Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stinknagelskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Gymnopus hariolorum
Stinknagelskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En typisk nagelskivling med 2–5 cm bred, tunn, snart plattad hatt, slank fot och seg konsistens. Hatten är åtminstone som ung och i mitten något köttfärgad eller rödbrun men annars vitaktig och mot kanten fint genomskinligt strimmig. Lamellerna är tunna, smala, täta och vitaktiga. Foten har ungefär samma färg som hatten och är mot basen ulligt hårig. Den starka lukten av rutten kål eller vitlök är karaktäristisk för arten.
Utbredning
Länsvis förekomst för stinknagelskivling Observationer i  Sverige för stinknagelskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sällsynt art med ett fåtal kända lokaler i Skåne, en på Öland och två vardera i Västergötland, Närke, Västmanland och Stockholmstrakten. 15 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150, vilket motsvarar ungefär 300 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 3 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 500-600 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 20 åren, en fortlöpande minskning pågår p.g.a. minskade areal ädellövskog med lämpliga kvaliteter. Den är mycket sällsynt också i Danmark och känd från en lokal vid Oslo i Norge. I Mellaneuropa är arten vanligare än hos oss.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare på multnande löv av ädellövträd, bl.a. bok, ek och ask, oftast i tät löv- och blandskog. Total population i landet är liten och bedöms ha minskat och fortlöpande minska p.g.a. begränsad areal ädellövskog med lämpliga habitatkvaliteteér. Antalet reproduktiva individer skattas till 3750 (750-7500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (15-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (80-400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Ekologi
Stinknagelskivling växer gruppvis men ej tuvat på multnande löv av ädla lövträd, t.ex. bok, ek eller ask. Den tycks åtminstone hos oss vara knuten till täta lundar med tjockt förnaskikt på marken. Den fruktifierar gärna tidigt på säsongen, under regniga perioder sommartid. Arten kan betraktas som en god indikator på skyddsvärd, lundartad miljö. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Marasmiaceae, Släkte Gymnopus, Art Gymnopus hariolorum (Bull. : Fr.) Antonín, Halling & Noordel. - stinknagelskivling Synonymer Collybia hariolorum (Bull. : Fr.) Quél.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare på multnande löv av ädellövträd, bl.a. bok, ek och ask, oftast i tät löv- och blandskog. Total population i landet är liten och bedöms ha minskat och fortlöpande minska p.g.a. begränsad areal ädellövskog med lämpliga habitatkvaliteteér. Antalet reproduktiva individer skattas till 3750 (750-7500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (15-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (80-400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
En typisk nagelskivling med 2–5 cm bred, tunn, snart plattad hatt, slank fot och seg konsistens. Hatten är åtminstone som ung och i mitten något köttfärgad eller rödbrun men annars vitaktig och mot kanten fint genomskinligt strimmig. Lamellerna är tunna, smala, täta och vitaktiga. Foten har ungefär samma färg som hatten och är mot basen ulligt hårig. Den starka lukten av rutten kål eller vitlök är karaktäristisk för arten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stinknagelskivling

Länsvis förekomst och status för stinknagelskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stinknagelskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sällsynt art med ett fåtal kända lokaler i Skåne, en på Öland och två vardera i Västergötland, Närke, Västmanland och Stockholmstrakten. 15 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150, vilket motsvarar ungefär 300 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 3 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 500-600 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 20 åren, en fortlöpande minskning pågår p.g.a. minskade areal ädellövskog med lämpliga kvaliteter. Den är mycket sällsynt också i Danmark och känd från en lokal vid Oslo i Norge. I Mellaneuropa är arten vanligare än hos oss.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Marasmiaceae  
  • Släkte
    Gymnopus  
  • Art
    Gymnopus hariolorum(Bull. : Fr.) Antonín, Halling & Noordel. - stinknagelskivling
    Synonymer
    Collybia hariolorum (Bull. : Fr.) Quél.

Stinknagelskivling växer gruppvis men ej tuvat på multnande löv av ädla lövträd, t.ex. bok, ek eller ask. Den tycks åtminstone hos oss vara knuten till täta lundar med tjockt förnaskikt på marken. Den fruktifierar gärna tidigt på säsongen, under regniga perioder sommartid. Arten kan betraktas som en god indikator på skyddsvärd, lundartad miljö. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Ingrepp i lundmiljö som bl.a. innebär förändrat mikroklimat, hotar sannolikt denna art. Luftföroreningar kan på sikt medföra försämrade markförhållanden och därmed en ogynnsam miljö.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Alla växtplatser måste skyddas.
Utländska namn – NO: Lys stankflathatt, DK: Stinkende fladhat.

Cetto, B. 1979. Der grosse Pilzführer, Band 2. BLV Verlagsgesellschaft, München Bern Wien.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Marasmiaceae  
  • Släkte
    Gymnopus  
  • Art
    Gymnopus hariolorum, (Bull. : Fr.) Antonín, Halling & Noordel. - stinknagelskivling
    Synonymer
    Collybia hariolorum (Bull. : Fr.) Quél.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.