Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  läderlappslav

Organismgrupp Lavar Collema nigrescens
Läderlappslav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Läderlappslav är en, upp till 10 cm, stor bladlav med mörkt olivgrön till mörkbrun bål som sväller i väta. I torrt tillstånd är ovansidan täckt av rynkor, åsar och blåsor, oftast med små klotformade utskott (isidier). I norra och mellersta Sverige dominerar rikt fertila populationer medan laven oftast är steril i sydvästra Sverige.
Utbredning
Länsvis förekomst för läderlappslav Observationer i  Sverige för läderlappslav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har sina rikaste förekomster i ett begränsat område i sydvästra Sverige samt i västra Jämtland. Den totala utbredningen omfattar dock stora delar av landet. Flera nya fynd har gjorts i norra Sverige men förekomsterna är oftast små och sterila. Den tycks vara på tillbakagång utanför sydvästra Sverige och västra Jämtland. I övriga Norden är den känd från Norge och Finland (rödlistad). Den är spridd i suboceaniska delar av Europa samt i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten har sina största förekomster i ett begränsat område i sydvästra Sverige samt i västra Jämtland. Den totala utbredningen omfattar dock stora delar av landet. Växer på gamla lövträd, främst lönn, rönn, asp och ask, på lokaler med hög luftfuktighet. I norra Sverige förekommer den på lövbrännor. Tidigare utgjorde sannolikt svavelnedfallet ett hot. Orsaken till den fortsatta minskningen är oklar. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1500-12000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (250-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Läderlappslav finns huvudsakligen på barken av gamla mossiga lövträd (främst lönn, rönn, asp och ask) på lokaler med hög luftfuktighet. I norra Sverige växer den främst på asp och sälg. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade Collema-arter som t.ex. skorpgelélav Collema occultatum och aspgelélav C. subnigrescens.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· rönn
· rönn
· skogsalm
· skogsalm
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Collema (gelélavar), Art Collema nigrescens (Huds.) DC. - läderlappslav Synonymer Collema vespertilio (Lightf.) Hoffm., Lichen nigrescens Huds.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten har sina största förekomster i ett begränsat område i sydvästra Sverige samt i västra Jämtland. Den totala utbredningen omfattar dock stora delar av landet. Växer på gamla lövträd, främst lönn, rönn, asp och ask, på lokaler med hög luftfuktighet. I norra Sverige förekommer den på lövbrännor. Tidigare utgjorde sannolikt svavelnedfallet ett hot. Orsaken till den fortsatta minskningen är oklar. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1500-12000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (250-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Läderlappslav är en, upp till 10 cm, stor bladlav med mörkt olivgrön till mörkbrun bål som sväller i väta. I torrt tillstånd är ovansidan täckt av rynkor, åsar och blåsor, oftast med små klotformade utskott (isidier). I norra och mellersta Sverige dominerar rikt fertila populationer medan laven oftast är steril i sydvästra Sverige.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för läderlappslav

Länsvis förekomst och status för läderlappslav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för läderlappslav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har sina rikaste förekomster i ett begränsat område i sydvästra Sverige samt i västra Jämtland. Den totala utbredningen omfattar dock stora delar av landet. Flera nya fynd har gjorts i norra Sverige men förekomsterna är oftast små och sterila. Den tycks vara på tillbakagång utanför sydvästra Sverige och västra Jämtland. I övriga Norden är den känd från Norge och Finland (rödlistad). Den är spridd i suboceaniska delar av Europa samt i Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema nigrescens(Huds.) DC. - läderlappslav
    Synonymer
    Collema vespertilio (Lightf.) Hoffm.
    Lichen nigrescens Huds.

Läderlappslav finns huvudsakligen på barken av gamla mossiga lövträd (främst lönn, rönn, asp och ask) på lokaler med hög luftfuktighet. I norra Sverige växer den främst på asp och sälg. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade Collema-arter som t.ex. skorpgelélav Collema occultatum och aspgelélav C. subnigrescens.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Avverkning av gamla lövträd i parker, kyrkogårdar och vid gamla torp, liksom avverkning av lövträd och buskskikt i skogsmark utgör ett hot. I norra Sverige är det största hotet avverkning av asp och sälg, jämte igenväxning med gran av lövbrännor och gamla odlingsmarker.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Lämpliga lokaler bör skyddas. Tills vidare bör lokaler i skog undantas från rationell skogsskötsel. Det är också viktigt att hålla öppet kring förekomster på träd i jordbrukslandskapet.
Utländska namn – NO: Brun blæreglye, FI: Lännenhyytelöjäkälä.

Degelius, G. 1954. The lichen genus Collema in Europe. Symb. Bot. Ups. 13(2).

Karström, M. 1993. Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod - formulering av biologiska kriterier för urval av sökbiotoper. I: Olsson, G. A. & Gransberg, M. (red.), Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket, Rapport 4276, sid. 19–96.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema nigrescens, (Huds.) DC. - läderlappslav
    Synonymer
    Collema vespertilio (Lightf.) Hoffm.
    Lichen nigrescens Huds.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.