Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  alflugsvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Amanita friabilis
Alflugsvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten, spenslig flugsvamp med 3–6 cm bred, grå till gråbrun hatt som kläds med askgrå, filtartade vårtor och plättar. Hattkanten är ofta strimmig och foten är grå. Slidan vid fotbasen är tunn och tilltryckt eller saknas helt vilket skiljer arten från grå kamskivling (Amanita vaginata) som den i övrigt kan påminna om.
Utbredning
Länsvis förekomst för alflugsvamp Observationer i  Sverige för alflugsvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Alflugsvampen är sällsynt och bara registrerad från ett 35-tal platser (2005). De flesta fynden är från de centrala delarna av Dalarna och från Medelpad. Enstaka fynd har gjorts på Öland, i Västergötland, Värmland, Närke och Ångermanland. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 400. Arten finns även i Norge och är där klassad som sårbar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med främst gråal, mer sällan klibbal. En förhållandevis ovanlig svamp som påträffas på mullrik och vanligen kalkrik, översilad mark i örtrik gråalskog, alravin och klibbalstrandskog. Igenväxning av gran och avverkning, liksom alsjukans framfart orsakar förlust av livsmiljöer eller deras kvalitet. Sammantaget bedöms alflugsvampens livsmiljöer ha minskat och minska i högre grad än den nyskapas. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (75-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (25-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 km² och förekomstarean (AOO) till 750 (100-750) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 20 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1).
Ekologi
Alflugsvampen bildar mykorrhiza med al, helst gråal. Den är troligen kalkgynnad och påträffas i örtrika allundar, gråalsraviner och i albårder utefter stränder med näringsrik, kalkhaltig mark. Den fordrar mulljordar med rörligt markvatten varför den saknas i alkärr med stillastående vatten. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av alflugsvamp på i genomsnitt 5 platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gråal
· gråal
· klibbal
· klibbal
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Amanitaceae, Släkte Amanita (flugsvampar), Art Amanita friabilis (P. Karst.) Bas - alflugsvamp Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med främst gråal, mer sällan klibbal. En förhållandevis ovanlig svamp som påträffas på mullrik och vanligen kalkrik, översilad mark i örtrik gråalskog, alravin och klibbalstrandskog. Igenväxning av gran och avverkning, liksom alsjukans framfart orsakar förlust av livsmiljöer eller deras kvalitet. Sammantaget bedöms alflugsvampens livsmiljöer ha minskat och minska i högre grad än den nyskapas. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (75-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (25-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 km² och förekomstarean (AOO) till 750 (100-750) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 20 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1).
En liten, spenslig flugsvamp med 3–6 cm bred, grå till gråbrun hatt som kläds med askgrå, filtartade vårtor och plättar. Hattkanten är ofta strimmig och foten är grå. Slidan vid fotbasen är tunn och tilltryckt eller saknas helt vilket skiljer arten från grå kamskivling (Amanita vaginata) som den i övrigt kan påminna om.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för alflugsvamp

Länsvis förekomst och status för alflugsvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för alflugsvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Alflugsvampen är sällsynt och bara registrerad från ett 35-tal platser (2005). De flesta fynden är från de centrala delarna av Dalarna och från Medelpad. Enstaka fynd har gjorts på Öland, i Västergötland, Värmland, Närke och Ångermanland. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 400. Arten finns även i Norge och är där klassad som sårbar.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Amanitaceae  
  • Släkte
    Amanita - flugsvampar 
  • Art
    Amanita friabilis(P. Karst.) Bas - alflugsvamp

Alflugsvampen bildar mykorrhiza med al, helst gråal. Den är troligen kalkgynnad och påträffas i örtrika allundar, gråalsraviner och i albårder utefter stränder med näringsrik, kalkhaltig mark. Den fordrar mulljordar med rörligt markvatten varför den saknas i alkärr med stillastående vatten. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av alflugsvamp på i genomsnitt 5 platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gråal - Alnus incana (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att albestånd avverkas och ersätts med gran eller att tidigare betade albestånd spontant får ett alltmer dominerande inslag av gran.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Albestånd med alflugsvamp bör skötas som alskog. Granplantering bör ej förekomma. Arten tål sannolikt gallring och blädning. I raviner med branta sidor och längs stränder bör avverkning dock generellt undvikas på grund av risken för markskador och erosion. En del lokaler bör skyddas. Detta gäller främst kalkrika gråallundar längs norrlandskusten vilka ofta hyser ett stort antal sällsynta och hotade arter.
Utländska namn – NO: Orefluesopp, FI: Lepänkärpässieni.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Weholt, Ø. 1983. Amanita friabilis (Karst.) Bas, ny för Norge. Agarica 4(8): 197–203.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Amanitaceae  
  • Släkte
    Amanita - flugsvampar 
  • Art
    Amanita friabilis, (P. Karst.) Bas - alflugsvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Karl-Henrik Larsson 1997.