rent gul. En annan liknande art som ibland förekommer på samma lokaler som ljus ängsfingersvamp är broskfingersvamp (Clavulinopsis microspora). Den är dock mindre och har få, plattade grenar eller är ogrenad. Ljus ängsfingersvamp bildar fruktkroppar om hösten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ljus ängsfingersvamp

Länsvis förekomst och status för ljus ängsfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ljus ängsfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ljus ängsfingersvamp är sällsynt men sannolikt också förbisedd och sammanblandad med liknande arter. Den är känd från 65-tal lokaler (2005) från Öland i söder till Lule lappmark i norr. På Öland är den ej ovanlig i Mittlandsskogens hasseldominerade biotoper. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 500. Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. att beteshävden upphör så att den lågvuxna grässvålen ersätts med hög gräsvegetation och sly. Arten har rapporterats från Danmark, Schweiz, f.d. Tjeckoslovakien, Frankrike, Holland, Storbritannien, Nord- och Sydamerika samt Nya Zeeland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Ramariopsis  
  • Art
    Ramariopsis subtilis(Pers.:Fr.) R.H.Petersen - ljus ängsfingersvamp
    Synonymer
    Clavaria subtilis Pers.:Fr.
    Clavulinopsis subtilis (Pers.:Fr.) Corner

Ljus ängsfingersvamp växer i mossig grässvål i mager betesmark. Den förekommer även i lövskog på mullrik, kalkhaltig mark, gärna i hässlen. Växtplatser med ljus ängsfingersvamp hyser ofta även andra sällsynta och hotade svamparter. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet är att magra betesmarker gödslas eller att beteshävden upphör så att den låga grässvålen ersätts med högt gräs och sly, och senare med skog. Då arten förekommer i lundar och hässlen kan den hotas av skogsskötselåtgärder. På sikt kan luftföroreningar med kvävenedfall och försurning vara negativa.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Gräsmarker som hyser arten bör få fortsatt hävd med traditionella metoder och utan tillförsel av gödning. För artens långsiktiga överlevnad är det angeläget att kvarvarande ogödslade naturbetesmarker sparas och hävdas. Ädellövskog och hassellundar där svampen uppträder bör lämnas för fri utveckling. Andra liknande miljöer bör också hanteras med stor försiktighet och skogsbruk bör bara bedrivas om det kan ske så att kontinuiteten i trädskiktet säkerställs, att buskskiktet behålls och att trädslagsfördelningen förblir densamma.

Corner, E.J.H. 1950. A monograph of Clavaria and allied genera. Annals of Botany Memoirs 1.

Corner, E.J.H. 1970. Supplement to "A monograph of Clavaria and allied genera". Nova Hedwigia Beiheft 33.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Robert Daun 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Ramariopsis  
  • Art
    Ramariopsis subtilis, (Pers.:Fr.) R.H.Petersen - ljus ängsfingersvamp
    Synonymer
    Clavaria subtilis Pers.:Fr.
    Clavulinopsis subtilis (Pers.:Fr.) Corner
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Robert Daun 1992.