Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trådmjölskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Fibriciellum silvae-ryae
Trådmjölskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En tunn, skör skinnsvamp vars fruktkroppar liknar ett membran som sitter löst fäst vid underlaget. Hymeniet är slätt med vit till ljust gulbrun färg. Myceltrådar genomväver underlaget. Hyferna är av två slag, dels vanliga hyfer med söljor, dels tjockväggiga hyfer utan tvärväggar, s. k. skeletthyfer. Dessa förekommer bara närmast substratet och i myceltrådarna. Basidierna är kort cylindriska och har fyra sterigmer. Sporerna är små, släta, brett elliptiska till nästa runda och aningen tjockväggiga. Skeletthyferna bör göra arten lätt att identifiera i mikroskop. Arten kan vara svår att skilja från närstående arter i släktet Trechispora om skeletthyferna är få eller saknas. Den liknar då fr.a. Trechispora cohaerens.
Utbredning
Länsvis förekomst för trådmjölskinn Observationer i  Sverige för trådmjölskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs på material samlat i naturreservatet Rya skog i Göteborg 1961. Den har därutöver i Sverige bara setts på ytterligare en plats i Västergötland 2009. Från Norge och Finland föreligger ett fynd i vardera land och från Danmark sex fynd, huvuddelen från senare år. Det finns ett fåtal noteringar från andra länder i Europa, t. ex. Storbritannien, Tyskland och Italien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i lövved av bl.a. klibbal och asp, även på förna i barrskog. Mycket få fynd och status och ekologi dåligt känd. Uppenbart en mycket sällsynt art. Svårt att bedöma ev. minskning. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Trechispora-arter är marklevande och använder död ved på marken främst som ett stöd för sina utbredda fruktkroppar. Hur de skaffar sig näring är obekant men de tycks inte leva i symbios med växter. De svenska lokalerna utgörs av fuktig lövskog, så även de norska och finska lokalerna. I Danmark är arten bara funnen i några av de biologiskt sett allra mest värdefulla lövskogarna. Fruktkroppar kan anläggas på olika slag av lövträd eftersom arten sannolikt inte primärt är vednedbrytare.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Dött träd
Dött träd
· alar
· alar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Trechisporales, Familj Hydnodontaceae, Släkte Fibriciellum, Art Fibriciellum silvae-ryae J.Erikss. & Ryvarden - trådmjölskinn Synonymer Trechispora silvae-ryae (J.Erikss. & Ryvarden) K.H.Larss.

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i lövved av bl.a. klibbal och asp, även på förna i barrskog. Mycket få fynd och status och ekologi dåligt känd. Uppenbart en mycket sällsynt art. Svårt att bedöma ev. minskning. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En tunn, skör skinnsvamp vars fruktkroppar liknar ett membran som sitter löst fäst vid underlaget. Hymeniet är slätt med vit till ljust gulbrun färg. Myceltrådar genomväver underlaget. Hyferna är av två slag, dels vanliga hyfer med söljor, dels tjockväggiga hyfer utan tvärväggar, s. k. skeletthyfer. Dessa förekommer bara närmast substratet och i myceltrådarna. Basidierna är kort cylindriska och har fyra sterigmer. Sporerna är små, släta, brett elliptiska till nästa runda och aningen tjockväggiga. Skeletthyferna bör göra arten lätt att identifiera i mikroskop. Arten kan vara svår att skilja från närstående arter i släktet Trechispora om skeletthyferna är få eller saknas. Den liknar då fr.a. Trechispora cohaerens.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trådmjölskinn

Länsvis förekomst och status för trådmjölskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trådmjölskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs på material samlat i naturreservatet Rya skog i Göteborg 1961. Den har därutöver i Sverige bara setts på ytterligare en plats i Västergötland 2009. Från Norge och Finland föreligger ett fynd i vardera land och från Danmark sex fynd, huvuddelen från senare år. Det finns ett fåtal noteringar från andra länder i Europa, t. ex. Storbritannien, Tyskland och Italien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Trechisporales  
  • Familj
    Hydnodontaceae  
  • Släkte
    Fibriciellum  
  • Art
    Fibriciellum silvae-ryaeJ.Erikss. & Ryvarden - trådmjölskinn
    Synonymer
    Trechispora silvae-ryae (J.Erikss. & Ryvarden) K.H.Larss.

Trechispora-arter är marklevande och använder död ved på marken främst som ett stöd för sina utbredda fruktkroppar. Hur de skaffar sig näring är obekant men de tycks inte leva i symbios med växter. De svenska lokalerna utgörs av fuktig lövskog, så även de norska och finska lokalerna. I Danmark är arten bara funnen i några av de biologiskt sett allra mest värdefulla lövskogarna. Fruktkroppar kan anläggas på olika slag av lövträd eftersom arten sannolikt inte primärt är vednedbrytare.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
Arten trivs i fuktig lövskog, en starkt hotad miljö med begränsad utbredning. De fåtal växtplatserna innebär att arten har en alltför svag population för överlevnad på lång sikt. Den enda finska lokalen är numera förstörd medan den norska, de danska och den ena av de svenska lokalerna är naturreservat.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Ett urval fuktiga lövskogar i sydvästra Sverige bör inventeras för att försöka klarlägga om arten kanske har en mer stabil population i landet. Svampfloran på den senast upptäckta platsen i Västergötland bör dokumenteras och området skyddas.
Utländska namn: FI – säieharsukka. Släktet Fibriciellum skapades för denna enda art och grundades på vad som uppfattades som en rad unika egenskaper. Senare har fler arter med liknande morfologi påträffats i andra delar av världen och skillnaden mot Trechispora minskat. Undersökningar med hjälp av DNA visar att Fibriciellum bör behandlas som en synonym till Trechispora men detta är formellt inte genomfört ännu.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1975. The Corticiaceae of North Europe, vol 3. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Trechisporales  
  • Familj
    Hydnodontaceae  
  • Släkte
    Fibriciellum  
  • Art
    Fibriciellum silvae-ryae, J.Erikss. & Ryvarden - trådmjölskinn
    Synonymer
    Trechispora silvae-ryae (J.Erikss. & Ryvarden) K.H.Larss.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012