Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten aspgelélav

Organismgrupp Lavar Collema curtisporum
Liten aspgelélav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Liten aspgelélav är en ca 3 cm stor bladlav med mörkt olivgrön till svart bål som sväller i väta. I torrt tillstånd är den rynkig och tryckt till underlaget. Apothecier är vanligen talrika. De mikroskopiska karaktärerna, bl.a. mindre sporer och vanligen tre tvärväggar på sporerna, skiljer den från närstående arter.
Utbredning
Länsvis förekomst för liten aspgelélav Observationer i  Sverige för liten aspgelélav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från omkring 1000 träd på totalt ca 200 lokaler norrut från Jämtland, med en koncentration till Lule Lappmark och Norrbotten. Många förekomster har avverkats de senaste 15 åren trots förekomsten av laven. Utanför Sverige är arten känd från tre lokaler i Norge (rödlistad), några lokaler i Finland (rödlistad), två lokaler i Italien och några få i västra Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Växer främst på medelålders asp i halvöppna blandskogar med hög och jämn luftfuktighet i boreala delar av Sverige. Totalt är omkring 200 lokaler kända. Antalet lämpliga miljöer har minskat starkt och bedöms fortsätta att minska. Avverkning av kontinuitetsskogar utgör ett hot. På lång sikt är brist på lövbrännor ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (2000-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-2400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (15-40) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2bc; C1).
Ekologi
Liten aspgelélav växer främst på medelålders asp i halvöppna boreala blandskogar med hög och jämn luftfuktighet. Särskilt ofta förekommer den på norrsluttningar och vid bäckar, vätar och i myrkanter. Ofta förekommer aspen på lokalerna p.g.a att det är lövbrännor. Nära kusten finns den även på aspar som växer exponerat, t.ex. i kanten av klapperstensfält. Vid några tillfällen är den funnen på andra lövträd och gran i forsdimma.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Collema (gelélavar), Art Collema curtisporum Degel. - liten aspgelélav Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Växer främst på medelålders asp i halvöppna blandskogar med hög och jämn luftfuktighet i boreala delar av Sverige. Totalt är omkring 200 lokaler kända. Antalet lämpliga miljöer har minskat starkt och bedöms fortsätta att minska. Avverkning av kontinuitetsskogar utgör ett hot. På lång sikt är brist på lövbrännor ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (2000-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-2400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (15-40) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2bc; C1).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Åtgärdsprogram Fastställt
Liten aspgelélav är en ca 3 cm stor bladlav med mörkt olivgrön till svart bål som sväller i väta. I torrt tillstånd är den rynkig och tryckt till underlaget. Apothecier är vanligen talrika. De mikroskopiska karaktärerna, bl.a. mindre sporer och vanligen tre tvärväggar på sporerna, skiljer den från närstående arter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten aspgelélav

Länsvis förekomst och status för liten aspgelélav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten aspgelélav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från omkring 1000 träd på totalt ca 200 lokaler norrut från Jämtland, med en koncentration till Lule Lappmark och Norrbotten. Många förekomster har avverkats de senaste 15 åren trots förekomsten av laven. Utanför Sverige är arten känd från tre lokaler i Norge (rödlistad), några lokaler i Finland (rödlistad), två lokaler i Italien och några få i västra Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema curtisporumDegel. - liten aspgelélav

Liten aspgelélav växer främst på medelålders asp i halvöppna boreala blandskogar med hög och jämn luftfuktighet. Särskilt ofta förekommer den på norrsluttningar och vid bäckar, vätar och i myrkanter. Ofta förekommer aspen på lokalerna p.g.a att det är lövbrännor. Nära kusten finns den även på aspar som växer exponerat, t.ex. i kanten av klapperstensfält. Vid några tillfällen är den funnen på andra lövträd och gran i forsdimma.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Myrbiotoper, Vattendrag

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Avverkning av skogar med liten aspgelélav utgör ett stort hot. Bristen på lövbrännor utgör också ett hot på längre sikt.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Arten har ett mycket högt skyddsvärde då en mycket stort andel (mer än 90 %) av samtliga lokaler i världen finns i Sverige. Samtliga lokaler måste skyddas. Inslaget av asp i skogsmark måste öka på lång sikt.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Småblæreglye, FI: Pohjanhyytelöjäkälä.

Degelius, G. 1954. The lichen genus Collema in Europe. Symb. Bot. Ups. 13(2).

Karström, M. 1993. Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod - formulering av biologiska kriterier för urval av sökbiotoper. I: Olsson, G. A. & Gransberg, M. (red.), Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket, Rapport 4276, sid. 19–96.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Mats Karström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema curtisporum, Degel. - liten aspgelélav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Mats Karström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.