Inonotus ulmicola
Almsprängticka
Storsvampar, Basidiesvampar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Hymenochaetaceae, Släkte Inonotus, Art Inonotus ulmicola Corfixen - almsprängticka Synonymer
Kriterier A3ce+4ce; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Sårbar (VU)
-
2005 Nära hotad (NT)
-
2000 Livskraftig (LC)
Dokumentation Nedbrytare i ved under barken på alm, vanligen på levande träd. Växer i almskog, park, allé och blandad ädellövskog. Lätt att förbise eftersom fruktkropparna växer på insidan av barken. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående kraftigt att minska p.g.a. almsjukan. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (480-4800). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (600). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (120-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (276-2000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 30 åren. Under de kommande 30 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 %. Under en tidsperiod om 30 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A3ce+4ce; C1+2a(i)).
Länsvis förekomst och status för almsprängticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Almsprängtickan urskiljdes som en egen art först 1990. Den uppfattades tidigare som sprängticka. Förmodligen är alla äldre uppgifter av sprängticka på alm almsprängticka. Det finns nu omkring 60 kända lokaler i Sverige (2005). Den är dock lätt att förbise eftersom fruktkropparna inte syns förrän barken spruckit upp. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 1 000. Den total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. almsjuka kombinerat med parkvård och minskade antal grövre almar. Det finns även fynduppgifter om almsprängtickan från Danmark, i södra Norge, Frankrike och Tyskland, men förmodligen är den vanlig i hela Europa där alm är vitt spridd. Fynduppgifter av sprängticka på alm i Nordamerika indikerar att almsprängtickan förmodligen även finns där.
-
RikeFungi - svampar
-
StamBasidiomycota - basidiesvampar
-
UnderstamAgaricomycotina
-
KlassAgaricomycetes
-
UnderklassAgaricomycetes, ordines incertae sedis
-
OrdningHymenochaetales
-
FamiljHymenochaetaceae
-
SläkteInonotus
-
ArtInonotus ulmicolaCorfixen - almsprängticka
Almsprängtickan är vedlevande parasit på levande almar. Angreppet orsakar att almen försvagas, rötas och går en tidigare död till mötes. Det är inte känt hur länge ett angrepp av almsprängtickan kan pågå innan den angripna almen dör, men hos sprängticka kan angrepp på björk pågå något till några decennier innan trädet blir så försvagat att det dör. Förmodligen ger almsprängticka upphov till vitröta precis som sprängticka och orsakar. Fruktkropparna bildas på sensommaren och hösten, och kan finnas var som helst på stammen Fruktkropparna bildas under barken på stammar och grövre grenar, vanligen på levande träd. Den påträffas i de miljöer där det finns alm, i almskog, ädellövskog men även i parker och alleer.
Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog
Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog
Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark
Substrat/Föda:Påverkan
- Avverkning (Stor negativ effekt)
- Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Corfixen, P. 1990. A new species of Inonotus in northern Europe. Nordic Journal of Botany 10: 451–455.
Corfixen, P. 1991. Orden Hymenochaetales I Danmark. I. Slaegten spejlporesvamp (Inonotus).Svampe 23: 11–24.
Hansen, L. & Knudsen, H. 1997. Nordic Macromycetes vol 3. Nordsvamp, Copenhagen.
Jaederfeldt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening. Stockholm.
Ryman, S, & Holmåsen I. 1984. Svampar en fälthandbok. Interpublishing Stockholm. (BILD, den undre på s 191).
Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1993. European Polypores. Part 1. Fungiflora, Oslo.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Klas Jaederfeldt 2005.
-
RikeFungi - svampar
-
StamBasidiomycota - basidiesvampar
-
UnderstamAgaricomycotina
-
KlassAgaricomycetes
-
UnderklassAgaricomycetes, ordines incertae sedis
-
OrdningHymenochaetales
-
FamiljHymenochaetaceae
-
SläkteInonotus
-
ArtInonotus ulmicola, Corfixen - almsprängticka
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Klas Jaederfeldt 2005.