Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  aspgelélav

Organismgrupp Lavar Collema subnigrescens
Aspgelélav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Aspgelélav är en upp till 20 cm stor bladlav med mörkt olivgrön till svart bål som sväller i väta. I torrt tillstånd är den kraftigt rynkad, ofta med tätt sittande apothecier på åsarna.
Utbredning
Länsvis förekomst för aspgelélav Observationer i  Sverige för aspgelélav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har sin huvudsakliga utbredning i Mellansverige och de norra kustlandskapen. Totalt finns mer än 1000 kända lokaler. Vissa uppgifter tyder på att den är på tillbakagång i sydvästra Sverige och i skogslandet i norra delen av utbredningsområdet. I övrigt är den känd från Norge och Finland (rödlistad) samt från flera andra europeiska länder, speciellt längs Atlantkusten. Enstaka förekomster i Afrika och Nordamerika har också rapporterats.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Totalt finns mer än 1000 lokaler från Mellansverige och upp till de norra kustlandskapen. Växer praktiskt taget enbart på asp i skog med hög luftfuktighet. Kan även växa uppe i trädkronorna. I norra Sverige förekommer den på gamla lövbrännor. Lövbrännor nyskapas i mycket begränsad omfattning. Tidigare utgjorde sannolikt svavelnedfallet ett hot. Orsaken till den fortsatta minskningen är delvis oklar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (1000-3000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (10-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Den växer på stammar av asp i skog men även i bergbranter, på bergknallar, i svämlövskogar, efter sjöstränder och i igenväxande slåtter- och hagmarker. Aspgelélav växer också högt uppe i trädkronorna och på sydexponerade aspstammar och förefaller inte vara lika känslig för uttorkning som de övriga här behandlade Collema-arterna även om luftfuktigheten åtminstone tidvis är hög. I norra Sverige förekommer den på gamla lövbrännor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Collema (gelélavar), Art Collema subnigrescens Degel. - aspgelélav Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Totalt finns mer än 1000 lokaler från Mellansverige och upp till de norra kustlandskapen. Växer praktiskt taget enbart på asp i skog med hög luftfuktighet. Kan även växa uppe i trädkronorna. I norra Sverige förekommer den på gamla lövbrännor. Lövbrännor nyskapas i mycket begränsad omfattning. Tidigare utgjorde sannolikt svavelnedfallet ett hot. Orsaken till den fortsatta minskningen är delvis oklar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (1000-3000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (10-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Aspgelélav är en upp till 20 cm stor bladlav med mörkt olivgrön till svart bål som sväller i väta. I torrt tillstånd är den kraftigt rynkad, ofta med tätt sittande apothecier på åsarna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för aspgelélav

Länsvis förekomst och status för aspgelélav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för aspgelélav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har sin huvudsakliga utbredning i Mellansverige och de norra kustlandskapen. Totalt finns mer än 1000 kända lokaler. Vissa uppgifter tyder på att den är på tillbakagång i sydvästra Sverige och i skogslandet i norra delen av utbredningsområdet. I övrigt är den känd från Norge och Finland (rödlistad) samt från flera andra europeiska länder, speciellt längs Atlantkusten. Enstaka förekomster i Afrika och Nordamerika har också rapporterats.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema subnigrescensDegel. - aspgelélav

Den växer på stammar av asp i skog men även i bergbranter, på bergknallar, i svämlövskogar, efter sjöstränder och i igenväxande slåtter- och hagmarker. Aspgelélav växer också högt uppe i trädkronorna och på sydexponerade aspstammar och förefaller inte vara lika känslig för uttorkning som de övriga här behandlade Collema-arterna även om luftfuktigheten åtminstone tidvis är hög. I norra Sverige förekommer den på gamla lövbrännor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Ädellövskog, Sjöar, Vattendrag, Trädbärande gräsmark, Myrbiotoper, Småvatten

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Lämpliga träd nyskapas i begränsad omfattning. Aspgelélav missgynnas vid slutavverkning. I norra Sverige hotas arten genom slutavverkning av äldre barrskog med åldriga aspar, ofta på skogsbergens sluttningar. Arten försvinner på aspar som lämnas kvar på hyggen.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Dungar av asp bör lämnas kvar även på rationellt skött skogsmark. Ytterligare undersökningar av artens nuvarande status bör genomföras.
Utländska namn – NO: Ospeblæreglye, FI: Haavanhyytelöjäkälä.

Degelius, G. 1954. The lichen genus Collema in Europe. Symb. Bot. Ups. 13(2).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema subnigrescens, Degel. - aspgelélav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.