Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mjölspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius flavovirens
Mjölspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mjölspindling är en stor och kraftig spindling tillhörande undersläktet Phlegmacium. Hatten är ljust brungul med olivgrönt inslag och har ofta små gråbruna, tilltryckta fjäll i mitten. Lamellerna är täta och ljust gulgröna. Foten har en skarpkantad bulb vid basen och är gulaktig eller mässingsfärgad. Lukt och smak är mjölartad, vilket skiljer den från andra, snarlika arter.
Utbredning
Länsvis förekomst för mjölspindling Observationer i  Sverige för mjölspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sydlig lövskogsart. På Gotland förekommer den flerstädes i lövängarna. På fastlandet är den mycket sällsynt och endast känd från Västergötland och en lokal vardera i Dalsland och Närke. En stor del av fyndplatserna ligger i naturreservat. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 250, vilket motsvarar ungefär 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 5 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 1 000 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 50 åren, en fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. igenväxning, beskuggning och försämrat lokalklimat. I Danmark har den nyligen upptäcks på en lokal på Jylland. Den är också funnen i Norge (2 lokaler, hänsynskrävande i rödlistan) och på Åland. I övriga Europa förekommer den åtminstone i Frankrike och södra Tyskland (rödlistad), men är ganska sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med ek och hassel i ädellövskog, löväng och hässlen på kalkrik mark. Sannolikt en värmegynnad art. Total population i landet bedöms som liten och fortlöpande minska. Missgynnas både av igenväxning och alltför stark utglesning av träd- och buskskikt. EU´s miljöstödsregler kräver oftast alltför kraftig och schablonartad röjning för att passa mosaikberoende arter. Utförd på rätt sätt kan miljöstödets restaureringar vara gynnsamma för arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (80-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (216-600) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Bildar mykorrhiza med ek, i ängsekskog, löväng och lövskog på kalkrik mark. Sannolikt en värmegynnad art. På samtliga svenska lokaler förefaller den växa tillsammans med ek, medan den på den danska lokalen växer under bok. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius flavovirens Rob.Henry - mjölspindling Synonymer Cortinarius olivellus Rob.Henry

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek och hassel i ädellövskog, löväng och hässlen på kalkrik mark. Sannolikt en värmegynnad art. Total population i landet bedöms som liten och fortlöpande minska. Missgynnas både av igenväxning och alltför stark utglesning av träd- och buskskikt. EU´s miljöstödsregler kräver oftast alltför kraftig och schablonartad röjning för att passa mosaikberoende arter. Utförd på rätt sätt kan miljöstödets restaureringar vara gynnsamma för arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (80-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (216-600) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Mjölspindling är en stor och kraftig spindling tillhörande undersläktet Phlegmacium. Hatten är ljust brungul med olivgrönt inslag och har ofta små gråbruna, tilltryckta fjäll i mitten. Lamellerna är täta och ljust gulgröna. Foten har en skarpkantad bulb vid basen och är gulaktig eller mässingsfärgad. Lukt och smak är mjölartad, vilket skiljer den från andra, snarlika arter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mjölspindling

Länsvis förekomst och status för mjölspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mjölspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sydlig lövskogsart. På Gotland förekommer den flerstädes i lövängarna. På fastlandet är den mycket sällsynt och endast känd från Västergötland och en lokal vardera i Dalsland och Närke. En stor del av fyndplatserna ligger i naturreservat. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 250, vilket motsvarar ungefär 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 5 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 1 000 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 50 åren, en fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. igenväxning, beskuggning och försämrat lokalklimat. I Danmark har den nyligen upptäcks på en lokal på Jylland. Den är också funnen i Norge (2 lokaler, hänsynskrävande i rödlistan) och på Åland. I övriga Europa förekommer den åtminstone i Frankrike och södra Tyskland (rödlistad), men är ganska sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius flavovirensRob.Henry - mjölspindling
    Synonymer
    Cortinarius olivellus Rob.Henry

Bildar mykorrhiza med ek, i ängsekskog, löväng och lövskog på kalkrik mark. Sannolikt en värmegynnad art. På samtliga svenska lokaler förefaller den växa tillsammans med ek, medan den på den danska lokalen växer under bok. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Förändringar av växtmiljön på grund av ändrad markanvändning, t.ex. minskad hävd, avverkning av lövträd eller plantering av barrskog utgör tydliga hot. På lång sikt försämrade markförhållanden på grund av luftföroreningar kan också vara negativt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Kända växtplatser bör bevaras och fortsätta att hävdas. Dessa är samtidigt växtplats också för flera andra, sällsynta Phlegmacium-arter. För att gynna arten bör skogsbruk i ädellövskog på kalkrik mark undvikas. De få kvarvarande trädbärande, kulturskapade gräsmarkerna måste hävdas enligt gammal tradition och tillförsel av gödning får ej förekomma.
Utländska namn: NO: Gulgrønn melslørsopp, DK: Mel-slørhat, FI: Jauhonuppiseitikki.

Brandrud, T.E., Lindström, H., Marklund, H., Melot, J. & Muskos, S. 1989. Cortinarius, Flora Photographica. Blad A29. Härnösand.

Vesterholt, J. 1993. Interessante fund af knold-slørhatte (Cortinarius underslægt Phlegmacium). Svampe 27: 41–46.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius flavovirens, Rob.Henry - mjölspindling
    Synonymer
    Cortinarius olivellus Rob.Henry
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.