Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jättespindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius praestans
Jättespindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jättespindling har en 8–20 cm bred, slemmig hatt och torr fot (den tillhör undersläktet Phlegmacium). Hatten är hos unga svampar brun med mer eller mindre tydligt blått inslag och med vita plättar av hyllerester. Gamla hattar blir enfärgat bruna.
Utbredning
Länsvis förekomst för jättespindling Observationer i  Sverige för jättespindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En art som i Sverige huvudsakligen uppträder i östra Götaland och Svealand. Den är funnen på Öland och Gotland, i Småland, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Västmanland och Uppland, överallt sällsynt. 60 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 600, vilket motsvarar ungefär 1 200 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 12 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 2 000-3 000 km2. En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. förändrad markanvändning. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten har en sydöstlig utbredning, den är t.ex. vanlig på Ösel. Den är funnen i Norge (Oslotrakten) och är där rödlistad men saknas i Danmark och Finland. I övrigt finns den i Mellan- och Sydeuropa och är i varje fall i Frankrike och Italien inte ovanlig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med ek, lind, avenbok och hassel. Växer i ädellövskog, ädellövbryn, löväng och hagmark, på torr kalk- och näringsrik och ofta betad mark. Värmegynnad. En fortlöpande minskning bedöms ha skett och fortsatt pågå p.g.a. minskad beteshävd med igenväxning och försämrade habitatkvaliteér som följd. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten har en tydligt sydöstlig utbredning och är t.ex. vanlig på Ösel. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 km² och förekomstarean (AOO) till 600 (332-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Bildar mykorrhiza med bok, ek, lind och hassel. Påträffas i löv- och blandskog samt bryn, löväng och hagmark, på torr, kalk- och näringsrik mark. Växtplatserna är ofta blockrika och har endast ett tunt jordlager. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· avenbok
· avenbok
· hassel
· hassel
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius praestans (Cordier) Gillet - jättespindling Synonymer Agaricus praestans Cordier, Cortinarius praestans Cordier

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek, lind, avenbok och hassel. Växer i ädellövskog, ädellövbryn, löväng och hagmark, på torr kalk- och näringsrik och ofta betad mark. Värmegynnad. En fortlöpande minskning bedöms ha skett och fortsatt pågå p.g.a. minskad beteshävd med igenväxning och försämrade habitatkvaliteér som följd. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten har en tydligt sydöstlig utbredning och är t.ex. vanlig på Ösel. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 km² och förekomstarean (AOO) till 600 (332-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Jättespindling har en 8–20 cm bred, slemmig hatt och torr fot (den tillhör undersläktet Phlegmacium). Hatten är hos unga svampar brun med mer eller mindre tydligt blått inslag och med vita plättar av hyllerester. Gamla hattar blir enfärgat bruna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jättespindling

Länsvis förekomst och status för jättespindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jättespindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En art som i Sverige huvudsakligen uppträder i östra Götaland och Svealand. Den är funnen på Öland och Gotland, i Småland, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Västmanland och Uppland, överallt sällsynt. 60 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 600, vilket motsvarar ungefär 1 200 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 12 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 2 000-3 000 km2. En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. förändrad markanvändning. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten har en sydöstlig utbredning, den är t.ex. vanlig på Ösel. Den är funnen i Norge (Oslotrakten) och är där rödlistad men saknas i Danmark och Finland. I övrigt finns den i Mellan- och Sydeuropa och är i varje fall i Frankrike och Italien inte ovanlig.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius praestans(Cordier) Gillet - jättespindling
    Synonymer
    Agaricus praestans Cordier
    Cortinarius praestans Cordier

Bildar mykorrhiza med bok, ek, lind och hassel. Påträffas i löv- och blandskog samt bryn, löväng och hagmark, på torr, kalk- och näringsrik mark. Växtplatserna är ofta blockrika och har endast ett tunt jordlager. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Jättespindling är troligen värmekrävande, varför igenväxning med sly med ökad skuggeffekt torde missgynna den. De flesta kända lokaler är betade eller har varit betade fram t o m det senaste årtiondet. Möjligen kan arten leva kvar även om betet upphör, bara inte de gamla hagmarkerna planteras med gran eller får växa igen med lövsly.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Om möjligt bör betet behållas eller återupptas på jättespindlingens kända växtplatser. Plantering av gran måste undvikas och lokalerna får inte växa igen eller planteras med gran. Vid röjning eller gallring måste hassel behållas, eftersom den troligen är svampens viktigaste mykorrhizapartner. Också ek och lind måste sparas.
Utländska namn – NO: Kjempeslørsopp, FI: Jäätiseitikki.

Brandrud, T.E., Lindström, H., Marklund, H., Melot, J. & Muskos, S. 1989. Cortinarius, Flora Photographica. Blad A42. Härnösand.

Jahn, H. & Jahn, M.-A. 1986. Konstanz und Fluktuation der Pilzvegetation in Norra Warleda, Uppland.

Beobachtungen auf einem schwedischen Bauernhof 1945–1980. Westfälische Pilzbriefe 10/11: 352–378.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius praestans, (Cordier) Gillet - jättespindling
    Synonymer
    Agaricus praestans Cordier
    Cortinarius praestans Cordier
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.