Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  silkesspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius turgidus
Silkesspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Silkesspindling är en rätt kraftig men helt torr spindling tillhörande undersläktet Sericeocybe. Hatten är rundad, ganska ljust beige eller grågul och något silkesfibrig. Lamellerna är ljust ockra eller grå. Foten är ljusbrun men i början silkesglänsande vitaktig av ett tunt velumöverdrag. Den är kraftigt klubbformig och avslutas neråt med en rotliknande spets.
Utbredning
Länsvis förekomst för silkesspindling Observationer i  Sverige för silkesspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sydlig art som i Sverige bara är känd från ett fåtal lokaler i Skåne, en i Bohuslän och en i Östergötland (Omberg). 15 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 80, vilket motsvarar ungefär 400 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 4 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 300 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 10 % över de senaste 50 åren, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar och försämrad habitatkvalitet i bokskog. Den är mycket sällsynt även i Danmark och Norge och ej funnen i Finland. I Syd- och Mellaneuropa uppges den vara relativt vanlig. Arten är rödlistad i Norge.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med bok och mera sällan ek och avenbok. Växer i bokskog och blandad ädellövskog på torr och kalkrik mark. Främst känd från Skåne med enstaka fynd från Bohuslän och Västergötland. Total population i landet är liten och har begränsat utbredningsområde. Bedöms ha minskat och fortsatt minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar och försämrad habitatkvalitet i bokskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 3750 (650-7500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (13-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (76-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (B2ab(iii); C2a(i)).
Ekologi
Bildar mykorrhiza med bok, i bokskog på torr och kalkrik mark. På de kända lokalerna uppträder den ofta i stor mängd. På flera av dessa växer vanligtvis också en rad andra sällsynta och rödlistade svampar. Varje lokal kan hysa flera genetiskt unik svampindivider (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
Levande träd
Levande träd
· avenbok
· avenbok
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius turgidus Fr. - silkesspindling Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med bok och mera sällan ek och avenbok. Växer i bokskog och blandad ädellövskog på torr och kalkrik mark. Främst känd från Skåne med enstaka fynd från Bohuslän och Västergötland. Total population i landet är liten och har begränsat utbredningsområde. Bedöms ha minskat och fortsatt minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar och försämrad habitatkvalitet i bokskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 3750 (650-7500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (13-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (76-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (B2ab(iii); C2a(i)).
Silkesspindling är en rätt kraftig men helt torr spindling tillhörande undersläktet Sericeocybe. Hatten är rundad, ganska ljust beige eller grågul och något silkesfibrig. Lamellerna är ljust ockra eller grå. Foten är ljusbrun men i början silkesglänsande vitaktig av ett tunt velumöverdrag. Den är kraftigt klubbformig och avslutas neråt med en rotliknande spets.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för silkesspindling

Länsvis förekomst och status för silkesspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för silkesspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sydlig art som i Sverige bara är känd från ett fåtal lokaler i Skåne, en i Bohuslän och en i Östergötland (Omberg). 15 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 80, vilket motsvarar ungefär 400 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 4 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 300 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 10 % över de senaste 50 åren, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar och försämrad habitatkvalitet i bokskog. Den är mycket sällsynt även i Danmark och Norge och ej funnen i Finland. I Syd- och Mellaneuropa uppges den vara relativt vanlig. Arten är rödlistad i Norge.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Telamonia  
  • Art
    Cortinarius turgidusFr. - silkesspindling

Bildar mykorrhiza med bok, i bokskog på torr och kalkrik mark. På de kända lokalerna uppträder den ofta i stor mängd. På flera av dessa växer vanligtvis också en rad andra sällsynta och rödlistade svampar. Varje lokal kan hysa flera genetiskt unik svampindivider (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Arten missgynnas av omfattande avverkningar eller andra genomgripande förändringar av växtplatsen. På lång sikt kan försämrade markförhållanden p.g.a. luftföroreningar slå ut arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
De fåtal lokaler från vilken silkesspindling är känd måste säkerställas. För att gynna arten på sikt bör större arealer av bokskog på kalkrik mark skyddas, särskilt bestånd med hög ålder och lång kontinuitet.
Utländska namn – NO: Silkeslørsopp.

Brandrud, T.E., Lindström, H., Marklund, H., Melot, J. & Muskos, S. 1992. Cortinarius, Flora Photographica. Blad B58. Härnösand.

Lange, J.E. 1935–40. Flora Agaricina Danica (nr 92 C). Köpenhamn.

Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Telamonia  
  • Art
    Cortinarius turgidus, Fr. - silkesspindling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.