Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kejsarspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius elegantissimus
Kejsarspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kejsarspindling är en stor, vacker spindling (undersläktet Phlegmacium), med lysande färger. Från början är hatten gul, men den antar snart en brunorange ton, åtminstone i mitten. Lamellerna är gula, liksom den kraftiga foten med skarpkantad bulb. Köttet är vitt och har en sötaktig lukt.
Utbredning
Länsvis förekomst för kejsarspindling Observationer i  Sverige för kejsarspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sydlig lövskogsart, som i Sverige bara förekommer på några ställen i trakten av Kristianstad i Skåne. På den ena av dem (Degeberga) växer den dock ganska rikligt. 5 kända aktuella lokaler i landet (2005). Väl eftersökt art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 25, vilket motsvarar ungefär 250 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 2 500 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 500 km2. Populationen bedöms ha minskat med mellan 5 och 15 % över de senaste 50 åren, p.g.a. avverkning av artens värdträd, ändrad markanvändning och omföring av lövskog till barrskog. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. I Danmark är den funnen på flera ställen, t.ex. på Möns klint och kring Århus på Jylland. Inga fynd föreligger från Norge eller Finland. Arten är ganska spridd i Mellaneuropa och är åtminstone i vissa trakter relativt vanlig. Den är dock omnämnd som hotad i Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med bok i ängsbokskog på torr och kalkrik mark. Väl eftersökt och relativt lågt mörkertal. Populationen bedöms som mycket liten och därmed mycket känslig för alla typer av förändringar på dess fåtaliga växtplatser. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (300-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (30). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (11-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (6000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (44-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Bildar mykorrhiza med bok, i ängsbokskog på torr och kalkrik mark. Den växer företrädesvis på lätta, väldränerade jordar, och enbart på kalkrik mark. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius elegantissimus Rob.Henry - kejsarspindling Synonymer Cortinarius auroturbinatus, orangegul spindelskivling

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med bok i ängsbokskog på torr och kalkrik mark. Väl eftersökt och relativt lågt mörkertal. Populationen bedöms som mycket liten och därmed mycket känslig för alla typer av förändringar på dess fåtaliga växtplatser. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (300-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (30). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (11-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (6000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (44-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Kejsarspindling är en stor, vacker spindling (undersläktet Phlegmacium), med lysande färger. Från början är hatten gul, men den antar snart en brunorange ton, åtminstone i mitten. Lamellerna är gula, liksom den kraftiga foten med skarpkantad bulb. Köttet är vitt och har en sötaktig lukt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kejsarspindling

Länsvis förekomst och status för kejsarspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kejsarspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sydlig lövskogsart, som i Sverige bara förekommer på några ställen i trakten av Kristianstad i Skåne. På den ena av dem (Degeberga) växer den dock ganska rikligt. 5 kända aktuella lokaler i landet (2005). Väl eftersökt art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 25, vilket motsvarar ungefär 250 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 2 500 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 500 km2. Populationen bedöms ha minskat med mellan 5 och 15 % över de senaste 50 åren, p.g.a. avverkning av artens värdträd, ändrad markanvändning och omföring av lövskog till barrskog. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. I Danmark är den funnen på flera ställen, t.ex. på Möns klint och kring Århus på Jylland. Inga fynd föreligger från Norge eller Finland. Arten är ganska spridd i Mellaneuropa och är åtminstone i vissa trakter relativt vanlig. Den är dock omnämnd som hotad i Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius elegantissimusRob.Henry - kejsarspindling
    Synonymer
    Cortinarius auroturbinatus
    orangegul spindelskivling

Bildar mykorrhiza med bok, i ängsbokskog på torr och kalkrik mark. Den växer företrädesvis på lätta, väldränerade jordar, och enbart på kalkrik mark. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Kalavverkning, kraftig gallring eller andra genomgripande förändringar i bokskog missgynnar arten. På längre sikt kan försämrade markförhållanden som en följd av luftburna föroreningar utgöra ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
De få kända lokalerna, vilka också är växtplats för en rad andra mycket sällsynta svampar, måste omgående säkerställas. För att artens överlevnad i landet skall kunna säkerställas måste fler bokskogar på kalkrik mark undantas från skogsbruk eller skötas med stor försiktighet och kalavverkning undvikas helt.
Utländska namn: DK: Orangegylden slørhat, FI: Oranssinuppiseitikki.

Lange, J.E. 1935–40. Flora Agaricina Danica (nr. 84 C). Köpenhamn.

Moser, M. 1960. Die Pilze Mitteleuropas Band IV. Die Gattung Phlegmacium. Verlag Julius Klinkhardt, Bad Heilbrunn.

Phillips, R. & Jacobsson, S. 1982. Norstedts stora svampbok. P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius elegantissimus, Rob.Henry - kejsarspindling
    Synonymer
    Cortinarius auroturbinatus
    orangegul spindelskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.