Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  marmorskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Athelopsis lacerata
Marmorskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En tunn, vit, lucker skinnsvamp som lätt kan lossas från sitt underlag. Ytan krackelerar vid torkning. Sporerna är släta, cylindriska och något böjda. Sporväggen färgas blå i Melzers lösning. Basidierna är något skaftade vilket är en karaktär för släktet Athelopsis. Varken inom släktena Athelopsis eller Amylocorticium finns några arter med samma sporform som hos marmorskinn. Även om den blå färgreaktionen hos sporväggen kan vara svår att observera bör arten inte kunna förväxlas med någon annan skinnsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för marmorskinn Observationer i  Sverige för marmorskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sällsynt art som hittills i hela världen bara påträffats ett tiotal gånger. Den är beskriven 1941 på svenskt material insamlat av Lars Romell i Bromma 1918. Påföljande svenska fynd gjordes i Muddus nationalpark 1949 och i ett naturreservat på Hunneberg i Västergötland 1978. En föga känd och därför säkerligen förbisedd art, som dock uppenbarligen är mycket sällsynt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 60 (2005). Från Norge föreligger tre fynd och från Spanien, Frankrike och Schweiz vardera ett. De två sistnämnda fynden har dock ej kontrollerats. Lokalen på Hunneberg har återbesökts men arten kunde inte återfinnas. Omfattande inventeringar har under senare år gjorts i den biotop där arten hittills är känd. Trots detta har alltså endast en fruktkropp påträffats.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C1; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare på starkt murkna, grova liggande stammar av tall i barrskog. Nordlig art. Mycket få fynd i landet och världen som helhet. Bara påträffad i tallskog med mycket lämplig död grov tallved. Säkerligen förbisedd, men dock uppenbarligen är mycket sällsynt. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. att arealen naturskogsartad barrskog med lågor, skog som aldrig kalavverkats fortsätter att avverkas och minska i areal och att lågor körs sönder av skogsmaskiner i samband med avverkning och markberedning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (20-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (2-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (8-300) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (C1; D1).
Ekologi
Samtliga kontrollerade fynd har gjorts på multnande barrved. I de fall substratets ursprung är känt utgörs det av tall. Veden där fruktkropparna vuxit har varit starkt nedbruten och härrör troligen från grövre stockar. Kollekten från Muddus växte på en grov tallstock som hade avverkats 1905. Den hade alltså vid observationstillfället multnat i 44 år. Det franska fyndet uppges ha växt på Cytisus, en ärtväxt. Fyndorterna representerar vitt skilda klimatområden och svampen har påträffats såväl på våren (Bromma) som på hösten (de övriga). Fruktkroppar uppträder som regel bara på någon enstaka plats på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· popplar
· popplar
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Atheliales, Familj Atheliaceae, Släkte Athelopsis, Art Athelopsis lacerata (Litsch.) J. Erikss. & Ryvarden - marmorskinn Synonymer Amylocorticium laceratum (Litsch.) Hjortstam & Ryvarden

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C1; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare på starkt murkna, grova liggande stammar av tall i barrskog. Nordlig art. Mycket få fynd i landet och världen som helhet. Bara påträffad i tallskog med mycket lämplig död grov tallved. Säkerligen förbisedd, men dock uppenbarligen är mycket sällsynt. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. att arealen naturskogsartad barrskog med lågor, skog som aldrig kalavverkats fortsätter att avverkas och minska i areal och att lågor körs sönder av skogsmaskiner i samband med avverkning och markberedning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (20-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (2-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (8-300) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (C1; D1).
En tunn, vit, lucker skinnsvamp som lätt kan lossas från sitt underlag. Ytan krackelerar vid torkning. Sporerna är släta, cylindriska och något böjda. Sporväggen färgas blå i Melzers lösning. Basidierna är något skaftade vilket är en karaktär för släktet Athelopsis. Varken inom släktena Athelopsis eller Amylocorticium finns några arter med samma sporform som hos marmorskinn. Även om den blå färgreaktionen hos sporväggen kan vara svår att observera bör arten inte kunna förväxlas med någon annan skinnsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för marmorskinn

Länsvis förekomst och status för marmorskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för marmorskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sällsynt art som hittills i hela världen bara påträffats ett tiotal gånger. Den är beskriven 1941 på svenskt material insamlat av Lars Romell i Bromma 1918. Påföljande svenska fynd gjordes i Muddus nationalpark 1949 och i ett naturreservat på Hunneberg i Västergötland 1978. En föga känd och därför säkerligen förbisedd art, som dock uppenbarligen är mycket sällsynt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 60 (2005). Från Norge föreligger tre fynd och från Spanien, Frankrike och Schweiz vardera ett. De två sistnämnda fynden har dock ej kontrollerats. Lokalen på Hunneberg har återbesökts men arten kunde inte återfinnas. Omfattande inventeringar har under senare år gjorts i den biotop där arten hittills är känd. Trots detta har alltså endast en fruktkropp påträffats.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Atheliales  
  • Familj
    Atheliaceae  
  • Släkte
    Athelopsis  
  • Art
    Athelopsis lacerata(Litsch.) J. Erikss. & Ryvarden - marmorskinn
    Synonymer
    Amylocorticium laceratum (Litsch.) Hjortstam & Ryvarden

Samtliga kontrollerade fynd har gjorts på multnande barrved. I de fall substratets ursprung är känt utgörs det av tall. Veden där fruktkropparna vuxit har varit starkt nedbruten och härrör troligen från grövre stockar. Kollekten från Muddus växte på en grov tallstock som hade avverkats 1905. Den hade alltså vid observationstillfället multnat i 44 år. Det franska fyndet uppges ha växt på Cytisus, en ärtväxt. Fyndorterna representerar vitt skilda klimatområden och svampen har påträffats såväl på våren (Bromma) som på hösten (de övriga). Fruktkroppar uppträder som regel bara på någon enstaka plats på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· popplar - Populus (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Arten hotas av minskad tillgång till lämpligt substrat och av att arealen naturskog minskar och att de områden som återstår är så fragmenterade att artens spridning försvåras.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör i första hand eftersökas på lokalerna i Muddus och på Hunneberg. Ytterligare inventeringar i äldre skog i norra Sverige kan möjligen ge besked om arten har en större utbredning än vad som hittills är känt.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1973. The Corticiaceae of North Europe. Vol. 2. Fungiflora, Oslo.

Hjortstam, K. & Ryvarden, L. 1979. Notes on Corticiaceae (Basidiomycetes) V. Mycotaxon 10: 201–209.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Atheliales  
  • Familj
    Atheliaceae  
  • Släkte
    Athelopsis  
  • Art
    Athelopsis lacerata, (Litsch.) J. Erikss. & Ryvarden - marmorskinn
    Synonymer
    Amylocorticium laceratum (Litsch.) Hjortstam & Ryvarden
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.