Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sydlig platticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ganoderma adspersum
Sydlig platticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sydlig platticka är karaktäristisk art med stora fleråriga fruktkroppar på lövträd. Fruktkropparna är knöliga som unga och blir med åldern konsolformiga, upp till 20 cm breda och upp till 6 cm tjocka i Sverige. På kontinenten kan de nå 60 cm i bredd och 30 cm i tjocklek. Arter i släktet Ganoderma kännetecknas bland annat av att de har tunn hattskorpa som man kan göra ett märke i om man trycker med nageln och att de har dubbelväggiga sporer. Sydlig platticka fodrar dock ett hårt tryck med nageln för att få ett märke då den har har en 1–3 mm tjock hattskorpa. Hattöversidan är ljus- olivbrun, som gammmal mörkt gråbrun till svart. Tillväxtkanten är vitaktig- svagt gulaktig. Porlagret är vitaktigt och får bruna fläckar vid tumning. Pormynningarna är mycket små, upp till 5 per mm. Köttet (tramat) i tickan är mörkt rödbrunt. Tickan kan förväxlas med den vanliga plattickan, G. applanatum, som snarare växer i skogsmark än i parker och alleér, har ett plattare växttsätt, ett ljusare brungrått kött som dessutom ligger inskickat mellan tickans rörlager och en tunnare, 0,5–1 mm tjock, hattskorpa. Sporstorlekarna skiljer sig markant mellan dessa två arter; måtten är 8,5–10 (12) x 5–7,5 µm för sydlig platticka och 6–8,5 x 4,5–6 µm för platticka.
Utbredning
Länsvis förekomst för sydlig platticka Observationer i  Sverige för sydlig platticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sydlig platticka är en sydlig art på nordgränsen av sitt utbredningsområde i södra Sverige. Den är vanlig i tempererade och tropiska delar av Afrika och Asien. Den är inte känd ifrån Amerika. Den gynnas av kustklimat och har sin huvudsakliga utbredning i Europa i söder och väster. Den är vanligare än platticka i England. Den påträffades första gången 1992 i Sverige (Tromtö) och är nu känd från 10 lokaler (2005). Den är rödlistad i Danmark, Tyskland och Österrike.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Parasit i grova stammar av bok och lind, men även andra lövträd. Påträffas i ädellövskog, allé, park och växthus. En sydlig art, på nordgränsen av sitt utbredningsområde och troligen stadd under invandring men med mycket liten population i landet. Aggresiv parasit vars värdträd snabbt tas ner av parkförvaltningar etc. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (20). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (4-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (1344-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (16-100) km². Populationen är ökande. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Sydlig platticka är en vednedbrytare som lever på död ved på döda eller skadade lövträd. Den är inte en patogen som angriper friska levande träd. Den påträffas ofta i parker, alléer eller stadsnära miljöer med lövträd men även i ädellövskog. I Sverige och Danmark är den funnen på bok, lind, alm, ek, men även på gran och tall (Danmark). På kontinenten är den uppgiven från de allra flesta lövträd, förutom de ovan även al, ask, avenbok, björk, fläder, hassel, körsbär, lind, lönn, hästkastanj, mullbär, plommon, päron, rönn, sälg, valnöt. I tropikerna växer den på de allra flesta slag av lövved. Den är en vitrötesvamp och bildar oftast sina fruktkroppar nere vid stambasen på grova gamla, skadade eller försvagade träd. Det är förmodligen bara en svampindivid (ett genetiskt unikt mycel) i varje träd där den påträffas. Fruktkropparna är fleråriga och livslängden på mycelet i veden är troligen många decennier, potentiellt lika länge som det finns kvar ved.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporaceae, Släkte Ganoderma (lacktickor), Art Ganoderma adspersum (Schulzer) Donk - sydlig platticka Synonymer Polyporus adspersus Schulzer, Ganoderma europaeum Steyaert, sydlig platt-ticka

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Parasit i grova stammar av bok och lind, men även andra lövträd. Påträffas i ädellövskog, allé, park och växthus. En sydlig art, på nordgränsen av sitt utbredningsområde och troligen stadd under invandring men med mycket liten population i landet. Aggresiv parasit vars värdträd snabbt tas ner av parkförvaltningar etc. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (20). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (4-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (1344-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (16-100) km². Populationen är ökande. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Sydlig platticka är karaktäristisk art med stora fleråriga fruktkroppar på lövträd. Fruktkropparna är knöliga som unga och blir med åldern konsolformiga, upp till 20 cm breda och upp till 6 cm tjocka i Sverige. På kontinenten kan de nå 60 cm i bredd och 30 cm i tjocklek. Arter i släktet Ganoderma kännetecknas bland annat av att de har tunn hattskorpa som man kan göra ett märke i om man trycker med nageln och att de har dubbelväggiga sporer. Sydlig platticka fodrar dock ett hårt tryck med nageln för att få ett märke då den har har en 1–3 mm tjock hattskorpa. Hattöversidan är ljus- olivbrun, som gammmal mörkt gråbrun till svart. Tillväxtkanten är vitaktig- svagt gulaktig. Porlagret är vitaktigt och får bruna fläckar vid tumning. Pormynningarna är mycket små, upp till 5 per mm. Köttet (tramat) i tickan är mörkt rödbrunt. Tickan kan förväxlas med den vanliga plattickan, G. applanatum, som snarare växer i skogsmark än i parker och alleér, har ett plattare växttsätt, ett ljusare brungrått kött som dessutom ligger inskickat mellan tickans rörlager och en tunnare, 0,5–1 mm tjock, hattskorpa. Sporstorlekarna skiljer sig markant mellan dessa två arter; måtten är 8,5–10 (12) x 5–7,5 µm för sydlig platticka och 6–8,5 x 4,5–6 µm för platticka.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sydlig platticka

Länsvis förekomst och status för sydlig platticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sydlig platticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sydlig platticka är en sydlig art på nordgränsen av sitt utbredningsområde i södra Sverige. Den är vanlig i tempererade och tropiska delar av Afrika och Asien. Den är inte känd ifrån Amerika. Den gynnas av kustklimat och har sin huvudsakliga utbredning i Europa i söder och väster. Den är vanligare än platticka i England. Den påträffades första gången 1992 i Sverige (Tromtö) och är nu känd från 10 lokaler (2005). Den är rödlistad i Danmark, Tyskland och Österrike.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Ganoderma - lacktickor 
  • Art
    Ganoderma adspersum(Schulzer) Donk - sydlig platticka
    Synonymer
    Polyporus adspersus Schulzer
    Ganoderma europaeum Steyaert
    sydlig platt-ticka

Sydlig platticka är en vednedbrytare som lever på död ved på döda eller skadade lövträd. Den är inte en patogen som angriper friska levande träd. Den påträffas ofta i parker, alléer eller stadsnära miljöer med lövträd men även i ädellövskog. I Sverige och Danmark är den funnen på bok, lind, alm, ek, men även på gran och tall (Danmark). På kontinenten är den uppgiven från de allra flesta lövträd, förutom de ovan även al, ask, avenbok, björk, fläder, hassel, körsbär, lind, lönn, hästkastanj, mullbär, plommon, päron, rönn, sälg, valnöt. I tropikerna växer den på de allra flesta slag av lövved. Den är en vitrötesvamp och bildar oftast sina fruktkroppar nere vid stambasen på grova gamla, skadade eller försvagade träd. Det är förmodligen bara en svampindivid (ett genetiskt unikt mycel) i varje träd där den påträffas. Fruktkropparna är fleråriga och livslängden på mycelet i veden är troligen många decennier, potentiellt lika länge som det finns kvar ved.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Artens sällsynthet i Sverige beror bland annat på att den i Sverige tangerar sin utbrednings nordgräns. Det konkreta hotet för denna ovanliga art är att de få träd där landets få svampindivider växer avverkas. Tickan är väleftersökt och eftersom den har en flerårig fruktkropp som oftast sitt nära marken är det lätt att undersöka om den finns i t ex parkmiljöer. Behöver man av säkerhetsskäl ta ner träd med sydlig platticka bör man inte flisa eller elda den nedre stamstocken där svampen oftast sitter, utan transportera den till något lämpligt upplagsställe i t ex kanten av parken. Då kommer svampen att fortleva och stocken dessutom i ytterligare många år vara till gagn för den vedlevande mångfalden.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
För att säkerställa denna arts förekomst i Sverige bör de träd där svampen finns skyddas liksom andra grova lövträd i dess närhet för att möjliggöra för arten att spridas och etableras i grannskopet.
Utländska namn – DK: Grov lakporesvamp.

Breitenbach, J. & Kränzlin, F. Pilze der Schweiz band 2 BILD (som Ganoderma adspersum) Hansen, L. & Knudsen, H. 1997. Nordic Macromycetes vol 3. Nordsvamp, Copenhagen.

Jaederfeldt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening. Stockholm.

Petersen, JH. 1983. Lakporesvampene (Ganoderma) i Danmark og Europa. Svampe 7: 1-11.

Phillips, R. & Jacobsson, S. 1982. Norstedts stora svampbok. P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm

Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1993. European Polypores. Part 1 Fungiflora, Oslo.

Unger H-G. 1997. Ganoderma australe (Fr.) Pat. Hittad i Lund. Jordstjärnan 18: 26-31.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Klas Jaederfeldt 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Ganoderma - lacktickor 
  • Art
    Ganoderma adspersum, (Schulzer) Donk - sydlig platticka
    Synonymer
    Polyporus adspersus Schulzer
    Ganoderma europaeum Steyaert
    sydlig platt-ticka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Klas Jaederfeldt 2005.